Min lokala hjälte

Maratonmannen Curt firar sin 400:e mara

Curt Sandberg
Curt Sandberg vid Smedbyspåret där han brukar träna ibland mellan sina många maratonlopp.
Håll utkik efter startnummer 400 – och heja lite extra – om du ska kolla Stockholm Marathon den 2 juni. Den nummerlappen bärs av Curt Sandberg, en envis 66-åring från Smedby som springer 42 195 meter för 400:e gången.

– Det har varit lite pyssel för att pricka in lopp 400 just i Stockholm. Jag skulle ha sprungit i Barcelona i våras men fick lunginflammation. Det kan ta månader att komma tillbaka och jag var rädd att det här med att fira jämnt i Stockholm skulle spricka, säger Curt.

Tätt mellan marorna sista tiden

Men han återhämtade sig hyfsat snabbt och har reparerat skadan med ett späckat mara-schema de senaste veckorna. Area Marathon i Västerås i slutet av april, en mara i Belfast, och så Helsingfors Marathon i lördags har fixat biffen.
– Ja, och så springer jag nummer 399 i Uleåborg på lördag, så jag får ihop det.

”Tänkte bara springa en gång”

Det hela började en försommardag 1980. Den då 28-årige Väsbybon visste knappt vad ett maraton var, men hörde på radion att det var sista dagen att anmäla sig till Stockholm Marathon som skulle avgöras för andra gången. Curt fick ett hugskott.

Curt Sandberg

Curt Sandberg med årets Stockholm Marathon-tröja. Nummerlappen – 400 – hämtar han ut dagen före loppet. Foto: Tomas Stark

– Jag ville bara prova på och tänkte bara springa en gång. Jag hade inte sprungit alls innan men fem veckor innan loppet började jag träna och fick i alla fall ihop 20 mil, med 12 kilometer som det längsta passet.

Debut i skjorta och billiga skor

Trots relativt bristfälliga förberedelser tog han sig i mål. Tiden blev 4 timmar och 33 minuter, men det kostade blod, svett och nästan tårar.
– Jag hade helt fel kläder. En bomullsskjorta. Och jag hade inte tejpat bröstvårtorna så jag blödde ju. Skavsår mellan benen fick jag också, och jag sprang i ett par billiga skor som jag hade köpt på Domus i Rotebro.

”De trodde att jag var dödssjuk”

Ändå blev det alltså första maran inte den sista. Curt fortsatte att springa, till att börja med i Lidingöloppet senare samma år.
– Anledningen var lite att jag gick ner så många kilo. I januari 1980 vägde jag nära 100 kilo. Till sommaren hade jag gått ner till 90, och så tappade jag 4 kilo bara under själva maran. Då tänkte jag – det är ju löpning jag ska hålla på med! Sommaren 1981 var jag nere under 70 kilo. De som såg mig då trodde att jag var dödssjuk, säger han.

Har sprungit i 59 länder

Efter det har övervikt inte varit något problem för Curt. 1981 sprang han Helsingfors Marathon då det avgjordes för första gången och fortsatte sedan att resa runt till olika maratonlopp, först i Norden men i mitten av 1980-talet utökades reviret till Rom, Aten, London, Berlin och andra stora maror.
– Jag har fått se och uppleva mycket på mina resor. I fjol sprang jag i Teheran i Iran. Nu har jag sprungit i 59 länder, det 60:e blir i Armenien i oktober.

Sex gånger under tre timmar

Med tiden krävdes planering på allt högre nivå. Loppen får inte komma för tätt. Som mest har Curt gjort 24 maror på ett år – både 2008 och 2010 – men nu ligger idealtakten på ett lopp var tredje vecka.
Sex gånger har Curt tagit sig under tre timmar, med 2.55.03 i Örebro 1985 som personligt rekord, men nu brukar han ta sig i mål på ungefär samma tid som i den där första maran 1980.

Tränar lugnt i Smedby

– Det viktiga nu är bara att klara loppen. Jag var i bra form i våras och sprang på 4.19 på Madeira så jag trodde jag skulle komma under 4 timmar i Barcelona, men så blev jag sjuk. Och det tar sin tid att komma tillbaka när man är gammal.

Curt Sandberg

Curt Sandberg gillar underlaget i Smedbyspåret, men lite löpning på asfalt måste han också få in för att benen ska stå pall i en hel mara. Foto: Tomas Stark

När loppen duggar så tätt är det svårt att hinna få till ordentlig träning. Det handlar mest om att återhämta sig, men Curt brukar åtminstone sticka ut och lufsa i Smedbyspåret för att hålla igång benen.

Måste träna lite på asfalt också

– Eller så springer jag rakt genom skogen och runt Edssjön. Det gäller att kombinera grus med asfalt ibland, annars pallar man inte loppen som oftast är på bara asfalt.
Av alla maror du har sprungit, har du någon favorit?
– Berlin. Där springer jag för 32:a gången i september. Det är speciellt. Och så Helsingfors. Jag är född åtta mil från Helsingfors så det är nästan min hemstad. Där har jag sprungit varje år sedan de började.

Curt Sandberg

Curt Sandbergs prisskåp hemma i vardagsrummet börjar bli välfyllt. Han tar ofta hem en buckla genom fina placeringar i sin åldersklass. ”Mest stolt är jag över när jag 1999, som 49-åring, sprang New York Marathon och sedan vann min åldersklass i Richmond Marathon bara sex dagar senare”, säger han.

Men först är det alltså Stockholm Marathon den 2 juni som gäller. Loppet avgörs för 40:e gången. Curt springer för 31:a gången, men det är ju bara en bråkdel av hans totalt snart 400 maror.

Fakta

Hawaii, Singapore, Canberra och Svalbard

Namn: Curt Sandberg.
Ålder: 66 år.
Bor: Smedby. Född i Finland, men har bott i Upplands Väsby sedan 1976.
Familj: Sambo, två barn, två bonusbarn, sex barnbarn.
Yrke: Pensionär sedan några år, tidigare bland annat kvartersvärd i Väsbyhem.
Klubb: Arlanda Märsta SK.
Snabbaste maran: 2.55.03 i Örebro 1985.
Västligaste maran: Hawaii.
Östligaste maran: Singapore.
Sydligaste maran: Canberra.
Nordligaste maran: Svalbard, där vätskestationernas mannar var beväpnade mot isbjörnar.
Högsta maran: Zermatt, med start på 1 116 och målgång på 2 585 meters höjd.
Första maran: Stockholm 1980.
Nästa mara: Stockholm Marathon den 2 juni då Curt gör sin 400 mara. 60 av dem har varit i Sverige, 340 utomlands.