Mannen som kan tala med hästar

Kristian von Krusenstierna och Biggles, som han tog över efter skåningen Jan Brink, håller på att lära sig tala samma språk.
Kristian von Krusenstierna och Biggles, som han tog över efter skåningen Jan Brink, håller på att lära sig tala samma språk.
Som liten spelade han fotboll och tennis, men till slut föll äpplet intill päronträdet.

Kristian von Krusenstierna började rida – och blev snabbt framgångsrik. Nu satsar han allt för att nå OS i London.

– Det hade ju kunnat bli golf också, säger Kristian och pekar bort mot golfbanan alldeles intill stora ridhuset på Ågesta ridskola. Men det intresset fanns inte i familjen.

Han betonar dock att det inte fanns någon press från föräldrarna att börja med hästsport.

– De stöttade mig och skjutsade hit och dit när jag spelade fotboll och tennis. Men så testade jag att rida och började tävla och eftersom det gick bra ville jag fortsätta.

Först höll Kristian på med olika discipliner, bland annat hoppning som killar ofta föredrar. Vid 12 års ålder fastnade han för dressyr, till en början av en tillfällighet.

– Jag fick låna en dressyrponny och familjen som lånade ut den ville att jag skulle tävla. Det gick bra, jag tog brons på SM, och fortsatte. Jag har alltid varit väldigt resultatfixerad.

Framgångarna fortsatte med landslagsuppdrag på ponny-, junior-, young rider- och seniornivå. Men i dag är det inte bara framgångar i form av medaljer som är lockelsen med dressyren.

– Jag gillar att göra något långsiktigt, att ha en plan. Härom­dagen köpte jag en 3-åring i Holland. Min plan är att utbilda den så att den ska kunna tävla i grand prix om sex år. Så lång tid tar det.

På så sätt dyker det alltid upp nya utmaningar.

– Jag kan ta guld med en häst, men om jag sedan börjar träna en ny häst så är det en lika stor bravad att vinna med den. Det är ett samspel, lite som i dans, båda parter måste synka.

Därför är det inte heller bara att ta över en annan ryttares häst, hur välutbildad den än är. Kristian gör ändå ett försök just nu. Biggles, hans tilltänkta OS-häst, tog han över efter Sverigeettan Jan Brink för två år sedan.

– Det är första gången jag har tagit över en häst som är färdig­utbildad. Och det är svårare än jag trodde. Jag måste lära mig hur hästen har blivit lärd. Och hästen måste lära sig hur jag vill ha det och känna igen mina signaler.

– Dessutom har vi olika dialekt. Han är skåning och jag är stockholmare. Men vi jobbar på det.

Kristian skojar, men inte helt och hållet. Under tävling får man bara ge signaler med handen, sätet och skänken, men under träning används även rösten.

– Framför allt när hästen är yngre, under inlärningsperioden, gasar och bromsar jag med rösten. Sedan måste man plocka bort det allt mer så att det funkar på tävling när jag inte får prata.

Kristian var reserv på hemmaplan under OS i Aten. 2008, när OS gick i Peking, hade han ingen häst på den nivån. Nu är det stora målet att få åka till OS i London i sommar med Biggles. Sju–åtta svenskar gör upp om tre eller fyra platser.

Tävlingsresultaten de närmaste månaderna blir avgörande. Närmast är det världscup i Tyskland i helgen och i Göteborg nästa helg. För att slipa formen ska Kristian och Biggles tillbringa mycket tid i Holland i vår och träna för regerande världsmästaren Edward Gal och hans tränare Nicole Werner.

– Jag kommer hit till Ågesta några dagar då och då. Biggles blir kvar i Holland. Jag önskar att jag kunde vara där hela tiden och bara träna träna träna, men jag måste hem till ridskolan ibland.

Fakta

Driver ridskola med 72 hästar

Namn: Kristian von Krusnstierna.

Ålder: 34 år.

Bor: Ågesta.

Yrke: Dressyrryttare och företagare, driver Ågesta ridskola med 72 hästar och cirka 900 elever tillsammans med sin syster och sina föräldrar.

Meriter: Har tävlat i landslaget på alla nivåer. Har ridit EM på alla nivåer, tävlat i VM och varit i världscupfinal. ”Men OS saknar jag på cv:t.”

Aktuell: Jagar en plats i OS i London i sommar. Tävlar härnäst i världscupen i Neumünster, Tyskland, i helgen.