Häromdagen var jag ute på ett väldigt mysigt jobb. Tre Tyresötjejer som går i fyran ger sig ut efter skolan en dag i veckan och plockar skräp, helt på eget initiativ, och sorterar det sedan på närmaste återvinningsstation. Vilka hjältar!

Deras hälsning till alla vuxna som mest troligen är ansvariga för allt skräp de plockar upp:

– Det är dåligt att inte fler vuxna plockar skräp. Tänk på klimatet, vill man inte ha en fin värld?

På bussen hem lade jag för första gången märke till den stora mängd plastpåsar som låg bredvid motorvägen. Det skulle behövas fler elvaåriga tjejer som plockar skräp, tänkte jag. Fast vänta lite.

Det som behövs är ju faktiskt totala motsatsen. Fler vuxna som inte slänger sitt skräp i naturen och som plockar upp skräpet själva, för att barnen ska få ägna sig åt roligare aktiviteter.

Ansvarsskifte

I tio års tid ansvarar de vuxna för barnens nedskräpning. De plockar upp glasspappret som slängs i all hast i parken, tar bort trasiga spadar ur sandlådan och lägger bananskalet på köksgolvet i komposten.

Men sedan skiftar det. Plötsligt är det elvaåringen som plockar upp efter den vuxna. Den vuxna som kastade ut plastpåsen jag såg bredvid motorvägen genom fönstret, som inte orkar gå 50 meter till papperskorgen med plastglasen efter en aw i parken.

Bättre värld

Tjejerna jag träffade tyckte att det var roligt att plocka skräp, men det är inte poängen. För jag tvivlar på att de skulle ha svårt att att hitta roliga aktiviteter om det inte fanns något skräp att plocka upp.

Det är ingen ny, snarare en extremt gammal spaning som jag blev smärtsamt påmind om. Och jag kan inte göra annat än att hålla med tjejerna. För visst, vi vill alla ha en bättre värld.

Eller hur?