– Vi har ett extremt allvarligt beläggningsproblem på häkten och anstalter, säger Joakim Righammar, stabschef och ställföreträdande chef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning.
– Kriminalvården gör allt för att öka kapaciteten. Fast vi skapar jättemånga nya platser så räcker det inte till. Nu skulle vi kanske behöva uppemot 50 nya platser i veckan för att inte hamna i ett ännu värre läge.
Joakim Righammar, stabschef och ställföreträdande chef på Kriminalvårdens säkerhetsavdelning.
Kriminalvården
Enligt Joakim Righammar började trenden med ökad platsbrist redan 2016/17. Kruxet är att det tar tid och är dyrt att bygga ut kriminalvårdens alla inrättningar, från frivård till anstalter för de allra grövsta förbrytarna.
Skärpta straff
Orsaken till platsbristen är en kombination av allt grövre brottslighet och att kriminalpolitiken skärpts med fler och strängare straff de senaste åren.
I regeringens och Sverigedemokraternas Tidöavtal finns 48 punkter med kriminalpolitiska reformer som ska genomföras. Av dessa bedömer Kriminalvården att 13 var och en för sig får ”stor påverkan på myndighetens kapacitet och kostnader”.
Bostadsrum på anstalt.
Kriminalvården
I Kriminalvården hänger allt ihop. När anstaltsplatserna inte räcker till blir fler fängelsedömda kvar på landets häkten. Det i sin tur leder till att personer som skulle behöva sättas i häkte blir kvar i polisarrester. Så är det för 200 personer just nu, berättar Joakim Righammar.
Allt fler brott är också komplicerade och tar längre tid att utreda. Det i sin tur har lett till att häktestiderna blivit allt längre, vilket i sig bidrar till ytterligare platsbrist på landets häkten. 2020 var tiden en person satt i häkte i snitt 69 dagar. 2023 var den 91 dagar.
Monsterprognosen: Sex gånger fler
Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2024–2033 är alarmerande:
Fram till och med 2033 ska myndigheten fyrdubbla antalet fasta anstaltsplatser, från 4 200 till 16 500 (cirka 20 000 platser om man räknar in tillfälliga lösningar som moduler och dubbelbelagda celler). Det är en historiskt stor ökning.
Men i myndighetens värsta prognos kan brottsligheten och skärpta lagar betyda att antalet anstaltsplatser blir ännu högre – 33 000.
– Vi har en planering i dag som inte fullt ut täcker för det. Vi kan behöva titta på andra lösningar än fängelse – exempelvis för dem med korta strafftider. Behöver de sitta i fängelse? Vad är en adekvat respons på brott? Där behöver vi ha en dialog med lagstiftarna, säger Joakim Righammar.
– Om prognoserna slår in kan det bli som i Turkiet och i vissa forna öststater. Vill vi gå mot att vara ett av de länder i västvärlden som har mest folk i fängelse? Det är en fråga för politiken.
Trångt på Täbyanstalten: ”Det akuta är att hitta sängplatser”
Det är mer regel än undantag att två intagna på Täbyanstalten får dela ett rum på sju kvadratmeter. Och fler ska få plats på fängelset.
I en stor lokal står symaskinerna uppradade. Här arbetar de intagna på Täbyanstalten flera timmar om dagen. På borden ligger klippta tygbitar färdiga att sys. Mössor, vantar, bönemattor skapas av återvunnet tyg från anstalter och säljs, bland annat vidare, till fängelser runt om i landet. Utbyggnaden som nu pågår av anstalter i Täby syns i produktionen.
– Varje cell ska ha en gardin, och varje intagen ska ha minst en tvättsäck. Vi syr väldigt mycket av det nu, säger Marie van den Bos, kriminalvårdare i produktionen.
Fångarna syr själva gardiner, tvättsäckar och mössor inne i på Täbyanstalten. Att ha alla i sysselsättning är ett av problemen när fängelserna blir mer trångbodda.
Malin Lövkvist
7 kvadratmeter delas på två
Täbyanstalten har plats för 50 intagna men idag sitter 66 personer inlåsta i byggnaden – vilket gjort att hälften får dela på de sju kvadratmeter stora rummen. Vid 19 på kvällen låses dörrarna och öppnas inte förrän vid sju på morgonen dagen efter.
– Det är ett litet rum du måste dela med en annan intagen 12 timmar om dygnet. I jämförelse med andra länder är det en ganska lång tid som man är inlåst. Jag tycker det ska vara en fråga för kriminalvården i framtiden att se över inlåsningstiderna, säger Fredrik Thunberg, kriminalvårdschef i Täby och Österåker.
Hot och våld ökar
En dag för de intagna på Täbyanstalten består av arbete i ateljén, studier, behandlingsprogram och fritid. Redan nu märks effekten av ökad trängsel, vissa har svårt att sova och egentiden har minskat. Trots att våld och hot mot personalen inte ökat beskriver Fredrik Thunberg att den gjort det mellan de intagna, det gäller även otillåten påverkan mot personal.
Något som också ses på Österåkersanstalten där det råder trängsel, men till skillnad från Täby har de inte dubbelbelagt rummen då cellerna är mindre.
– Har man inte egna utrymmen där man kan gå undan blir friktionen mellan de intagna högre, säger han.
Redan i vår räknar Täby med att ha ännu fler intagna vilket betyder att fler måste sysselsättas och få plats på rätt behandlingsprogram. En stor utmaning.
– Då kan man inte erbjuda alla rätt sysselsättning. Det gäller att vara kreativ, berättar Samuel Fågelqvist kriminalvårdsinspektör.
Marie van den Bos, kriminalvårdare i produktionen visar en mössa som de intagna sytt i produktionen.
Malin Lövkvist
I otakt: Behöver fler lokaler för sysselsättning
För att inte fängelsedömda ska fastna på häktena så gäller det att snabbt skapa nya platser.
– Det akuta är att hitta sängplatser, men hela anstalten behöver hänga med. Vi behöver fler lokaler för sysselsättning, förråd, personalutrymme och matplatser, just nu är det i otakt, säger Fredrik Thunberg.
Så här ser ett klassrum ut inne på anstalten. De flesta har inte fullständiga betyg och kriminalvårdarna jobbar mycket med motiverande samtal.
Malin Lövkvist
Det viktigaste är att inte glömma huvudfokuset: Att de intagna ska komma ut i bättre skick, säger Sami Tesfay kriminalvårdsinspektör. Han säger att de lägger stort fokus på individanpassning och motiverande samtal, då trösklarna kan vara höga när man kommer från häktet.
– Vårt viktigaste uppdrag är att de inte ska återfalla till brottslighet och platssituationen gör att det blir en utmaning, säger han.
De intagna ska komma ut i bättre skick
Fängelserna i Stockholms län
Anstalten Asptuna (klass 3, Botkyrka)
Anstalten Beateberg (klass 2, Huddinge)
Anstalten Färingsö (kvinnoanstalt, klass 2 och 3, Ekerö)
Anstalten Hall (klass 1, Södertälje)
Anstalten Norrtälje (klass 1, Norrtälje)
Anstalten Rosersberg/Storboda (klass 2, Sigtuna)
Anstalten Svartsjö (klass 3, Ekerö)
Anstalten Täby (klass 2, Täby)
Anstalten Österåker (klass 2 , Österåker)
Säkerhetsklass 1: Den högsta säkerhetsklassen slutna anstalter.
Säkerhetsklass 2: Slutna anstalter med lägre säkerhetsnivå.
Säkerhetsklass 3: Öppen anstalt utan direkta rymningshinder.
Källa: Kriminalvården
De sitter inne
Av alla intagna på fängelser i Sverige är 94 procent män och 6 procent kvinnor.
Drygt hälften av de intagna är under 35 år. 5 procent var 60 år eller äldre.
60 procent av de fängelsedömda satt huvudsakligen inne för narkotikabrott/smuggling eller våldsbrott.
Källa: Kriminalvården (siffror från 1 oktober 2022)
Fångarna syr själva gardiner, tvättsäckar och mössor inne i på Täbyanstalten. Att ha alla i sysselsättning är ett av problemen när fängelserna blir mer trångbodda.
Malin Lövkvist