ANNONS

VM-silver för Peppe – starkare än någonsin

Peppe Nilsson
Peppe Nilsson med VM-silvermedaljen om halsen.
Peppe Nilsson skulle kunna tävla mot veteraner, men föredrar att köra på i öppen klass. Och det gör han med bravur. Nyligen tog den urstarke 43-åringen från Kungsängen VM-silver i bänkpress med 347,5 kilo – nytt svenskt rekord och över den magiska gränsen 200 Wilkspoäng som tredje svensk genom tiderna.
ANNONS

– Otroligt kul! Jag har varit lite orolig för en armbågsskada jag har haft, men jag har tagit det lugnt och inte stressat utan byggt upp hela överkroppen och även satsat på massage och att äta bra och sova gott, säger Peppe Nilsson.
Uppenbarligen ett fungerande koncept. Med 347,5 kilo i bänkpress nådde Peppe, som tävlar i 120-kilosklassen, alltså över 200 poäng enligt Wilks formel där resultatet i kilo multipliceras med en koefficient som är beroende av liftarens vikt.

”Det är jag och två bänkpressfantomer”

– Det finns en lista över Wilkspoäng och de svenskar som ligger på över 180 är eliten av eliten. Nu är jag den tredje som kom över 200, det är jag och två riktiga bänkpressfantomer, säger Peppe.
Han började lyfta i Järfälla TK redan 1988 och har mängder av ädla medaljer på meritlistan, bland annat VM-silver 2006 och VM-guld 2011, och hade så smått börjat trappa ner på tävlandet för ett drygt år sedan.

Europarekord på VM i fjol

– Men så vann jag SM i fjol och blev uttagen till VM i Kaunas. Där kom jag femma, men slog nytt Europarekord för veteraner med 332 kilo.
Peppe trappade upp igen, men en armbågsskada sommaren i fjol tvingade honom att ta det försiktigt. Han missade SM i år, men byggde sakta men säkert upp sig under otaliga träningstimmar med Sundbybergs TK, klubben Peppe tävlar för i dag.

Seger i Arnolds Sports Festival

Belöningen kom i form av en inbjudan till Arnolds Sports Festival i Ohio i mars, och redan där visade Peppe att något stort var på gång.
– Stora delar av världseliten var där men jag vann tävlingen, som förste svensk, och det var så jag kvalade in till årets VM.
Och att konkurrenterna är 10 och kanske till och med 20 år yngre, vad tänker du om det?
– En del av min framgångssaga är att jag inte hänger upp mig så mycket på andra när jag tävlar. Jag kan bara påverka mig själv. Och så funderar jag inte på eventuella svagheter eller sådant jag skulle kunna förbättra utan förstärker mina styrkor i stället. Jag kör med enkla mantran som är upplyftande. Som exempel mitt senaste, ”Allt att vinna”. Det kan låta cheesy, men för mig funkar det.

”Det blir en träningssommar”

Efter VM har Peppe haft ett par lugna veckor, men nu har han precis dragit igång träningen igen inför EM i Luxemburg i oktober.
– Ja, så det blir en träningssommar. Jag har två silver och ett brons från EM, men inget guld. Alla andra stora mästerskap har jag vunnit, så nu vill jag ta EM-guld också.
Hur länge planerar du att köra på?
– Jag fortsätter så länge jag hänger med på elitnivå i öppen klass. Jag respekterar dem som tävlar som veteraner, men jag kommer nog inte att göra det. När jag inte kan hävda mig längre lägger jag av för att kunna ta det lugnare, resa och så. Jag kommer säkert att fortsätta träna och döma och vara mentor åt andra, men det är något helt annat än att träna för tävling.