Kaptensuniformen med sina tre guldstreck blänker inne i skåpet. Över sängen står två böcker om sjöfartens historia och en deckare med titeln Mörka vatten.
Håkan Mannbrink, befälhavare på skärgårdsbåten M/S Dalarö sedan 2009, hinner ändå inte läsa särskilt mycket.
– Man hänger inte här i hytten direkt. Vi jobbar ofta 14 timmar i sträck, så när passet är slut går jag för det mesta och lägger mig, säger han.
Det minimala sovrummet ligger alldeles bakom kommandobryggan på övre däck och fungerar som Håkans hem minst hundra dagar om året. Arbetsdagen slutar ofta med att han förtöjer båten ute vid någon av bryggorna på Möja, Husarö eller utanför Sandhamn.
Arbetspassen i styrhytten är ofta 14 timmar. Då är det skönt att krypa till kojs direkt efteråt.
Angie Gray
– På vintern ligger vi alltid ute i skärgården över natten och då börjar alla pass med en tur in mot stan, säger han.
"Som en andra familj"
Sju dagar till sjöss, sju dagar hemma med frun och barnen i Vaxholm. Ett par matroser och de andra i personalen – totalt fyra eller fem personer – bor då i hytterna intill.
– Det blir lite som en andra familj. Vi lagar mat och sköter tvätten själva. Så det här är inte bara en arbetsplats. Stora delar av året är det vårt hem, säger Håkan Mannbrink.
Det är denna speciella livsstil som nu kan vara på väg att försvinna. Regionens trafikförvaltning la i september fram en utredning, som går ut på att stora delar av skärgårdsflottan ska ersättas med mindre båtar som kan köras med el- eller hybriddrift.
En möjlighet är personalen i stället ska inkvarteras på land, ute på öarna. Exakt hur är oklart. Men M/S Dalarö är en av båtarna som ska pensioneras om fem sex år, om förslaget går igenom.
Hösten är lågsäsong för skärgårdsbåtarna. Just nu ligger M/S Dalarö förtöjd vid Nybrokajen under några veckor för underhåll.
Angie Gray
Håkan Mannbrink tror inte mycket på idén. Tillsammans med två kollegor har han skrivit en kritisk inlaga till trafikförvaltningen. Flexibiliteten blir mindre, menar de.
Där jag har mina kalsonger
– Det är inte ovanligt att våra order ändras under ett arbetspass, att vi exempelvis får byta rutt om en annan båt har fått problem. I dag är det lätt, eftersom vi har hemmet med oss. Men om vi bor på land, då är det där jag har mina kalsonger och min tandkräm, säger Håkan Mannbrink.
Kritiken handlar också om den allmänna inriktningen, att så många av dagens båtar ska ersättas. Håkan Mannbrink visar upp de fyra stora dieselmotorerna i maskinrummet, som i dag körs till hälften på miljövänlig HVO-diesel.
De fyra motorerna skulle kunna köras helt på miljövänlig HVO-diesel redan idag, menar Håkan Mannbrink.
Angie Gray
– Vi skulle kunna gå över till 100 procent HVO eller byta till hybridmotorer redan i dag. Då skulle man nå klimatmålen utan att behöva skrota fullt fungerande och relativt nya fartyg, säger han.
I slutet av november ska de kritiska fartygsbefälen träffa trafikförvaltningen.
– Vi hoppas att de vill lyssna på oss, säger Håkan Mannbrink.
– Vi trivs såhär. Och det blir sämre för trafiken om vi ska sova i land, säger Håkan Mannbrink.
Angie Gray
Då byts skärgårdsbåtarna ut – för en miljard
Waxholm I, Waxholm II, Vaxö, Värmdö, Sandhamn, Dalarö... Redan om några år kan Waxholmsbolaget börja avveckla flera av de klassiska skärgårdbåtarna, för att ersätta med nya hybrid- och elfartyg. Men de tre mest älskade fartygen räddas kvar.
Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar släpper i dag ut mer koldioxid än hela SL:s landtrafik sammanlagt. Region Stockholms trafikförvaltning lägger nu fram en tidsplan för det kommande, stora klimatlyftet.
– SL-bussarna går sedan 2018 helt på förnybara drivmedel. Nu är det sjötrafikens tur, säger Michaela Haga (C), ordförande i trafiknämndens sjötrafikutskott.
Fram till 2035 räknar regionen med att investera en miljard i nya el- och hybridfartyg. Till det kommer 100 miljoner för att bygga ut ny laddinfrastruktur över stora delar av skärgården. Redan 2026 och 2027 pensioneras Waxholm I och Waxholm II, båda från 1983, enligt utredningens förslag.
Ungefär samtidigt föreslår man att avveckla de fem snabbgående så kallade V-båtarna som levererades i början på 1990-talet – Värmdö, Vånö, Väddö, Viberö och Vaxö – samt Saxaren från sent 1990-tal. Först ut blir Vaxö, som föreslås tas ur trafik 2026.
Djurgårdsfärjorna byts ut
Andra fartyg som föreslås försvinna är Sandhamn och Dalarö, båda runt 2030. Också Djurgårdsfärjorna ska bytas ut, men det blir först fram mot slutet av 2030-talet. Innan beslut tas ska dock en fördjupad utvärdering göras.
De så kallade V-båtarna från 1990-talet ska börja fasas ut redan om några år.
Pekka Pääkkö
De nya el- och hybridbåtar som ska köpas in kommer i flera fall bli mindre än dagens, eftersom många av fartygen i dag anses vara överdimentionerade. De blir också lite långsammare men samtidigt tystare och kommer att orsaka mindre svallvågor mot stränderna.
Ett antal av de äldre, traditionella fartygen kommer att renoveras för att få längre livstid – det gäller bland annat Gällnö, Skärgården och Roslagen. De historiska pärlorna Västan, Norrskär och Storskär bevaras också för att förstärka trafiken under turistsäsongen.
"Skulle bli besvikna"
– Det råder politisk enighet om detta. Många stockholmare skulle också bli besvikna om de inte fick se Västan, Norrskär och Storskär i trafik, säger Michaela Haga.
Storskär, Norrskär och Västan får tuffa vidare.
TOMASZ PYDZIK
Investeringarna ska spara pengar på sikt. Men eftersom sjöresandet samtidigt väntas öka kommer årskostnaden för båttrafiken ändå öka från dagens 600 miljoner kronor till 750 miljoner per år.
Moderniseringen ska också göra skärgården mer tillgänglig.
– Det finns ett behov redan i dag av förstärkt trafik till flera av öarna, för att barnfamiljer ska kunna flytta dit och för att ungdomar ska kunna ta sig till stan på kvällar och helger, säger Michaela Haga.
Investeringen sänker kostnaderna på sikt
Investeringarna på 1,1 miljarder inkluderar även nya, eldrivna pendelbåtar och beräknas sänka driftskostnaderna med 15 procent på 30 års sikt.
Energianvändningen minskar med nästan 70 procent per passagerarkilometer.
Den samhällsekonomiska vinsten minskar något på grund av längre restider, eftersom de nya elbåtarna går långsammare av miljöskäl.
Genom att flera av dagens större fartyg ersätts av mindre, med begränsat lastutrymme, ökar risken för sent ankommet gods, enligt förvaltningens konsekvensanalys.
Källa: Trafikförvaltningen, Sjötrafikutredning del 2
De så kallade V-båtarna från 1990-talet ska börja fasas ut redan om några år.
Pekka Pääkkö