De ska rösta i Sverige för första gången

Ammar Taha, 32, och Danijela Ilic, 43, går på SFI i Vårberg. De är förstagångsväljare i kommun- och landstingsvalet 2018.
Ammar Taha, 32, och Danijela Ilic, 43, är båda förstagångssväljare.
Danijela Ilic, 43, och Ammar Taha, 32, går på SFI i Vårberg. De är förstagångsväljare i kommun- och landstingsvalet 2018.
Danijela Ilic, 43, och Ammar Taha, 32, är förstagångsväljare.
Utländska medborgare beräknas utgöra nästan elva procent av alla som får rösta i de lokala valen i länet nästa år. Det är rekordmånga.
Skärholmsbon Ammar Taha och Vårbergsbon Danijela Ilic tänker använda rösträtten – men vill hinna lära sig mer om Sverige innan det är dags.

Mitt i träffar Ammar Taha och Danijela Ilic på SFI i Vårberg. Här tillbringar de många timmar varje vecka, och kämpar för att erövra svenska språket.

Drygt tre år har gått sedan de kom till Sverige, han från Syrien och hon från Serbien. Men att de har rätt att rösta i kommun- och landstingsvalet nästa år hade de ingen aning om.

– Nej, det visste jag inte! Men det är klart att jag vill rösta. Det gjorde jag alltid i Serbien. Där kände jag till allt om partierna. Här har jag inte haft tid att lära mig så mycket om dem än, säger Danijela Ilic.

Ammar Taha nickar –  han vill också rösta. Men för att kunna göra det måste han veta mer om det svenska samhället, betonar han.

– Att rösta känns viktigt. Men jag förstår inte hur allt fungerar här än. Jag måste både lära mig mer svenska och mer om samhället innan det är val, säger han och får medhåll av sin kurskamrat.

Ammar Taha, 32, och Danijela Ilic, 43, går på SFI i Vårberg. De är förstagångsväljare i kommun- och landstingsvalet 2018.

2018 får Danijela Ilic och Ammar Taha, kurskamrater vid SFI Vårberg, för första gången rösta i ett svenskt val.                     Foto: Anna Z Ek

5 056 personer i stadsdelen

Ammar Taha och Danijela Ilic är två av 5 056 utländska medborgare i Skärholmens stadsdel som beräknas få rösta i kommun- och landstingsvalen nästa år. SCB har tagit fram en prognos som visar en stor ökning av den här gruppen i Sverige.

– Det ser ut att bli rekordmånga, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.


Så många utländska medborgare får rösta i västerort

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunfullmäktigeval i Stockholms stad, uppdelat på stadens distrikt


Källa: SCB

Men valdeltagandet är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En anledning är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Forskaren menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, säger Pieter Bevelander.

Så här ska Skärholmen få fler att rösta

I Skärholmens stadsdel finns många nyanlända förstagångsväljare. Här har Demokratiberedningen (med representanter från stadsdelsnämnden, civilsamhället och stadsdelsförvaltningen) börjat göra handlingsplaner för hur man ska få dem, och andra invånare, att rösta.

– Det är jätteviktigt att arbeta fram tydlig och enkel information på flera språk, om hela valprocessen, säger Lorena Delgado (V), ordförande i stadsdelsnämnden.

Informationen måste förstås också nå ut. Här kan till exempel medborgarvärdar och Dialogforum hjälpa till, menar hon. Man kan också göra besök hos till exempel introduktionsförskolan i Vårberg.

– Dessutom samarbetar vi med lokala föreningar, som kan hjälpa till att informera, säger Lorena Delgado.

Hon lyfter också fram organisationen 127:s röster räknas, som arbetar mycket med sociala medier och är inriktad på framför allt förstagångsväljare.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.

Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.

Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.

I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.

De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.

Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"