Tre frågor i landstinget: Så svarar partierna

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna för att lösa personalbristen?
Fakta

Det är här Stockholms läns landsting

Landstingshuset på Kungsholmen. Foto: Pekka Pääkkö

Stockholms läns landsting har hand om sjukvård och kollektivtrafik.

Vi betalar skatt till landstinget, med 12,08 kronor per intjänad hundralapp.

Landstinget styrs av 149 ledamöter som väljs samtidigt som riksdagsvalet den 9 september.

Den senaste mandatperioden har landstinget styrts av en borgerlig allians, bestående av moderater, liberaler, centerpartister och kristdemokrater.

Socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister har varit i opposition.

Även Sverigedemokrater sitter i landstinget.

Källa: SLL

Foto: Mostphotos

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna för att lösa personalbristen?

Bristen på personal blir till en ond cirkel för landstinget. Stängda vårdplatser leder till överbelagda vårdavdelningar, svårigheter att få tid på vårdcentralen och patienter som bli liggande i akutens korridorer. Underbemanning är tufft för personalen. Och det blir ännu svårare för landstinget att rekrytera.

Moderaterna: Det ska vara lättare att klättra i karriären för sjuksköterskor och undersköterskor. Personal ska inte behöva byta arbetsgivare för att höja sin lön eller utvecklas. Landstinget ska attrahera och behålla medarbetare. Vi vill satsa på toppmoderna lokaler, utrustning och teknik och bättre ledare får vi sjuksköterskor och läkare som trivs. Avlasta sjuksköterskor och läkare med tyngre administration så att köerna kortas.

Liberalerna: Sjuksköterskor ska få bättre löneutveckling, karriärtjänster och betalt under sin specialistutbildning. Erbjud alla en fast, namngiven husläkare som får större ansvar för vård och samordning. Gör det mer attraktivt jobba som läkare på vårdcentral. Utbilda flera specialister i allmänmedicin.  Modern teknik ska ge personal mer tid för patienter. Fler undersköterskor och vårdbiträden ska avlasta sjuksköterskorna.

Centerpartiet: Det måste bli lättare att göra lönekarriär inom vården. Alla medarbetare ska ha rätt till utvecklings- och lönesamtal. Det måste tas större hänsyn till individuella förutsättningar vid schemaläggning på dygnet runt-verksamheter. Det måste göras möjligt för fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig med bibehållen lön. Kompetens, ambition och engagemang ska premieras.

Kristdemokraterna: Det bör vara samma huvudman som har ansvar för sjukvården och för utbildningen. På så sätt sker en bättre samordning med behovet av vårdplatser. Ta tillvara personalens positiva erfarenheterna från S:t Görans sjukhus och privatisera Danderyds sjukhus. Fördubbla antalet AT-platser för läkare i landstinget och öka antalet ST-platser för läkare inom de vårdområden som har vårdval. 

Socialdemokraterna: En rejäl lönesatsning som gynnar kompetens och erfarenhet. Ge mandat till lönesättande chefer att erbjuda löner som gör det möjligt att rekrytera personal till akut- och slutenvården. Låt sjukhusen införa kortare arbetstid med mer återhämtning för personal som jobbar helger och nätter. Ge både undersköterskor och sjuksköterskor möjlighet till betald specialistutbildning och slopa villkoret att de måste stanna kvar inom landstinget.

Miljöpartiet: Ge personalen lön efter kompetens och erfarenhet. Ge personalen inflytande över schemaläggning och arbetstider. Minska behovet av bemanningsföretag och lägg pengarna på den ordinarie personalen.

Vänsterpartiet: Vi satsar en miljard kronor på att man kan nyanställa och locka tillbaka den personal som flytt. Vi vill införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på de mottagningar och kliniker som är under hårdast press. Vi måste även höja lönerna rejält, framförallt för sjuk- och undersköterskor.

Sverigedemokraterna: Minska den administrativa bördan genom att anställa särskild vårdservicepersonal som ska avlasta undersköterskor, som i sin tur kan avlasta sjuksköterskor som sedan avlastar läkarna. Ge personal stort inflytande över sina arbetstider, med rätt till såväl heltid som deltid. Prioritera personalens trygghet och inrätta särskilda, säkerhetsklassade vårdplatser, dit riskpatienter och aggressiva besökare kan skickas.

Foto: Mitt i Stockholm

Vad sker med vårdvalen om ni får bestämma?

För tio år sedan började vårdval införas på bred front. Landstinget har numera avtal med allt från från vårdcentraler och ortopeder till fotvård och urologi, totalt ett 60-tal vårdformer. Privata vårdgivare kan teckna avtal med landstinget, och patienterna kan välja var de vill söka vård.

Moderaterna: Vårdvalen har hjälpt till att korta köerna till sjukvården. M arbetar för en köfri sjukvård med patientens behov i centrum – då behövs vårdval. Vi vill se valfrihet, tillgänglighet och god kvalitet för patienterna. Vi vill utveckla vårdvalet för att skapa mer sammanhållen vård, exempelvis genom en fast läkarkontakt i primärvården.

Liberalerna: Tack vare vårdvalen har Stockholm landets kortaste väntetider till specialistvård. Vårdvalen ska behållas utvecklas. Nytt vårdval för äldre ”seniorvård” med geriatrik ska införas. En del vårdval kan samordnas mer. Vårdval ska löpande följas upp, utvärderas och kunna justeras.

Centerpartiet: Det är viktigt att alla får möjlighet att välja en fast läkarkontakt på sin vårdcentral. Samtidigt vill vi stärka samarbetet mellan vårdgivarna för att vården ska upplevas som mer sammanhängande. Vårdvalen har gett oss en mångfald av utövare och öppnat upp för bättre bemötande, innovation och har flyttat vården närmre patienten. Vi tar strid för att det ska finnas både privata och offentliga alternativ.

Kristdemokraterna: Vi vill ha vårdvalen kvar och utveckla dem. Bland annat vill vi införa Vårdval Junior och Vårdval Senior som håller ihop vården för svårt sjuka barn respektive äldre. Vi vill också göra om systemet för hur vårdgivarna får pengar från landstinget, så att vi gynnar kvalitetsarbete och effektivitet. Vi vill ha kostnadskontroll och regelbunden uppföljning av alla vårdval. 

Socialdemokraterna: Vårdmarknaderna har trängt ut resurser från sjukhusen vilket lett till att operationer ställts in och att landets längsta akutväntetider finns i Stockholm. Vårdmarknaderna innebär valfrihet för vårdbolagen snarare än för patienterna. Vården måste bli mer samordnad och effektiv, och vi kommer därför att ställa tuffare krav på både privata vårdgivare och landstingets egna att samverka mer.

Miljöpartiet: Vårdvalen har haft effekten att de mest friska konsumerar mer vård, vilket har trängt ut de mer komplext sjuka. Dessutom har vårdvalen splittrat samarbeten och vårdkedjor, vilket gör att patienten har tvingats bli projektledare för sin egen vård. Vårdvalen måste genomgå en grundlig förändring så att de blir till för patienten, inte för företagen.

Vänsterpartiet: Vårdvalen är dyra och fördelar vården från dem med störst behov till dem med lägst behov av vård. Därför vill vi se över de vårdval som är kostnadsdrivande. Vårdval förlossning vill vi helt avveckla. Det blir inga nya vårdval med oss i ledningen.

Sverigedemokraterna: Självklart ska individen få möjlighet att välja var de söker vård men tydliga krav med efterkontroller måste garantera kvalitén på vården. Vi låser oss inte vid vissa ägandeformer utan endast vad som är bäst för patienterna oavsett om vårdgivaren är privat eller landstingsägd.

Spärrar.

Foto: Mitt i Stockholm.

Vad sker med priserna i kollektivtrafiken de närmaste åren?

Den 9 januari 2018 höjde SL priserna med 3,3 procent. Månadskortet höjdes med 30 kronor till 860 kronor. Prishöjningen motiverades med de stora satsningar som görs i kollektivtrafiken, som Citybanan, fler avgångar på pendeltågen och nya linjer och stationer på tunnelbanan.

Moderaterna: Alliansen och Miljöpartiet har kommit överens om stora framtidssatsningar på ny, bättre och utbyggd kollektivtrafik. För att säkra en långsiktig och hållbar finansiering blev vi också överens om att justera priset i SL-trafiken, med 3,3 procent även under 2019 och att minst lika mycket skattemedel skjuts till för att förbättra och bygga ut trafiken.

Liberalerna: Tidsdifferentierade taxor och smartare biljettsystem. Vi vill gärna hålla nere priserna, men det är viktigt att vi har råd att bygga ut och driva trafiken. I dag kommer ca halva SL:s budget från skattebetalarna och halva från resenärerna, det är en rimlig fördelning. 

Centerpartiet: Precis som idag vill vi att hälften av pengarna till kollektivtrafiken ska ske via skattsedeln, och hälften via biljettavgifter, och därutöver vill vi ha största möjliga intäkter från reklam och butikslokaler. Även i framtiden är det sannolikt nödvändigt att höja taxan i takt med löner och kostnader, men vi vill hålla taxan så låg som möjligt. Vi vill också pröva möjligheten med sänkt taxa i lågtrafik, exempelvis för pensionärer och studenter. 

Kristdemokraterna: Vi vill att biljetterna indexeras, alltså knyts till prisutvecklingen på andra saker, och räknas upp lite år för år. Det innebär att en höjning av priserna ska ske i små doser med täta mellanrum.Eftersom lönerna och kostnaderna årligen blir högre måste även biljettpriset höjas. Annars får vi mindre kollektivtrafik för pengarna.

Socialdemokraterna: Vi vill ha så låga priser som möjligt. SL-trafiken behöver rustas upp och bli värdigare. Det kostar, men det är dumt att låsa upp sig på höjda priser varje år. Vi vill byta misslyckade upphandlingar och dyra konsultnotor mot sänkt pris på ungas fritidskort, gratis resor för barn under 12 och utreda lägre pris för dem som inte åker i rusningen.

Miljöpartiet: Vi vill ha låga taxor för att kollektivtrafiken ska kunna ta resenärer från biltrafiken. Vår överenskommelse med moderaterna gäller även 2019 vilket innebär en höjning med 30 kronor även då. Samtidigt vill vi införa ett särskilt lågtrafikkort där studenter och pensionärer kan åka för halva priset.

Vänsterpartiet: Dagens prisnivåer stänger ute många, inte minst äldre personer och ungdomar. Vi vill att SL:s utbyggnad finansieras solidariskt via skattsedeln. Alla i länet ska vara med och bidra till en välfungerande kollektivtrafik. 

Sverigedemokraterna: Plankning och skadegörelsen måste minimeras för att sluta driva upp kostnaderna. Vi vill att satsa på flexibla lösningar som exempelvis bussar vilket skulle hålla nere kostnaderna och därmed skulle ytterligare prishöjningar inte bli nödvändiga.

Duellen: De slåss om att få lösa vårdkrisen