Så granskar partierna sina kandidater

Flera dömda för brott på valsedlarna i Sundbyberg.
Bara ett av nio partier begär utdrag ur belastningsregistret.
Ministrar i regeringen har fått avgå efter att ha kört rattfulla och inte betalat tv-avgiften.
Även 12 av lokalpolitikerna som slåss om makten över kommunen efter höstens val har dömts för olika typer av brott.
Vi frågade därför alla gruppledare vad partierna har överseende med och inte.

1. Vilken bakgrundskontroll gör ni av de personer som i dag står på er valsedel till kommunfullmäktigevalet?
2. Kan en person som dömts för brott företräda ert parti?
3. Vilken typ av brott kan ni ha överseende med och inte?
4. Ska man ha högre ställda krav på att politiker sköter sig än vad man har på vanliga människor?

Mikael T. Eriksson (M)
1. Vi gör inga slagningar i polisregister. Den som vill ställa upp i våra interna provval måste dock skriva under en kandidatförsäkran där man förbinder sig att inte begå brott under mandatperioden, att ha en god moral, vara ett föredöme för andra, men även att berätta om det som hänt i ens förflutna som kan innebära förtroendeproblem. Vi gör även en intervju med alla kandidater.
2. Det är en bedömningsfråga, också sett till hur lång tid som gått sedan brottet begicks. Om man tidigare i livet begått ett brott, men sonat för det och i dag lever städat och tar avstånd från det man gjort så bör man inte diskvalificeras enbart på grund av att man begått ett brott.
3. Brott som inte innebär skada för någon annan kan ju anses vara ett mindre problem än om man tillfogat någon annan stor skada. Det beror även på hur lång tid som gått sedan brottet begicks.
4. Ja, det tycker jag. Speciellt på personer som ställer upp i allmänna val. Man har särskilt höga krav på sig om man bett om folks förtroende att sköta olika processer i kommunen. Det behöver inte enbart handla om brott utan om att man i allmänhet bör vara ett föredöme för andra.

Johan Storåkers (L)
1. Vi begär inte registerutdrag i dag, men det är inte uteslutet att vi kan komma att göra det framöver. Vi har etiska riktlinjer och man får även skriva under en kandidatförsäkran som handlar mycket om våra värderingar. Efter det gör vår nomineringskommité en intervju där man frågar om kandidatens bakgrund och gör en helhetsbedömning av personen.
2. Ja, om man tidigare gjort fel, men sonat sitt brott och är en annan människa i dag. Det beror också på vilken typ av politisk företrädare man tar plats som.
3. Vissa mindre brott kan vi nog ha överseende med, men så klart är det svårare med de grövre brotten.
4. Politik handlar om förtroende och man ska ha högre ställda krav på politiker. De sitter där de sitter på uppdrag av samhället. Vi kan inte ha värld med helt felfria politiker, men lite högre krav kan vi ställa.
Stefan Bergström (C)
1. Vi har ett internt dokument som man skriver under, där man försäkrar att man inte undanhåller sådan här information. De här aktuella fallen känner vi till och har haft diskussioner kring. Personen bakom det ganska allvarliga brottet har självmant berättat om det och sonat sitt straff.
2. Det är ett uppdrag som bygger på förtroende, men alla människor kan hamna snett under en period i livet och måste få en chans att hamna rätt. 3. Det finns ju så klart gränser vad gäller till exempel mord och grova våldsbrott.
4. På sätt och vis, samtidigt ska de folkvalda representera folket. Det viktiga i sammanhanget är att man ska vara ärlig och öppen med det man gjort.
Maria Bohman Kreij (KD)
1. Vi begär inte ut brottsregister, och jag hoppas att vi kommer att slippa göra det. När man blir nominerad så pratar vi om förtroende och tillit och man får också skriva under en kandidatförsäkran. I den står bland annat att om man känner att man kommer att hamna i en situation som ifrågasätter ens förtroende, så ska man informera partiledningen om detta.
2. Det beror alldeles på. Om man i någon stund i livet gjort något dumt och sonat för det, så måste vederbörande få gå vidare. Det är den grundinställning som vi har.
3. Det måste bedömas från fall till fall om personen är lämplig eller ej.
4. Ja det tycker jag. Väljarna har rätt att ställa högre krav på oss förtroendevalda.
Emelie Tillegård (MP)
1. De som kandiderar för oss får skriva på ett förtroendekontrakt där de binder sig att redovisa alla omständigheter som kan vara av betydelse för kandidaturen eller uppdraget. Valberedningen genomför sedan intervjuer med alla nominerade. Vi litar på att de som kandiderar ärligt redovisar om det finns något bakåt i deras liv som påverkar kandidaturen.
2. Vi tror på ett samhälle där människor som sonat sina brott får möjligheten att engagera sig politiskt. Men det är viktigt att valberedningen alltid är informerad om omständigheterna om en person till exempel är dömd för brott.
3. Vi anser att människor ska ges en andra chans. Men det är också viktig att de som företräder vårt parti också delar vår värdegrund.
4. Ja och nej. Nej, då demokrati bygger på att alla ska kunna engagera sig i det politiska livet. Ja, då vi står upp för alla människors lika värde, så då blir det problematiskt om man till exempel är dömd för hatbrott, om personen inte kan visa en trovärdig grund till varför hen ändrat åsikt. Det är en förtroendefråga. Men principiellt ska alla människor ha samma chans att ändra sig och sona sina brott.
Peter Schilling (S)
1. Vi begär inte ut några belastningsregister. Vi har en intern process där man får fylla i en kandidatförsäkran där man skriver på att man inte har gjort, eller kommer att göra någonting som kan skada partiet. I vår valkommité sitter sedan erfarna politiker vilka går igenom alla nomineringar och sätter ihop en vallista. Vi är noga, även om kontrollaspekten är nedtonad, och ingen process är ju heller helt vattentät.
2. Vår generella princip är att om man begått ett brott och sonat sitt straff så ska man integreras tillbaka i samhället. Det gäller både för jobb och inom partiet.
3. Det får avgöras från fall till fall. Mycket beror på vilken typ av brott det rör sig om och hur lång tid som gått.
4. Nej, alla ska kunna representera i demokratin och vi kan inte ha högre förväntningar på politiker än på personer i allmänhet. Börjar vi kräva för mycket av förtroendevalda så får vi bara hit en viss typ av människor, och utesluter därmed många, och så är inte representationen tänkt.
Jesper Wiklund (V)
1. Vi gör ingen formell registerkontroll av våra kandidater i kommunen. Det är valberedningen som har det övergripande ansvaret för att intervjua personer och en fråga som ställs är om man gjort något som partiet bör känna till.
2. Det beror på vilken position man ska ha, vilket brott det handlar om och hur länge sen det är brottet begicks.
3. Vissa brott skulle så klart vara svårare för oss att acceptera, till exempel grova våldsbrott, sexualbrott och hets mot folkgrupp.
4. Ja det tycker jag, åtminstone när det gäller aktiva politiker. Politiker är företrädare och representanter för de partier som stiftar lagarna. Att bryta mot de lagar man själv varit med och stiftat (om än indirekt) är ren dubbelmoral. Sedan kan alla göra misstag men då gäller det att erkänna det misstaget och skärpa sig framöver.
Gary Aelius (SD)
1. Alla som vill kandidera måste lämna in ett registerutdrag till vårt centrala parti. Vi vill veta om personen gjort sig skyldig till något brottsligt. Hur registret sedan bedöms är en fråga för vår centralorganisation, det är vi lokalt inte inblandade i. Vi träffar givetvis alla som är intresserade och berättar vad det innebär att till exempel sitta i fullmäktige.
2. Det är en bedömning som görs centralt.
3. Det är också en bedömning som görs centralt. SD centralt svarar: "I varje enskilt fall görs en individuell och samlad bedömning, därför är det omöjligt att ge ett generellt svar på frågan. Vi ser dock extra allvarligt på brott i närtid, upprepad brottslighet och vålds- och förtroendebrott".
4. Generellt kan man ställa högre krav på politiker. Jag tror dock att folk föredrar mänskliga politiker, inte politiker som i alla avseenden är perfekta. Dubbelmoral har man dock svårt för.
Lars Lindgren (SLP)
1. Vi har inte gjort någon registerkontroll, vi pratar med kandidaterna och om något dyker upp så samtalar vi med kandidaten om saken. Vi litar på våra medlemmar.
2. Vi startade partiet 29 januari och samlade 30 kandidater till deadline den 10 april så tiden var mycket begränsad. Utifrån den information vi har så har inget framkommit som föranlett oro för att någon inte skulle kunna representera sundbybergarna på ett förtjänstfullt sätt. 
3. Det är i grunden en förtroendefråga som måste bedömas från fall till fall. Den som har begått ett brott, sonat sitt straff och sedan vill använda den erfarenheten till att göra bra politik, bör välkomnas att göra så. Det är dumt att stöta bort någon av ren reflex.
4. Generellt sett, nej. Vi har alla samma ansvar. Däremot måste man ha förståelse för att ens bakgrund spelar in om man sitter på en förtroendepost både inom näringslivet, i offentlig sektor och inom politiken. Vissa har en svårare resa tillbaka där, än andra.