ANNONS
Tema-sidorna produceras av Lokaltidningen Mitt i:s kommersiella redaktion, Mitt i Studio. Temaredaktör Love Lind studio@mitti.se 08-550 550 92

”Vissa har kolonin som ett andra vardagsrum”

På kolonilotten kan du testa dina gröna fingrar.
På kolonilotten kan du testa dina gröna fingrar.
Drömmer du om att kunna lämna lägenhetslivet och få utlopp för dina förmodat gröna fingrar? Då är kanske en egen kolonilott något för dig.
– Det handlar inte bara om att odla, utan ger så mycket mer i livet, en social gemenskap, säger Örjan Sjödin, ordförande för Stockholms Koloniträdgårdar.
ANNONS

Ibland kanske livet i lägenhet mest känns som att bo i en skokartong. Då kan drömmen om en egen grönskande kolonilott verka lockande.

Men hur får man tag i en lott egentligen? Är det lång kötid? Och hur mycket tid bör man kunna lägga ner?

Örjan Sjödin, ordförande för Stockholms Koloniträdgårdar, guidar i odlingsdjungeln.

– Det finns ingen gemensam kö till kolonilotter, utan varje förening har en egen kö. Det man får börja med är att till exempel titta på vår hemsida om det finns en kolonilottsförening där man skulle vilja odla. Sen får man ställa sig i kö och vänta, säger han.

En riktlinje är att ju närmre stadskärnan man letar, desto längre är kötiden. Tipset från Örjan är därför att söka sig lite längre ut från stan.

– Letar man lite längre bort, då går det lättare. Tar man Skarpnäck till exempel, där jag har min kolonistuga, så har stuglotterna ungefär sex-åtta års kötid, berättar han.

Det kan också löna sig att hålla koll under årets alla månader, och inte bara inför odlingssäsongen.

– Under semesterperioden går det snabbare, för då går inte så mycket folk på visningar. På hösten och vintern kan det komma ut stugor, men då tänker inte folk på att titta, så då behövs kanske kortare kötid, tipsar han.

Örjan har en kolonistuga i Skarpnäck. Foto: Privat

Örjan har en kolonistuga i Skarpnäck. Foto: Privat

Stockholms Koloniträdgårdar, som är en region i Koloniträdgårdsförbundet, har cirka 7 200 medlemmar med lotter i Stor-Stockholm och ungefär lika många, 7 500, köande på intresselistor.

ANNONS

– Men då vet vi att en del står i flera intresselistor, och en del har specifika krav på storlek, läge, hur stugan ska se ut.

Kolonilottslivet har fått ett uppsving de senaste 5-8 åren, menar Örjan, och det har mycket med tv och tidningar att göra.

– Det är mat-tv, reportage och tv-serier om kolonilotter vilket ökar intresset.

Framförallt märker han av att unga barnfamiljer börjar odla.

– Det är ett sätt för familjer att komma ut och få tillgång till odlingsmark, och barnen kan vara ute på ett väldigt enkelt sätt. Sen är ju kolonilottslivet också en stor social gemenskap, säger Örjan.

– Varje kolonilottsområde har ofta egna aktiviteter, utbildningar och kurser, vilket gör det lätt att bli en del av gemenskapen.

Grönsaker som Örjan skördat på sin kolonilott. Foto: Privat

Grönsaker som Örjan skördat på sin kolonilott. Foto: Privat

Man bör dock kunna avsätta tid, för det är inte bara att åka ut på lotten och sätta sig på en stol.

– Man får inte glömma att för att en förening ska fungera och fortleva så krävs det ideellt engagemang, och det måste man kunna ta på sig. Ungefär 3 – 4 städdagar per år och cirka 2 – 3 timmer per gång.

Hur mycket tid bör man kunna lägga?

– Det går inte att säga i timmar exakt, men varje förening har ju stadgar om när det ska vara städat på lotten, så man måste hålla efter. Ibland är det så att man bara får vattna vissa dagar och då måste man kunna anpassa sig efter det.

Han vill dock poängtera att de som slutligen bestämmer sig för att bli kolonilottsinnehavare har mycket positivt att hämta.

– Vissa har kolonilotten som ett andra vardagsrum. Det ger livsglädje, och man ser ju också att folk som tar sig ut på lotten mår mycket bättre och har ett bättre välbefinnande än de som inte tar sig ut, säger Örjan.

Fakta

Så mycket kostar det

En kolonilott med stuga har ofta en årshyra på ca 6 000-7 000 kronor. Odlingslotter utan stuga kostar mellan 800-1 000 kronor per år, plus ca 500 i arrendehyra.

En kolonistuga köps som lös egendom. Inom Stor-Stockholm säljs husen med hembud, vilket innebär att stugorna inte får säljas till vilket pris som helst. Modellen har utarbetats tillsammans av Stockholms Koloniträdgårdar och Stockholms stad. Du får inte ta mer betalt för stugan än vad du köpte den för, så till vida du inte gjort större förbättringar. Det är viktigt att sköta underhållet annars kanske stugan sjunker i värde.

Priset bestäms av styrelsen i föreningen och köpare blir den som styrelsen valt ut ur intresselistan.

– Det gör att fler får råd och möjlighet att skaffa en stuga. Det var ju tanken i början med kolonilottsrörelsen att alla skulle kunna ha råd att odla sitt eget, och ha sin egen växtlighet, säger Örjan.

I genomsnitt kostar en stuga 160 000-230 000 kronor.

– Utanför Stockholms stad har man marknadspriser vilket vi inte ser med så blida ögon på.

Källa: Örjan Sjödin
ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.