Grunden till beslutet är enligt hälso- och sjukvårdsregionråd Talla Alkurdi (S), att vårdkonsumtionen har ökat inom vissa vårdval utan att det är medicinskt motiverat. Men inom vilka vårdval det har ökat, har Talla Alkurdi inget svar på.
Finns det verkligen grund för att genomföra dessa stora reformer på de oerhört svepande grunder som det nya styret nu för fram?
Stockholm har idag den bästa tillgängligheten till vård i landet, både till primärvården och den specialiserade vården, där 93 % får en medicinsk bedömning inom tre dagar i primärvården, medan 89 % får komma till försa besök inom 90 dagar i den specialiserade vården. Genomsnittet för motsvarande siffror i landet ligger på 88 % i primärvården och 69 % i den specialiserade vården. Mycket av detta beror på den effektiva vårdstruktur som Region Stockholm har byggt upp genom vårdvalen.
Inte ansvarsfullt
Tre månader efter att det nya styret tillträtt börjar vi nu se konturerna av en ny inriktning.: Bort från valfriheten! För det första ska en s.k. omställningsplan för vårdvalen tas fram. Med det menas att vårdvalsområden ska avskaffas till förmån för vårdproduktion i egen regi. Det är ingen hemlighet att kostnadsutvecklingen inom hela hälso- och sjukvården är hög, även inom vårdvalen. Under föregående mandatperiod vidtogs därför flertalet åtgärder för att begränsa kostnader och vårdkonsumtion. Om man som Talla Alkurdi säger sig vara orolig för överkonsumtion inom vissa vårdval, varför inte se över och skruva på ersättningssystemen innan man sätter i gång med stora förändringar som att slopa vårdval? Det hade varit ett ansvarsfullt sätt att bedriva politik.
Tidigare har det nya vänsterstyret fattat beslut om att utreda möjligheten att återta sjukvårdsupplysningen 1177 i egen regi trots att Region Stockholm idag har både landets kortaste väntetider för patienterna och den kostnadseffektivaste sjukvårdsrådgivning.
Har ni verkligen råd med det här?
Avslutningsvis så har styret också meddelat att mer vård ska bedrivas på sjukhusen. För Liberalerna är det viktigt att vården finns nära människor. Därför är vi måna om att bygga ut primärvården och närakuterna – men också om att värna den specialiserade öppenvården utanför sjukhusen, som var avgörande för Stockholms hantering av pandemin. Av erfarenhet vet vi också att mer vård på de stora sjukhusen driver på kostnadsökningarna. Har vänsterstyret – som redan nu styr på en budget i obalans – verkligen råd att dra på sig fler kostnader?
Allt kan inte handla om ideologi
Vi måste hitta tillbaka till en diskussion om den enskilda människan och patienten som behöver vård. Det nya styret ägnar sig i stället åt systemfrågor: Frågor om vem som ska bedriva vård och var den ska bedrivas tycks vara viktigare än att prata om hur vi kan ge den bästa vården på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Stockholmarna förtjänar bättre än reformer som varken motiveras av bättre vårdkvalité eller kostnadseffektivitet utan endast av ideologi.
(S)tyret tar hem vård från marknaden
Tumskruvarna dras nu åt för en del vårdgivare med mottagningar i Region Stockholm. Den fria etableringsrätten har gått för långt mittenstyret: vissa vårdval kommer att slopas.
Mittenstyret i regionen, bestående av S, C och MP med stöd av V, anser att kostnaderna för vårdvalet har dragit iväg.
Vårdkonsumtionen har ökat inom vissa vårdval utan att det är medicinskt motiverat, enligt dem.
– Systemet har premierat enkla ingrepp framför att ta sig an svåra patientfall. Vi har sett att mottagningar inom vissa vårdval inte har tagit emot patienter som remitterats dit, och som senare har hamnat på akuten, säger Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd.
Efter behov
Men inom vilka vårdval det råder "överkonsumtion" av vård kan hon inte säga:
– Det ska förvaltningens expertis reda ut. Vård ska ges efter behov. Att vårdgivare kan välja patienter är oetiskt.
Alla vårdval ska ses över. Några kan komma att avskaffas. Utredningen ska göras under året och utmynna i en omställningsplan.
Upphandlas istället
För vårdval som försvinner, där regionen nu betalar ersättning på löpande räkning, kommer vården i stället att upphandlas, eller bedrivas i egen regi.
Då kommer en del mottagningar att få stänga?
– Och andra får öppna. För dem som bor där mottagningar lagt ner finns ju ingen valfrihet, säger Talla Alkurdi.
Styret menar att den fria etableringsrätten gjort att mottagningar öppnat där det är lönsamt, och inte alltid där vårdbehoven är stora.
Vita fläckar
De vita fläckarna på vårdkartan ska nu identifieras.
– Regionen slutade med vårdbehovsanalyser 2011. Nu har vi återupptagit det. För hur ska vi kunna styra, och resurssätta vård, om vi inte vet var behoven finns.
Egen regi
Tanken är också att mer vård ska ske i egen regi. Och att en del av den specialistvård som "skjutits ut" från sjukhusen åter ska få bedrivas där.
Blir det bättre vård då?
– Vi lägger ingen värdering i det, vi vill ha privata vårdgivare också, men kunna styra inom vilken vård och var den ska bedrivas. Och att även privata vårdgivare tar ansvar för att utbilda specialister.
Det finns dock vård där behovet av specialister nu är akut, och där egen regi kan komma att behövas, som avancerad ögonkirurgi, gynekologi, hud och öron-näsa-hals, uppger hon.
Systemet har premierat enkla ingrepp framför att ta sig an svåra patientfall.
Många avtal i vården
Vårdval enligt Lagen om valfrihet, LOV: Fri etableringsrätt råder inom ett 40-tal vårdområden, som vårdcentraler, ryggkirurgi, gynekologi. Vårdgivarna är privata eller regionens eget vårdbolag, och regionen betalar löpande för den vård som ges.
Lagen om offentlig upphandling, LOU: Regionen upphandlar vård inom 18 vårdavtalsområden, från akutsjukhus till ätstörningsvård, både privat och egen regi.
Lagen om läkarvårdsersättning, LOL och lagen om ersättning för fysioterapi, LOF: Avtal med privatpraktiserande läkare och fysioterapeuter.
Källa: Region Stockholm
Talla Alkurdi (S) i regionens styre vill nu minska antalet vårdval och att mer vård ska bedrivas i regionens egen regi.
Ingrid Johansson