Det är grått och mulet denna januarieftermiddag i Upplands Väsby.

Barn är på väg ut från Runby skola, ett par föräldrar står och väntar.

Det har gått nästan en vecka sedan en lärare blev attackerad på parkeringsplatsen utanför skolan.

På ytan märks inget av händelsen – förutom några väktare som är på plats. Polisen har ingen närvaro i Runby och bedömer att det inte finns någon risk för fler våldsdåd kopplade till knivattacken.

Rickard Bergsten är på väg för att hämta sonen Emil, som går i femman.

– Det brukar jag inte få göra, men det finns en oro efter det som hände.

Han satt hemma och jobbade när Emil ringde förra onsdagen.

– Han sa: "Några är skadade och vi ligger ner på golvet." Han visste inte mer då. Det är inget samtal man vill ha, jag blev riktigt rädd.

Rickard Bergsten bor i Wäckare äng och har två söner i Runby skola. Efter händelsen hämtar han den yngre eftersom det finns oro kvar.

Stefan Källstigen

Rickard ringde direkt upp sin andra son som går i åttan. Han kunde berätta att de var inrymda och att polisen var där.

– Han sa att en lärare blivit skadad och att de följde nyheterna.

Emil är klasskompis med Alexis Smith.

Ringde mamma från skolan

Alexis berättar hur allt var, den där onsdagen förra veckan.

– Jag kom från lunchen när en lärare skrek: "Spring in och göm er!" Vi visste inte vad det var som hänt. Någon sa något om skottlossning. Jag kände mig rädd och obekväm.

Han berättar att de var kvar i klassrummet 3–4 timmar.

– Vi fick ha våra mobiler så vi kunde kolla på dem och jag kunde ringa mamma. Hon kom och hämtade mig sedan.

Emil Bergsten och Alexis Smith, 11, blev inrymda i sitt klassrum efter knivdådet på Runby skola förra veckan. "Jag trodde först det var skottlossning", säger Alexis.

Stefan Källstigen

Hur känns det nu?

– Nu känns allt lite mer säkert, men jag är fortfarande ganska rädd. De har ju inte fått tag på den som skadade läraren heller. Jag vill gärna att de griper den personen snart. Det känns som en film.

Klassrummet där Emil och Alexis blev inrymda ligger i en av skolans paviljonger.

Stefan Källstigen

En mamma, som vill vara anonym, berättar att hennes två barn mår bra men känner sig mer rädda att gå till skolan nu.

– De var hemma dagen efter men gick i skolan på fredagen. Det gick bra för det fanns polis och fortsatt stöd.

Hon berättar att känslan av otrygghet hänger mycket ihop med att ingen gripits än.

– Nu vill de inte gå hem ensamma utan går med klasskamrater. De har även ändrat vägen de går till och från skolan. När de kommer hem vill de dra för gardinerna. Det kommer nog att ta ett tag innan de känner sig trygga igen.

Runbybon: "Samhället vi har nu"

Utanför skolan träffar vi Runbybon Urban Johansson ute på en joggingrunda. Han känner sig inte mer orolig nu, men lite mer uppmärksam.

– Det som har hänt har hänt. Det är en del av den situation vi har i samhället nu. Det finns vilsna människor överallt, säger han.

Han var hemma under onsdagen när han såg helikoptern cirkulera över området.

– Jag såg ganska snabbt på sociala medier vad som hänt.

Runbyskolan Urban Jansson tar en joggingtur nära skolan. "Jag känner mig inte mer orolig nu, men lite mer uppmärksam."

Stefan Källstigen

En bit bort väntar Lilija Jansson med hunden Maude på skjuts av sin dotter. Hon är Väsbybo "nästan sedan födseln" och har bott i Runby över tio år.

– Jag var hemma och skulle ut med hunden när min dotter ringde och sa att något hänt och att jag skulle hålla mig inne. Så jag lydde.

Känner du dig otrygg nu?

– Nej. Det som hänt är hemskt, men man kan inte gå omkring och vara rädd. Vad ska man göra? Det finns många som inte mår bra i samhället, men det kan hända var som helst.

Lilija Jansson bor i Runby men känner sig inte otrygg efter det som hände förra veckan.

Stefan Källstigen