12 och 13 december debatteras och beslutas den rödgröna majoritetens budgetförslag för 2023 i kommunfullmäktige. Inför budgetdebatten vill Stockholms Naturskyddsförening säkerställa att nya styret bättre följer upp alla stora ord om ett förbättrat klimatarbete med politisk handling.
Stockholm stad behöver till exempel fler träd för ett förbättrat klimatarbete, och konsekvenserna av almsjukans härjningar runtom i vår stad måste vägas in i budgeten. Inte minst med tanke på det stadsövergripande trädmålet om att när ett träd tas ner ska det ersättas med två nya.
Almarna försvinner
Tar budgetförslaget för 2023 tillräcklig hänsyn till det? Bara under det senaste året har runt 580 almar tvingats fällas på grund a almsjukan, och promenerar man runt i stadens parker och grönområden möts man av otaliga orange prickar på fullvuxna till synes friska träd med omfattande krontäckningsgrad. Det är fruktansvärt att se alla dessa säkert hundraåriga stolta träd vars orange prickar på stammarna visar att de snart kommer att fällas. Det är sagt att varje träd ska ersättas, med två träd dessutom, och för det kommer det krävas resurser. Vi kommer att följa upp att träden ersätts enligt trädmålen. För våra träd spelar en avgörande roll för vårt välmående i staden.
Träden är mycket viktiga
Enligt både FN:s klimatpanel och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är det uppenbart att städers trädbestånd har en oerhört viktig roll i klimatarbetet. Ändå visar en kartläggning som Stockholms Naturskyddsförening gjort tidigare i år att Stockholms stads mål och planer inte leder till konkreta insatser och att trädbeståndet minskar snarare än ökar. Nu måste insatserna öka i våra storstäder för att bättre motsvara uppsatta mål - och det måste inledas snabbt! Det tar 70 år för ett lövträd att växa sig stort och frodigt, men det tar knappt 60 sekunder att såga ner det.
I en rapport från FN:s klimatpanel beskrivs naturbaserade åtgärder, som att bevara trädbestånd, som de mest effektiva för att möta och hantera klimatförändringarna. Att öka arealen grönska är också högst aktuell och närvarande i EU:s strategi för biologisk mångfald. En annan rapport, framtagen av SLU och i-Tree Sverige (2020) visar att Stockholms trädbestånd, baserat på närmare en miljon träd, utgör en betydande klimatnytta med sina kolsänkor som varje år lagrar drygt 9 300 ton kol (inbegriper upptag av 34 000 ton koldioxid), vilket motsvarar det årliga koldioxidutsläppet från nära 22 800 bilar! Denna klimatnytta är en gratistjänst som vi får av naturen. Träden bidrar dessutom till andra ekosystemtjänster som att förhindra översvämningar, minska luftföroreningar och till att sänka temperaturen. Träden bidrar även till en rik biologisk mångfald i städer, minskar buller och är hälsofrämjande och har en lugnande påverkan på stadens invånare.
Bra med en stadsekolog
Det finns mycket bra i budgetförslaget, bland annat välkomnar vi att en stadsekologstjänst har inrättats med ett övergripande ansvar, men mycket mer behöver göras för trädens roll i Stockholm och städer generellt. Exempelvis gäller trädmålen bara gatuträd, och träden som ersätts kan hamna på en helt annan plats långt bort.
Vår uppmaning till politikerna inför debatten i kommunfullmäktige är:
1.Stadens trädbestånd måste öka väsentligt
Stockholms trädbestånd har urholkats. Måttet krontäckningsgrad visar hur trädbeståndet som helhet förändras över tid, och det tar hänsyn till skillnaden mellan nya och gamla träd. Krontäckningsgraden måste successivt öka, och städer som Stockholm måste sätta upp mål för detta som motsvarar ambitionerna i stadens klimat- och miljömål. Detta är särskilt viktigt med tanke på almsjukan.
2. Högsta prioritet ges för att värna det befintliga trädbeståndet
I vår kartläggning framgår även att förebyggande skötselvård av träd är ett billigare alternativ än att fälla och plantera nya träd. Vi uppmanar därför till ökade satsningar på skötselrelaterade åtgärder för att ge befintliga träd längre livslängd.
3. Motiven för trädfällning måste granskas och omprövas
Trädens bidrag till klimatnytta och ekosystemtjänster i enlighet med stadens mål bör väga tyngre än idag när ett träd är på väg att avverkas. Vår uppfattning är att träd allt för ofta fälls utan en tillräcklig utredning eller att olika röster får komma till tals. Erfarenheter visar att olika expertbedömningar kan skilja sig åt, inte minst när det gäller trädens livskraft eller vilken risk de innebär för allmänheten. Vi är många som har den kända TV-eken i färskt minne, en minst 500 årig ek på Oxenstiernsgatan som fälldes helt i onödan år 2011.
4. De ekonomiska vinsterna med att bevara träden måste beaktas i högre grad.
I Stockholms Miljöprogram 2020–2023 framgår att budgeten är överordnad och styrande för stadens verksamheter. Vi uppmanar staden att i högre grad beakta att träden har ett ekonomiskt värde och kan prissättas utifrån sina olika nyttor. SLU och I-Tree Sverige beräknar exempelvis att Stockholms träd har ett globalt ekonomiskt värde på 1 098 miljoner kronor när det gäller kolinlagring. Kostnaden för att kompensera för fällda träd måste noga beaktas.
5. Inrätta en instans med det övergripande ansvaret för att stärka och utveckla trädbeståndet.
Olika förvaltningar delar idag på ansvaret för träden. Vi uppmanar Stockholms stad att inrätta en instans med ett tydligt mandat för ett samlat och övergripande ansvar för stadens trädbestånd. Denna instans bör ha uppdraget att bevaka och säkra kronvolymens utveckling samt ge tillstånd för trädfällning och säkerställa kompensation för fällda träds tappade ekosystemtjänster. Instansen kan ledas av den nya stadsekologen.
6. Inför systematisk uppföljning och kontroll över stadens trädbestånd som helhet. Systematisk uppföljning av trädbeståndet är ett viktigt verktyg. Tyvärr upptäckte vi att många träd fälls utan att de hamnar i statistiken då den statistik som Stockholms stad redovisar (runt 300 träd per år) inte ger en samlad bild utan endast tycks omfatta fällning av gatuträd. Uppföljning bör innehålla relevanta mått som krontäckningsgrad med mått från samtliga förvaltningar med ansvar för trädbeståndet; hur många och vilken typ av träd som fälls och på vilka grunder, samt hur många av nyplanterade träd som överlever. De ekosystemtjänster som träden levererar eller skulle ha levererat ska tas hänsyn till. Detta ger viktiga underlag för politiska beslut om resurser och prioriteringar av insatser när det gäller stadens träd.
Det nya styret i Stockholms stad måste värna om träden och dess betydelse för klimatarbetet. För att gynna klimatarbetet framåt måste Stockholms stad hushålla med de träd vi har samt plantera många nya träd för framtiden – och det börjar med budgeten!