ANNONS
Tema-sidorna produceras av Lokaltidningen Mitt i:s kommersiella redaktion, Mitt i Studio. Temaredaktör Love Lind studio@mitti.se 08-550 550 92

Sval svensk elegans charmade världen

Konserthuset, husen vid S:t Eriksbron och prydnadsgavel på Norr Mälarstrand.
Konserthuset, husen vid S:t Eriksbron och prydnadsgavel på Norr Mälarstrand.
Nordisk klassicism, 20-talsklassicism, Swedish Grace – kärt barn har många namn.
Under 1920- och 30-talet växte en särskild tolkning av klassicismen fram i Sverige, som satt ordentlig prägel på flera byggnader och stadsdelar i Stockholm.
ANNONS

Efter jugendstilens bulliga och naturalistiska epok vid sekelskiftet 1900, samt den efterföljande nationalromantikens flörtande med gamla svenska ideal som tegelborgar och vikingadetaljer, kom en längtan efter något mer stramt och klassiskt. Under slutet av 1920-talet och 1930-talet började arkitekterna anta ett formspråk byggt på det sena 1700-talets ideal.

Burspråk och inskärningar i fasaden försvann till förmån för enkla och släta fasader. Istället dök en piggare färgsättning upp, där varje hus gärna fick en individuell och unik kulör.

Fasadutsmyckningarna var sparsmakade och hämtades från antiken: festonger (girlanger), rosetter, balustrar (svarvade pelare) och kolonner.

Byggnadsstilen kom att kallas nordisk klassicism, men även tjugotalsklassicism. I Storbritannien myntades begreppet Swedish grace, som en svensk variant av art déco, en term som även används om möbler och konsthantverk. Stilen blev otroligt populär och är med sin tidlöshet modern än idag.

Mot slutet av 30-talet kom tjugotalsklassicismen att börja blandas upp med funktionalismen, men med vissa kvardröjande klassicistiska ornament.

Några områden som särskilt präglats av tjugotalsklassicismen är Atlasområdet och Röda bergen i Vasastan men även delar av Norr Mälarstrand samt området kring Thorildsplan. Även i kvarteren kring Helgalunden på Södermalm finns några riktigt fina exempel på byggnadsstilen.

Stockholms stadsbibliotek. Foto: Mostphotos

Stockholms stadsbibliotek. Foto: Mostphotos

Mest storslaget och utmärkande för byggnadsstilen är Stadsbiblioteket, ritat av Gunnar Asplund, som får sägas vara höjdpunkten i den nordiska tjugotalsarkitekturen, tillsammans med Konserthuset. Den som spanar upp mot biblioteksfasaden kan se inspirationen från Egypten – en dekorativ list med hieroglyfliknande motiv över bibliotekets alla ämnen. Även de höga och avsmalnande portalerna påminner om fornegyptisk arkitektur.

ANNONS
Fakta

Typiska stilelement

  • Individuell och varierande färgsättning av fasaderna.
  • Släta fasader utan burspråk.
  • Vanligt med kungsvåning högst upp.
  • Sparsmakad utsmyckning baserad på antika element, gärna i en ljus stenkulör.
  • Prydnadsgavlar.
  • Portaler, gärna med inspiration från antiken, men i modern tolkning.
  • Öppen spis, gärna klädd med kakel.
  • Sirliga räcken på balkonger.

Ett postmodernt Stockholm

Miljonprogrammet – älskat och hatat

50-tal och den moderna ABC-staden

Funkis – ljus utblick mot framtiden

Ett nationalromantiskt Stockholm…

Jugend – byggnadsstil med inspiration från naturen

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.