Så får rektorerna använda skolbudgeten

skola
Foto: Most Photos
Vem är det som styr över skolbudgeten? Är det rektorerna själva, utbildningsförvaltningen eller skolpolitikerna i Stockholms stad? Mitt i, reder ut vad som gäller.

Det märks att valåret är igång. När Stockholms stad kom med sin rapport om skolornas budgetar, diskuteras siffrorna och underskotten som 15 skolor dras med in i 2018. Men hur var det egentligen med de andra skolorna? 48 skolor beräknas ha minussiffror 2017, men använder sina resultatfonder, det vill säga överskott från tidigare år, och många ligger ändå på plus in i budgetåret 2018. Något Mitt i skrivit om tidigare.

Av 27 skolor i Västerort, var det fyra skolor som ligger på minusresultat efter att använt upp sina resultatfonder. Ytterligare åtta skolor beräknas ligga på minus, men har sparat i ladorna och efter att använt överskotten, ligger de på plus in i 2018.

Hur överskotten får användas diskuteras

Diskussionen har gått varm bland politikerna om hur man får använda överskotten. Liberalernas pressekreterare, Malin Hasselblad, säger till Mitt i, att resultatfonden inte ska användas för att täcka löpande underskott på grund av att man räknat budgeten för lågt.

Vi undersökte saken och enligt Malin Eriksson, ekonomichef på utbildningsförvaltningen, ansvarar skolan för sin egen budget och för att hålla den i balans.

– Det finns inte reglerat vilken typ av kostnader rektor får använda resultatfonderna till. Det kan användas för att få större flexibilitet i systemet. Har du ett överskott på mer än tio procent av skolans budget, går det resterande tillbaka till utbildningsnämnden. Rektorer får inte använda mer än fem procent av budgeten för att täcka upp underskott. Du kan inte ha minusresultat flera år i rad, då riskerar skolan att inte få förvalta budgeten själva och i stället för resultatenhet, blir de en anslagsenhet, säger Malin Eriksson.

Är det ett problem att vissa skolor har ett minusresultat 2017, och täcker upp med resultatfonder?

– Det är behöver inte vara ett problem. Det är det som fonderna är till för. Skolan kan medvetet spara, för att exempelvis göra en satsning. Det kan också användas till andra kostnader. De flesta skolor tar bra ansvar, men det gäller att anpassa sig till nästkommande år om exempelvis elevunderlaget viker. Så att inte underskottet fortsätter.

Enligt Malin Eriksson är det möjligt att vissa skolor räknat med en liknande uppräkning av skolpengen som tidigare år på cirka 2-2,5 procent. 2017 var den 1, 3 procent.

– Det kan hända att skolornas framförhållning inte följde med. Vissa skolor kan också ha räknat med ett större anslag för nyanlända. För staden totalt finns ett större anslag för socioekonomisk utsatthet, men den enskilda skolan kanske inte fått så mycket som de trott, eftersom nyanlända elever kan ha omfördelats till andra skolor.

Oppositionen kritiserar budgeten

Igår berättade Mitt i om att Stockholms stads skolor får ta del av 400 miljoner av de sex miljarder som regeringen ger till skolan för att minska socioekonomisk utsatthet. Lotta Edholm, oppositionsborgarråd (L) och vice ordförande i utbildningsnämnden, kommenterar socialdemokraterna skolbudget och användning av statsbidraget så här:

– Vi kan förstås använda statliga pengar klokt för att öka likvärdigheten i våra skolor. Att ge varje elev bästa chansen att klara skolan. Men det finns en risk med att skolorna tvingas använda pengarna för att täcka upp för de underskott Olle Burells svaga skolbudget gett dem. Var tredje skola går med underskott efter den lägsta ekonomiska uppräkningen av skolpengen på tolv år, säger Lotta Edholm.

Även Cecilia Brinck, oppisitionsborgarråd (M), kommenterar skolbudgeten och stadsbidraget för ökad jämlikhet.

– Det är väldigt lämpligt för Olle Burell att regeringens pengar kommer ut just nu när Stockholms skolor visar på stora underskott på grund av majoritetens oförmåga att prioritera skolan. De här skolorna har redan stora socioekonomiska bidrag men trots det kvarstår skillnaderna mellan Stockholms skolor. Att ge skolorna stöd för att rekrytera fler och kompetensutveckla sin personal, kräver att det finns lärare att anställa. Här behöver Olle Burell ta mer ansvar för att göra Stockholm till en mer attraktiv arbetsgivare, säger hon.