Skeppsbron
Stora Badhusgatan med dess karaktäristiskt gröna husfasader i funkisstil är kanske en av Göteborgs mest karaktäristiska gator, sin anonymitet till trots.
– Även om husen är från olika tidsepoker så finns det någon typ av enhetlighet i gatubilden. Jag skulle säga att det är en av Göteborgs vackraste fasader, säger historieläraren och göteborgskännaren Mattias Axelsson.
Om Stora Badhusgatan genom tiderna varit en relativt undanskymd gata har den på senare tid lyfts fram i ljuset sedan Stenpiren blev en knutpunkt för kollektivtrafiken år 2015.
Gatan sträcker sig parallellt med Skeppsbron mellan Södra Hamngatan och Pusterviksbron, eller numera, mellan hållplatserna Stenpiren och Järntorget.
Nyanser. Göteborgskännaren Mattias Axelsson hävdar att de gröna fasaderna mot de ljusgula uppe på Otterhällan är bland de vackraste i staden.
Johanna Roos
Göteborgs första höghus
Här reser sig även Göteborgs, vad som sägs vara, första höghus – det pampiga gröna Otterhall som byggdes på 1920-talet.
Huset är 66 meter högt och har 17 våningar som smälter in i resterande byggnader.
– I det här huset fanns det från början butiker, hantverkslokaler och kontor, men även en bowlinghall på åttonde våningen där man genomförde de svenska mästerskapen i bowling 1931 och 1935.
Bilden är tagen framför trapporna upp till Otterhällan med Stora Badhusgatan söderut.
Wilhem Berg, 188
Badhus med trädgård
År 1852 får gatan sitt officiella namn, men var kommer egentligen badhuset in i bilden? Något sådant ligger nämligen inte där idag.
Jo, under 1800-talets första årtionden låg det Lindgrenska badhuset på Surbrunnsgatan, ungefär vid Esperantoplatsen. Efter att det stängde på 1830-talet byggdes ett nytt varmbadhus vid Skeppsbroplatsen, den så kallade Rotundan och det var inte vilket badhus som helst.
Jag skulle säga att det är en av Göteborgs vackraste fasader.
– Det finns beskrivet att det kupolformade taket var i koppar och i entrén fanns en pampig balkong. Inne i Rotundan fanns det en väntsal med takdekorationer föreställande gyllene stjärnor målade i blått. Från väntsalen kunde man gå in i något av de tolv badrummen med rymliga badkar i marmor, berättar Mattias Axelsson.
Han beskriver även hur byggnaden omgavs av en blomstrande trädgård där många göteborgaren brukade promenera.
Bild tagen uppifrån Stora Badhusgatan över Verkstadsgatan 1
Staffan Westergren, 1987
Utskälld i tidningen
Rotundan byggdes av industrimannen Alexander Keiller, som i mitten av 1800-talet även köpte en stor tomt mellan Stora Badhusgatan och älven, en plats som idag tjänar som parkering.
– Där lät han bygga en hundra meter lång fabriksbyggnad som till stor del kom att skymma den redan trånga gatan.
Gatan upplevdes under den här tiden som dåligt underhållen, åtminstone om man ska tro flera tidningsinsändare som finns bevarade.
– En skriver bland annat att Stora Badhusgatan är i ett sådant uselt skick att den icke kan passeras av någon gående, säger Mattias Axelsson och fortsätter med att läsa upp en sarkastisk annons om en kran:
– Passande för att dermed upplyfta fotgängare som råkat djupt ner i gyttjan vid Stora Badhusgatan.
Snabbare vagn. Den 15 augusti 2015 invigdes den nya spårvagnsförbindelsen mellan Järntorget och Brunnsparken via via Stenpiren.
Johanna Roos
Kungen avled i residenset
Någon som långt tidigare råkade riktigt illa ut vid Stora Badhusgatan, närmare bestämt i residenset eller Torstensonska palatset, var Sveriges konung Carl X Gustaf.
– Han var på besök i Göteborg år 1660 för att vara med på en riksdag när han dog av någon typ av förkylning eller lunginflammation i just residenset.
Om man tittar noga på väggen utanför residenset så finns där en plakett som hänvisar till den dramatiska händelsen.
