Sylvain ska rösta i Sverige för första gången

Sylvain Guérin vill se fler affärer och butiker i Bandhagen.
Sylvain Guérin vill se fler affärer och butiker i Bandhagen.
Sylvain Guérin vill se fler affärer och butiker i Bandhagen.
Sylvain Guérin vill se fler affärer och butiker i Bandhagen.
Utländska medborgare beräknas utgöra nästan elva procent av alla som får rösta i de lokala valen i länet nästa år. Men valdeltagandet brukar vara lågt. En som ska rösta är Bandhagenbon Sylvain Guérin.

Sylvain Guérin är född och uppvuxen i Paris, där träffade han också sin svenska fru och sedan tre år tillbaka bor han och familjen i Bandhagen.

– Jag visste inte att jag kunde rösta, först tänkte jag skaffa svenskt medborgarskap, säger Sylvain Guérin.

Sanningen är dock att Sylvain har rätt att rösta i valet 2018. Han är EU-medborgare och folkbokförd i Sverige. Dessutom har han bott här i tre år.

Nu när du vet det, kommer du gå och rösta?

– Om jag har möjligheten så kommer jag göra det. Först måste jag sätta mig in i de olika partiernas program. Jag vet ju åt vilket håll jag vill rösta, men jag vill hitta det partiet som representerar mig bäst.

Vilka förändringar vill du se i ditt område?

– Jag skulle vilja se en förändring i det centrala Bandhagen. Just nu känns det som en sovande stadsdel. Det behövs med dynamik med fler affärer och liv. Men jag jämför ju med Paris och det kanske inte är helt rimligt. I stort är jag väldigt nöjd med vad jag sett av Sverige hittills.

Frankofilen tipsar: Hitta Paris i Stockholm

Vad betyder rösträtten för dig?

– Jag tycker att det är jättebra att Sverige låter människor bli en del i den politiska processen efter tre år. I Frankrike är det väldigt svårt eftersom man måste vara fransk medborgare, och det i sig är väldigt svårt.

Rekordmånga utländska medborgare får rösta

Sylvain är en av 2 315 utländska medborgare i Enskede-Årsta-Vantör som beräknas få rösta i kommun- och landstingsvalen nästa år. SCB har tagit fram en prognos som visar en stor ökning av den här gruppen i Sverige.

– Det ser ut att bli rekordmånga, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.


Så många utländska medborgare får rösta i söderort

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunfullmäktigeval i Stockholms stad, uppdelat på stadens distrikt


Källa: SCB

Men valdeltagandet är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En anledning är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Forskaren menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, säger Pieter Bevelander.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.

Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.

Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.

I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.

De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.

Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"