Mohammad: Klart jag ska rösta

Mohammad, 21 år, bor i Åkersberga.
Mohammad, 21 år, bor i Åkersberga.
Utländska medborgare beräknas utgöra nästan elva procent av alla som får rösta i de lokala valen i länet nästa år. Men valdeltagandet brukar vara lågt. En som ska rösta är Mohammad Naderi.

Mohammad Naderi , 21, bor i Åkersberga.

2011 kom han till Sverige som ensamkommande flykting från Afghanistan. Han fick rösta redan i valet 2014, men avstod då.

– Jag visste att det var val, men jag var inte jätteinne i det. Jag hade precis lärt mig språket då, säger han.

Annat blir det nästa år. Då tänker han rösta, för första gången någonsin.

– Det är viktigt att få sin röst hörd i en demokrati. Men det är svårt att veta vem man ska rösta på. Jag älskar att lyssna på debatter, men de lovar så mycket och i vissa frågor låter alla partier likadana.

Det är viktigt att få sin röst hörd i en demokrati

2015 startade han ungdomsföreningen Kul på Tur som arbetar med att ge ungdomar meningsfulla fritidsysselsättningar. De frågor som intresserar Mohammad mest är bostäder och flyktingfrågor.

I Österåker är det svårt att som ung hitta någonstans att bo, säger han. Speciellt om man saknar föräldrar och släkt som kan hjälpa.

– De planerar en massa lägenheter, men bara såna som man kan köpa. Det gäller inte bara Åkersberga, utan i hela Stockholm.

Mohammad Naderi ska rösta för första gången nästa år

Mohammad är en av totalt 2 864 utländska medborgare i Österåker som beräknas få rösta i kommun- och landstingsvalen nästa år. I Vaxholm är motsvarande siffra 423.

SCB har tagit fram en prognos som visar en stor ökning av den här gruppen i Sverige.

– Det ser ut att bli rekordmånga, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.


Så många utländska medborgare får rösta i din kommun

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunala val i länet och dess kommuner.

Källa: SCB


Men valdeltagandet är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En anledning är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Bevelander menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, säger Pieter Bevelander.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

  • År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.
  • Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.
  • Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.
  • I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.
  • De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.
Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"

Att ovanligt många utländska medborgare får rösta nästa år är ingenting man hunnit tänka på särskilt i Österåker.

– Det är en intressant frågeställning, men det är inget som varit uppe än. Men det är elva månader kvar till valet, säger Fredrik Zethraeus, sekreterare i kommunens valnämnd.

– Men det är klart att det är en fråga att ta med i det fortsatta arbetet.

Han hänvisar till Valmyndigheten som har valinformation på många olika språk som kommunen kan använda. Några särskilda satsningar för att höja valdeltagandet har Österåker inte planerat, åtminstone inte än.

– Vi brukar gå ut med informationsmaterial från kommunen och de som går SFI (svenska för invandrare) brukar få information hur ett val går till. Men det är möjligt att det även blir andra aktiviteter, säger Lotta Holmgren (M), valnämndens ordförande.

Vaxholms stad uppger att det är viktiga frågor, men att arbetet inför de allmänna valen inte kommer igång ordentligt förrän efter årsskiftet, därför kan man inte ge besked ännu.