Anne Persson hade haft besök av sina barnbarn med kompisar och skulle köra de fyra barnen hem. På väg ner i hissen tog det stopp, den hade fastnat och de kom inte ut. De kunde inte heller ringa någon och be om hjälp då ingen av dem hade täckning på mobilerna.
– Jag visste inte riktigt hur vi skulle göra men tryckte sen på larmknappen där man blev kopplad till hissbolaget. De sa att de skulle ringa på en tekniker, säger Anne Persson.
Under tiden i hissen blev en av tjejerna ganska dålig. Hon fick någon sorts panikattack berättar Anne. Det gjorde alla oroade.
– Hon var inte kontaktbar och stod och blundade och höll för öronen. Hissteknikern skulle komma minst en timme senare vilket är ganska lång tid när man inte mår bra, säger hon.
Anne bor i Valsta och har Sigtunahem som hyresvärd. Hissen i huset sköts av hissföretaget Kone. Sigtunahems vd Göran Langer berättar att det finns avtalad tid för när jourbilar ska kunna komma.
– Vi har ett avtal om en inställelsetid på en timme. Har man otur kan det bli att det kan ta så lång tid om jourbilen befinner sig långt bort, säger Göran Langer.
Anne visar korta filmer de tog i hissen på sin telefon.
Mikael Andersson
Ta det lugnt
Det enda de fem personerna i hissen kunde göra var att hålla modet uppe.
– Jag försökte hålla mitt lugn och prata med tjejerna att vi snart kommer ut. Även om jag inte visste när de skulle komma, säger Anne Persson.
Anne fick tag i hissbolaget igen och berättade att en av personerna i hissen inte mådde bra och bad dem ringa på en ambulans för att få ut dem.
Hon sa att hon skulle ta trappan nästan gång hon kommer till mig.
– Då detta inte var ett högt prioriterat fall kunde det ta en timme för dem att komma också beroende på vad de hade för larm, säger hon.
Slutade gott
Det här blev en historia med ett lyckligt slut. Brandkåren kom efter 40 minuter och fick upp hissdörren. Hissen befann sig då på bottenplan och de fem kunde lätt komma ut ur hissen.
– Du anar inte hur glada vi var att få se brandmännen! Vilken befrielse det var för oss alla, säger Anne.
Att det blev just brandkåren som till slut kom berodde på att Anne drog sig till minnes att hon läst en saga där brandkåren räddade en katt ur ett träd.
– Jag mindes denna saga och föreslog för dem i hisstelefonen att de skulle prova att ringa brandkåren vilket de gjorde. Och vi kom ut tillslut.
Efter att de kom ut ur hissen kunde Anne köra hem kompisarna och har efter händelsen varit i kontakt med den tjej som inte mådde så bra.
– Hon mår bra nu och har nog inte tagit så stor skada av detta. Hon sa att hon skulle ta trappan nästan gång hon kommer till mig men att hon inte är rädd för hissar, säger Anne.
Anne vill rikta ett stort tack till alla inblandade, hissoperatören via Sigtunahem och Attunda räddningstjänst.
Anne vill rikta ett stort tack till brandmännen som fick ut dem ur hissen.
Mikael Andersson