Namnet Axel Nordell kanske inte får klockorna att ringa hos Väsbyborna.

Men hans stora lekskulpturer känner de flesta till. Nu har en av dem, Fjäriln, målats om och restaurerats – och fått en ny plats.

Den stora, röda skulpturen återinvigdes förra veckan utanför ett av Väsbyhems hus vid Drabantgatan.

Det var Väsbyhems styrelseordförande, Jakob Gustafsson (S), som inledde med några personliga reflektioner över konstnären.

Ett helt gäng släktingar till skulptör Axel Nordell: Anna-Carin Ragnarsson och Lars-Axel Nordell, Ing-Marie och Emanuel Olsson. Sittande i skulpturen: Georg och Andreas Nordell Conrah. Därefter från vänster Axel Lindvall, Alva Lindvall, Edvin Lindvall, Gabriella Lindvall, Theo Wetterud, Elina Wetterud, Sandra Sandahl (min dotter), Joseph Wetterud och Sören Lindvall. Längst fram Martin Nordell flankerad av döttrarna Alba och Lavinia.

– Jag har själv väldigt starka minnen från min barndom av Axel Nordell och hela hans gärning. När jag gick på dagis fick vi besöka hans ateljé i Harby gamla skola.

Och det var just i den gamla skolan i Bollstanäs som monumentalskulpturerna i glasfiberlaminat och marmor växte fram från slutet av 60-talet. Sonen Lars-Axel Nordell var med och hjälpte till i ateljén.

– Jag kommer ihåg att jag var med och byggde upp den lekvänliga skulpturen Orkidén, berättar han.

Alba Nordell gillar att rutscha utför gammelfarfars nyinvigda skulptur.

Charlotte Arwedsson

Som konstnär var din pappa expressionist – men hur var han som person?

– Han var väldigt okonstlad och extremt social. Han älskade att prata med folk och gick på djupet direkt i samtalen. Det kanske vissa tyckte var lite jobbigt.

I dag finns ett 60-tal skulpturer av konstnären runt om i landet, sju av dem i Upplands Väsby.

Svampen vid Väsby Centrums parkering.

Daniel Jansson/Upplands Väsby kommun

– Upplands Väsby kom att betyda mycket för min far. Förutom att han bodde här och hade sin ateljé här fick han också sälja flera av sina skulpturer till parker, skolor och förskolor i kommunen.

Konstnär Axel Nordell.

Privat

Lars-Axel ger en eloge till Väsby som han menar var föregångare till "Skapande skola", långt innan begreppet fanns.

– Skolklasser besökte pappa ateljé och fick se hur skulpturerna kom till. Pappa blev också inbjuden till skolklasser för att berätta om sitt arbete. Eleverna fick själva i lera forma en egen skulptur. Han fick inte betalt, men blev ofta bjuden på skollunch med eleverna som tack.

"Svampen" fraktades med båt till en utställning på Gärdet. Nu står den på Väsby Centrums parkering.

Privat

Under några år på 1980-talet var flera av Axel Nordells skulpturer utställda i Vilundaparken, Väsby Centrum, där den drygt sex meter höga Svampen finns kvar i dag.

– Han ville att de flesta skulle vara lekvänliga och det var också barnen som satte namn på många, som Paprika, Fjäriln, Tummen och Trollöra.

Skadegörelse på skulptur

En skulptur, den tre ton tunga Nobel (uttalas med å), för tyvärr en tynande tillvaro i gamla Fadderbyn. Den har utsatts för skadegörelse och klotter – något som uppmärksammats i lokala facebookgruppper.

Skulpturen Nobel står i gamla Fadderbyn och har blivit utsatt för klotter och skadegörelse. Skulpturen ägs av Axel Nordells dotter Ing-Marie Olsson.

Privat

– Jag har pratat med kommunen som kanske vill köpa den, eller i alla fall flytta den. Den behöver slipas och renoveras. Jag har nyss fyllt 80 och mäktar inte med att styra upp det, säger Ing-Mari Olsson, dotter till Axel Nordell och skulpturens ägare.

Hon var inte den enda ättling till konstnären på plats när både Fjäriln och Axel Nordells park – efter fem års fördröjning och ändrad plats – invigdes.

Lars-Axel Nordell med syster Ing-Marie. Bakom Ingmarie står hennes son Emanuel Olsson. Sittande i skulpturen Fjäriln: Andreas Nordell Conrah med sonen Georg.

Charlotte Arwedsson

– Det är fantastiskt roligt att vi är så många släktingar, syskon, barn och barnbarn, här för att hylla Axel, säger konstnärens brorsdotter Gabriella Lindvall, som bor i Upplands Väsby.

Även barnbarnet Sandra Sandahl var på plats. Hon minns sin farfar med värme.

– Axel hade inga leksaker hemma, utan fruktfigurer som man fick leka med. Förutom sin egen konst hade han konst från hela världen hemma. Det var väldigt spännande.