Här kan du lyssna på podden
"Ett av landets hetaste handelsområden".
Så beskrevs Backaplan under början av 1990-talet. På den tiden var området väl etablerat som en plats dit göteborgarna kunde ta sig med bil för att storhandla och hitta lågprisprodukter.
– Det är en lite roligt detalj i sammanhanget att området beskrev på det positiva sättet under den tiden. Nuförtiden har Backaplan kanske inte riktigt samma status, säger Mattias Axelsson, historieexpert och gymnasielärare.
Historien om Backaplans utveckling är en berättelse om hur svenskarnas levnadsmönster har förändrats under de senaste årtiondena. Det berättar Mattias Axelsson i GöteborgDirekts podd "Gator och torg i Göteborg"
Från att fram till 1800-talets slut främst vara ett område med åkermark, där bönder brukade jorden, förvandlades Backaplan till ett industriområde under 1900-talets början.
En av de första fabrikerna var Rogengrens Kassaskåpsfabrik som etablerade sig på nuvarande Backaplan år 1905, där Coop ligger.
– Under delar av 1900-talet så arbetar hälften av alla som bor på Hisingen inom industrin. Det är lätt att glömma vilken oerhörd betydelse industrin hade i Sverige under 1950- och 60-talet.
Men den största förändringen av Backaplan har skett i modern tid.
Levnadsvillkoren förbätrades
Mycket på grund av att rekordåren efter andra världskriget innebar att svenskarnas levnadsvanor förändrades markant och många fick det mycket bättre ställt än vad de haft innan.
– Under den tiden var arbetslösheten är nästan noll, lönerna var ganska bra och kvinnor hade kommit in i arbetslivet vilket innebar att i de flesta hushåll hade två inkomster. Man hade råd att köpa sig en tv och – den viktigaste delen för Backaplans utveckling – fler och fler har möjlighet att köpa sig en bil, säger Mattias.
På Backaplan etableras sig nu flera varuhus. Först Enhetsprisaktiebolaget, EPA, som 1969 tog över kassaskåpsfabrikens lokal. Kooperativa förbundets Domus följde tätt efter.
När EPA ersattes av stormarknadskedjan Bra och Wessels, B&W, blev Backaplan så starkt förknippat med företaget att platsen i princip bytte namn i folkmun.
– Ja, jag tror att många göteborgare födda på 1950- och 60-talet tänker på just det varuhuset när man tänker på Backaplan. Även i kommunala handlingar så kallas Backaplan för B&W-området, så etablerat var det, säger Mattias Axelsson.
I dag är Backaplan mix av mindre verksamheter och verkstäder till stora kedjor som Elgiganten, Biltema och Jula.
Ett Backaplan i förändring
Men redan nu har processen för att förändra området startat. Enligt ett planprogram för Backaplan ska området fortsatt vara Hisingens centrum. Man tänker också förtäta staden genom att bygga cirka 7 000 nya bostäder. Målet är att 10 000 personer ska bo och arbeta på Backplan i framtiden.
– Backaplan är i mångt och mycket en betongöken och där vill kommunen skapa mer av en blandstad med mycket stråk och gröna ytor, säger Mattias Axelsson.
Stadsutvecklingen av Backaplan ska vara klar 2034.
Lyssna på avsnittet om Backaplan HÄR.