Mariane, Mohammed och Dung premiärröstar 2018

Dung, Mariane och Mohammed går på SFI i Hagalund.
Dung, Mariane och Mohammed går på SFI i Hagalund.
Dung, Mohammed och Mariane vill alla stanna i Solna.
Dung, Mohammed och Mariane vill alla stanna i Solna.
Utländska medborgare beräknas utgöra nästan elva procent av alla som får rösta i de lokala valen i länet nästa år. Men valdeltagandet brukar vara lågt.
Mariane från Brasilien, Mohammed från Syrien och Dung från Vietnam ska allihopa rösta för första gången nästa år.

Lektionen på SFI Hermods på Hagalundsgatan pågår för fullt när vi knackar på klassrumsdörren. Vi är här för att prata med några av eleverna om vilken fråga de tycker är viktig när de röstar för första gången i Sverige.

Mohammed AlSalama Alhussin, 26, bor i Huvudsta och kom till Sverige för 2,5 år sedan från Syrien. Han praktiserar inom konferens/reception på Radisson Blu i Haga.

– Det finns ett problem som jag sett, att här där det finns jobb finns inga bostäder, och ute i landet där det finns bostäder finns inga jobb!

”Lär mig svenska på jobbet”

Mariane Tuutti, 27, bor i Järvastaden och kom till Sverige för 2 år sedan från Brasilien. Hon praktiserar på en frisersalong vid Karlberg.

– Lärarna på SFI här är snälla och bra, men vi behöver en tydligare kursplan. Är skolan dålig blir vi inte bra. Jag lär mig mer svenska på jobbet när jag pratar med svenskar.

Dung Tih Huy, 40, bor i Hagalund och kom till Sverige för 8 år sedan. Han är född i Vietnam och letar just nu jobb, men har jobbat i restaurangkök och som sushikock. Han bodde i Polen innan där han drev egen firma.

Få ett jobb viktigaste frågan

Han är överens med Mohammed och Mariane om att bostad och skola är viktigt – och jobb.

– Det är viktigt att man kan få ett jobb. Men för att få ett bra jobb krävs bra utbildning.

Alla tre har universitetsutbildningar i sina hemländer, men än har de inte kunnat använda dem i Sverige.

Tror på framtiden

Hur ser era liv ut om 5 år?

– Då har jag pluggat på svenskt universitet till civilingenjör, har familj och bor kvar här i Solna, säger Mohamed.

– Då pratar jag jättebra svenska och har ett syskon till min son som jag har idag. Jag hoppas jag jobbar med turism. Jag bor gärna kvar i Järvastaden, säger Mariane.

– Då pluggar jag på universitetet och jobbar också, ungefär hälften-hälften. Jag trivs bra här i Hagalund och bor gärna kvar, säger Dung.

Dung Thi Huy, Mohammed Alsalama Alhussin och Mariane Tuutti.

8214 utländska medborgare i Solna

Mariane, Mohammed och Dung är tre av 8 214 utländska medborgare i Solna som beräknas få rösta i kommun- och landstingsvalen nästa år. SCB har tagit fram en prognos som visar en stor ökning av den här gruppen i Sverige.

– Det ser ut att bli rekordmånga, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.


Så många utländska medborgare får rösta i din kommun

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunala val i länet och dess kommuner.

Källa: SCB


Men valdeltagandet är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En anledning är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Bevelander menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, säger Pieter Bevelander.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.

Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.

Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.

I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.

De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.

Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"