Ida får medhåll – förbjud cykling på ridvägar

Livsfarligt att cykla på ridvägar. Ida sköld vill förbjuda cykling på ridvägar. Konflikter mellan cyklister och ryttare i skogen ökar.
Ida Sköld, här på hästen Selur, driver Skölds ridskola på Löttinge gård.
Många har reagerat på artikeln om Ida Sköld, som vill förbjuda cykling på ridvägar. De flesta håller med, olycksrisken är för stor.
– Vi skulle kunna samsas om det cyklades långsammare, men vill de inte, säger stallägaren Elisabeth Lindberg.

Mitt i Täby skrev nyligen om ridskoleledaren Ida Sköld vid Löttinge Gård som vill få bort cyklisterna från ridvägarna. Ida Sköld red på en markerad ridväg när hon krockade med en grupp cyklister och tvingades kasta sig av sin panikslagna häst. ”Hur är det möjligt att hästar och cyklister har samma vägar i skogen? Det är livsfarligt, sa hon till Mitt i Täby.

Reaktionerna på artikeln har varit många. De flesta håller med Ida Sköld.

”Man behöver inte vara särskilt intelligent för att förstå att hästar och snabba cyklar inte passar med varandra” skriver Anne Collin från Vallatorp i ett mejl till redaktionen.

Begränsat antal ridvägarHon promenerar ofta på ridvägar. ”Ofta kommer cyklister farande i full fart utan att man hör dem. Jag har med egna ögon vid ett flertal tillfällen sett dem skrämma hästar och sett en ryttare falla av”, skriver Anne Collin.

Begränsat antal ridvägar

Även Lizinka Vikingbro vill förbjuda cykling på markerade ridvägar. ”Det är väldigt begränsat var man får rida. Cykla kan man göra var som helst”, skriver hon på Facebook.

Täby mountainbike-klubb ifrågasätter i artikeln varför ryttarna ska ha företräde. Med samarbete borde alla kunna samsas i naturen, menar man. Oskar Ekman håller med. ”Tror nog att alla får plats överallt i samhället bara man visar hänsyn mot varandra. Gäller överallt, alltid. Svårare än så är det inte. Kärlek och omtanke”, skriver han på Facebook.

Anne Collin förstår inte hur Täby MTB-klubb resonerar. Det finns ju separata gångbanor, cykelbanor och bilvägar av en anledning. Är det kanske så att rättviseaspekten innebär att gångtrafikanter bör få gå mitt i vägen eller bilar köra på cykelvägen? undrar hon. ”Jag kan inte låta bli att se problemet ur ett genusperspektiv. Om majoriteten av ryttarna var män och MTB-folket mest kvinnor. Hade det funnits någon tvekan?” skriver Anne Collin.

Ytterst ett hastighetsproblem

Elisabeth Lindberg, som driver ett inackorderingsstall i Efraimsberg, har ringt kommunen x antal gånger och påtalat ”cykelproblemet” som hon ytterst ser som ett hastighetsproblem.

– Det går alldeles för fort. Man kan inte cykla i 50 knyck på små skogsstigar. Det är farligt, inte bara för ryttare, utan för alla, säger hon.

Stolpaskogen som för tio år sedan var öde sjuder idag av aktivitet.

– Du kan inte komma i full galopp längre heller. Vi skulle kunna samsas i skogen om cyklisterna körde långsammare. Men det vill de inte, säger Elisabeth Lindberg som har två förslag till kommunen.

Ge cyklisterna egna vägar att köra på, alternativt inför en hastighetsbegränsning i skogen.