Jawad ska rösta för första gången

jawad
Jawad Al Yasari, 54, från Irak kommer att rösta i valet 2018.
Jawad
Jawad Al Yasari, 54, brukar läsa om svensk politik i tidningar på arabiska.
Utländska medborgare beräknas utgöra nästan elva procent av alla som får rösta i de lokala valen i länet nästa år. Men valdeltagandet brukar vara lågt. En som har bestämt sig för att rösta är Jawad Al Yasari, 54, som efter sju år i Sverige har bestämt sig för att rösta i nästa års kommunval.

Jawad Al Yasari, 54, brukar besöka bibliotekets språkcafé på tisdagar i Vallentuna. Trots att det var flera år sedan han kom till Sverige från Irak, kämpar han med att lära sig svenska.

Han antyder att det är en förklaring till varför han inte har kunnat sätta sig in i svensk politik. Men nästa år tänker Jawad rösta i kommun- och landstingsvalet, för första gången.

– Radio och tidningar på arabiska om Sverige, svarar Jawad Al Yasari på frågan hur han vet vilket parti han ska rösta på, samtidigt som han gestikulerar med armar och händer för att göra sig förstådd.

I Irak körde han buss och taxi men jobbet blev för farligt på grund av alla vägbomber, och flydde därför med delar av familjen till Sverige. Nu går all tid mest åt att ta hand om sina två flickor och fru som han bor med i Vallentuna. Han försöker även hålla kontakten med sina sex söner som är kvar i Irak.

De har inte fått uppehållstillstånd i Sverige eftersom de är över 18 år, förklarar han.

Vilket parti han tänker rösta på vill han inte avslöja men ger en hint i alla fall.

– Det snällaste.

Jawad

Jawad Al Yasari, 54, brukar läsa om svensk politik i tidningar på arabiska. Foto: Alexander Jacobsson

Jawad Al Yasari är en av 1 632 utländska medborgare i Vallentuna som beräknas få rösta i kommun- och landstingsvalen nästa år. SCB har tagit fram en prognos som visar en stor ökning av den här gruppen i Sverige.

– Det ser ut att bli rekordmånga, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.


Så många utländska medborgare får rösta i din kommun

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunala val i länet och dess kommuner.

Källa: SCB


Men valdeltagandet är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En anledning är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Bevelander menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, säger Pieter Bevelander.

Inga valinsatser för nyanlända i Vallentuna

I Vallentuna har det inte tidigare funnits några särskilda insatser för att informera om kommunvalet till nyanlända och invånare som inte har svenska som modersmål. Men det kan komma att ändras

– Det är möjligt att man startar upp någon form av informationskampanj närmare valet vi kommer. Vi har som målsättning att öka valdeltagande och se inom vilka grupper det är ett lågt valdeltagande. Där är nyanlända en grupp som kan tänkas ha lägre valdeltagande, säger Henrik Enskär, nämndsekreterare Vallentuna kommun.

Vallentunas nyanlända som får uppehållstillstånd blir precis som nyanlända i resten av landet ombedda via arbetsförmedlingen att gå en 72-timmars kurs i samhällsorientering, enligt lagen om etableringsinsatser. En del utav kursen som är på personens modersmål berör bland annat hur det svenska valsystemet fungerar.

– Man går igenom hur valet går till, berättar om vilka de politiska partierna i riksdagen är, att valen är hemliga, och vilka av de olika valen man får rösta i, säger Josefine Nilsman, informatör på arbetsmarknadsförvaltningen, Centrum för samhällsorientering i Stockholms län.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

  • År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.
  • Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.
  • Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.
  • I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.
  • De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.
Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"