Möbelsnören, möbelfransar, marabou och cordongband. För den oinvigde är mycket rena rama grekiskan i världen Folckers snörmakeri befolkar. Att det finns många tjusiga tygband, tofsar och snören, det kan dock slås fast efter en snabb titt i den lilla butiken på Hornsgatan.

Johan Zandbrack och kompanjonen Per-Olof Helge var båda i teaterbranschen när de, lite impulsartat, köpte butiken strax efter milennieskiftet när den var på väg att läggas ner. I första hand var de intresserade av att rädda och sälja av lagret.

– Så upptäckte vi vilken enorm efterfrågan det fanns på möbelband, möbelsnören och allt som hör till. Så en månad blev två, sedan ett halvår – så hade plötsligt 22 år gått, säger Johan Zandbrack.

Hoppas två nördar tar över

Deras sejour på snörmakeriet närmar sig nu ett slut.

– Min kompanjon är 83 år och jag känner mig som 100. Vi måste gå vidare.

Lägga ner vill de inte göra. Butiken är till salu. Förhoppningen är att någon vill driva den vidare.

– Jag bor runt hörnet och skulle få mardrömmar om jag gick förbi och det var borta. Mest hoppas jag att några nördar, helst två möbeltapetserare, tar över.

I butiken hittas det mesta i band- och snörväg – nyproducerat som gammalt .

Pekka Pääkkö

Vill ha mer än Ikea

Även om utbudet kan tyckas nischat är kunderna många. Stadshuset, Slottet, Livrustkammaren. Film, teater och möbeltapetserare. In kommer unga som gamla. Mycket av det som säljs här går knappt att hitta någon annanstans, mycket har hundra år på nacken.

– Unga vill ha mer än bara Ikea. De kanske köper en kudde där, men så sprättar de upp den och syr in något av våra band.

Så här såg Folckers snörmakeri ut 1969.

Gerd Fogde. Stadsmuseet i Stockholm

Att förvalta ett kulturarv

Folckers grundades 1890 av familjen Hein, som kom från Tyskland och startade fabrik i Lindesberg. Sedan hade de även fabrik på taket till huset här intill.

På Hornsgatan har butiken legat sedan i alla fall 1928. Den drevs av Ellen-Käthe Hein och senare dottern Gunilla Hein, som Johan och Per-Olof köpte den av.

Att det även ingick ett kulturarv att förvalta var inget de tänkte på då.

– Vi var så naiva. Hade vi vetat hur mycket jobb det innebar då hade vi inte gett oss på det, men nu i efterhand är jag glad att vi vågade. Nu är det bara roligt.

Caroline Auregård har passerat butiken flera gånger, men tittade nu för första gången in för att köpa en tofs till badrummet. En härlig butik, konstaterar hon.

Pekka Pääkkö

Ber om ursäkt

Någon annan som gjort en insats för tofsar är Hollywoodfrun Maria Montazami. Ett tag var "tassels" ordet på allas läppar.

– Jag ber om ursäkt. Det är vårt fel. Hon har handlat här och vi har jobbat tillsammans. För oss blev det bra marknadsföring. Ingen pratade om tassels innan det, det blev ett uppsving.

Vad väntar för er framåt?

– Att äta lunch vid lunchtid, flanera och kunna vara hemma när jag är sjuk. Läsa alla böcker jag köpt på bokrean under 25 års tid.