Mikael sprang 141 timmar i tuffaste bergsloppet

Här går Mikael Melto från Sollentuna i mål efter nästan sex dygn.
Här går Mikael Melto från Sollentuna i mål efter nästan sex dygn.
Efter över 500 vändor upp och ner för Väsjöbacken bar det av till alperna där ett lopp på 34 mil tog vid för Sollentunabon Mikael Melto som tävlar i ultradistans.

Från Sollentuna till Jönköping eller som i det här fallet 34 mil runt om i italienska alperna från dalar till toppar på över 3 000 meters höjd. En sträcka som tog 141 timmar och 29 minuter för Mikael Melto från Sollentuna att klara av, på sitt tredje försök.

– Allt förstånd sa att det här ska jag inte hålla på med men det var hjärtat som drog och ett sug efter att ge sig på något svårt och att vara i den miljön. Jag visste att det är ett av världens tuffaste bergslopp, säger Mikael Melto till Mitt i.

Bergsloppet Tor des Géants gick av stapeln för nionde gången och för Mikaels del var det tredje gången han deltog. De två första gångerna fick han bryta men denna gång lyckades han ta sig i mål efter nästan sex dygn.

Det hela handlar om att viljan att fortsätta måste vara större än känslan att ge upp

Mikael Melto

– Den moderna människan tenderar att sträva efter att ta bort det obehagliga och under ett lopp får man tusen anledningar till att ge upp. Men det hela handlar om att viljan att fortsätta måste vara större än känslan att ge upp, säger han.

Väl förberedd

Med bland annat 45 ultramaratonlopp (ett lopp längre än 4,2 mil) i kroppen och erfarenheten av att ha startat Tor des Géants tidigare kunde Mikael ta sig an utmaningen igen. På första försöket 2013 kom han 15 mil och tre år senare 2016 blev det 22 mil innan han bröt loppet. I år blev det första gången som Mikael tog sig igenom de 34 milen.

– Det är mer en inre resa och det finns onekligen mycket tid för reflektion. Normalt lever vi i ett samhälle med miljontals intryck men på berget blir livet otroligt enkelt. Man ser det stora men också det lilla och allt tystnar till slut.

Så varför utsätter man kroppen för något sådant här? För Mikael är svaret enkelt, känslan av att utmana sin kropp och sträva efter det stora målet.

– Man ska inte avfärda stora mål, de kan få en att utveckla andra saker inombords. Jag älskar det här loppet med alla vyer och människor. Det klassiska citatet att det är vägen dit som är belöningen och inte målgången stämmer verkligen.

Inte en dans på rosor

Men Mikael har inte alltid har kunnat njuta av samtliga mil på resans gång. När han bröt loppet första gången, på grund av rädsla för bergsmiljön i dåliga väderförhållanden, sa han till sig själv – aldrig mer.

Ändå kunde han inte hålla sig borta och startade återigen 2016, men då tvingades han bryta efter 22 mil. Han fick outhärdlig smärta i fötterna, okontrollerad frossa samt en ohanterbar trötthet. Det hade nämligen inte räckt med endast 90-minuters sömn per dygn.

Det var något han tog lärdom av inför årets upplaga.

– I grund och botten var jag starkare mentalt. Kunde jag inte somna på en gång så blev jag inte stressad över det. Jag visste att jag kunde ta igen sömnen senare då jag rörde mig snabbare genom bergslandskapet i år än vid tidigare försök.

Nådde målet

Så till slut nådde han målgången och fick avsluta ett Tor des Géants-lopp. Och redan nu räknar han med att anmäla sig till nästa år igen.

– Att veta att jag vill göra det igen har hjälpt mig mentalt i återhämtningen. Det blir lätt tomt annars. Jag är fortfarande inte helt återställd, jag brukar krascha på eftermiddagen och behöver sova ikapp lite, säger han och skrattar.

Mikael Melto gick i mål efter 141 timmar och 29 minuter och kom på plats 335 av 894 startande. 534 av dessa tog sig över mållinjen, resten bröt.