I en sluttning på Helgö satte på 50-talet en sommarstugeägare ner spaden i marken för att montera en flaggstång – och grävde upp spåren av ett maktcentrum från yngre järnåldern.

En bronsskopa som kunde spåras till nuvarande Egypten var först och i utgrävningarna som följde hittades romerska guldmynt, arabiska silvermynt och krönet av en keltisk biskopstav från 700-talet.

Och – kanske mest spektakulärt – en liten staty av en buddha, tillverkad någonstans i brytningen mellan 400- och 500-tal, i Swatdalen i nuvarande Pakistan.

Del av världen omkring

– Det är ett av de mest spännande fynden som gjorts i Sverige tycker jag. Den visar att de som levde här varit del av världen omkring dem, säger Anna Lihammer, doktor i historisk arkeologi.

Så här ser buddhastatyetten ut. Den är av brons och buddhan sitter på en tron utformad som en dubbel lotusblomma. I pannan syns det tredje ögat. Ögon och mun bär spår av färg och silver, det tredje ögat tycks ha varit i guld. 

Så här ser buddhastatyetten ut. Den är av brons och buddhan sitter på en tron utformad som en dubbel lotusblomma. I pannan syns det tredje ögat. Ögon och mun bär spår av färg och silver, det tredje ögat tycks ha varit i guld. 

Ola Myrin, Historiska museet

Ted Hesselbom, museichef för Sigtuna museum som tillsammans med Anna Lihammer skrivit boken Vikingatider, tror inte att buddhan berättar något om de dåvarande Helgöbornas religion.

– Jag tror inte de var buddister, mer än dagens västerlänningar med en buddha de köpt på semestern är buddister. Den kan ha används i ceremonier, men dess värde var troligen mer kopplad till att det var ett exotiskt föremål som funnits i familjen länge. Sådant gav makt, säger han.

Gravfälten på Helgö skymtas under täcket av gräs, blåklint och lupiner.

Gravfälten på Helgö skymtas under täcket av gräs, blåklint och lupiner.

Malin Lövkvist

För på Helgö fanns makt. Här i backen låg ett hus stort som en kyrka, som samlat människor från olika delar av världen. Värdefulla hantverk gjordes här och intill ett av de stora gravfälten fanns en kultplats.

Statusprylar

Kläder, prylar och material från hotspots som Bysantinska riket och kalifaten i Bagdad och Córdoba gav status till makthavarna på Helgö.

 Ted Hesselbom, museichef för Sigtuna museum, och Anna Lihammer, doktor i historisk arkeologi.

Ted Hesselbom, museichef för Sigtuna museum, och Anna Lihammer, doktor i historisk arkeologi.

Malin Lövkvist

– Mäktiga personer begravdes i färgglada kläder med guldbroderier och huvudbonader som liknar de som använts i Konstantinopel vid den här tiden, säger Anna Lihammer.

– När de ville ha mer makt än vem som helst, kunde de inte heller se ut som vem som helst. De behövde nog lägga mycket kraft på att kampanja på det sättet.

Positionerna hävdades både genom att visa att de var betydelsefulla i världen och att deras familj funnits på denna plats länge, menar Ted Hesselbom:

– Både mossig och modern, som en kampanjslogan till EU-valet.