KTH:s iskrigare är redo för Chalmers

Hobbe Wärnegård och Erik Rundgren promenerar genom Lill-Jansskogen till Danicahallen på Östermalms IP. Matchen mot Bromma Bombers vinner KTH Hockey med klara 5–1.
Hobbe Wärnegård och Erik Rundgren promenerar genom Lill-Jansskogen till Danicahallen på Östermalms IP. Matchen mot Bromma Bombers vinner KTH Hockey med klara 5–1.
Teknologer är väl nördar med miniräknaren i högsta hugg. Nja. KTH:s nystartade hockeylag slår hål på fördomarna.

I första matchen fick man ihop 38 utvisningsminuter. Snart väntar ett prestigemöte mot Chalmers.

KTH Hockey samlas utanför kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg. Spelare efter spelare dyker upp i lagets blå jacka med vita ärmar och ”The Royal Blue” i skrivstil på ryggen. Det ser ut som en scen i en amerikansk collegefilm.

– Tanken är att skapa lite collegehockeykänsla. Vi vill få i gång en serie med flera universitet. Inspirationen är Ivy Leage i USA där till exempel Harvard och Yale har lag, säger Pontus Håstlund, assisterande kapten i KTH Hockey.

Men i kväll är det inga studenter som står för motståndet utan Bromma Bombers HC. Matchen är en av de sista i division 4 öst/väst och KTH Hockeys premiärsäsong ser ut att sluta med plats 3–5 av elva lag i serien.

– Vi hade högre ambitioner och ska på sikt upp i division 2. Där är det bra hockey, men man slipper långa bussresor. Och det krävs inte massor av träning. Skolan tar mer än åtta timmar om dagen för de flesta.

Just det – att kunna kombinera studierna med att spela hockey – var ett av skälen till att laget startades.

– Det är perfekt. Förr levde jag för hockeyn. Sedan tog studierna över. Första året här spelade jag ingen hockey alls. Nu är det jättekul att vara i gång igen, säger Pontus Håstlund som kommer från Arboga där han spelade i division 1 innan han lade av.

Initiativet till laget togs av Joachim Thomson som nu är ordförande, lagledare, lagkapten – och poängkung. Men just i kväll har han förhinder så Pontus Håstlund ska coacha laget och hålla i alla trådar. Och de är många.

”Vem ska ta emot motståndarna?” frågar någon. ”Var är puckhinken?” undrar någon annan. ”Vems tur är det att stå egentligen?” undrar de två målvakterna.

Till slut har i alla fall alla spelare dykt upp och Pontus Håstlund går in i lagets lilla förråd, ett rum på cirka tio kvadratmeter, och hämtar sin trunk.

– Det är inte som förr när man kom till ishallen och materialaren hade tvättat och hängt upp alla kläder. Men vi är tacksamma för att vi har det här, säger han.

Spelarna promenerar i spridda skurar genom Lill-Jansskogen bort till hemmarinken, Danicahallen på Östermalms IP, och samlas igen i ett minimalt omklädningsrum i baracken utanför.

Det är här som årets stora match ska avgöras. Den 16 mars tar KTH Hockey emot Chalmers för ett första historiskt möte.

– De har visst funnits i 25 år och spelar i division 3, lägsta serien i Göteborg. Men jag har ingen aning om hur bra de är, säger Pontus Håstlund.

Mycket prestige står på spel, men Pontus tror på en juste drabbning. Efter sin första match, med 38 utvisningsminuter, har KTH:arna mestadels lyckats hålla sig på isen.

– Då var vi ringrostiga. Några hade inte spelat på flera år. Därför blev det lite hakningar och så, men annars är vi inte fula.

Ambitionen är att göra matchen till en stor händelse och fylla läktarna i Danicahallen. Kanske blir det cheerleaders också.

– Det hör ju till collegeidrotten och det är många som har anmält sig och vill ställa upp. Vi får se, säger Pontus Håstlund.