En elev blir nekad något den vill ha men vill inte lyssna och ger läraren ett hårt knytnävsslag i ansiktet.

På en annan Vallentunaskola är en elev mycket hotfull och utagerande både mot andra elever och mot skolanställda.

På ytterligare en skola leder en tillsägelse till att eleven spottar läraren i ansiktet och river läraren på armarna så att det börjar blöda.

Krav på förbättringar

Tre händelser i Vallentunas skolor från det senaste året. Våld och hot ökar i landets skolor och det märks också här, även om Vallentuna är långtifrån värst drabbat.

I mars gjorde Arbetsmiljöverket inspektion och kräver nu att kommunen förbättrar sitt arbete mot hot och våld.

– De behöver sitta ner och titta på hur arbetstagarnas perspektiv är och vilka risker de har på jobbet, säger Eva Asplund på Arbetsmiljöverket.

Normbrytande och utagerande

Kommunen måste dokumentera riskerna och förebygga våld och hot så långt som möjligt. De ska upprätta säkerhetsrutiner som sedan ska följas upp.

I en färsk rapport pekar Arbetsmiljöverket på att det ofta är elever med "normbrytande beteende" som är inblandade när skolans personal utsätts för våld och hot.

– Tyvärr blir det fler och fler barn som är utagerande och har diagnoser. Det blir problem från skolorna att hantera. Då måste det finnas en arbetsmetodik för hur de ska bemötas som medarbetarna känner till, säger Leif Reiby som är Kommunalt skyddsombud i Vallentuna.

Stöd på fritids

Han har inga invändningar mot skolornas och förvaltningens arbete. Det han önskar sig är att politikerna tillför de resurser som behövs.

– Personalen gör ett fantastiskt arbete. Men vi har skolor med särskilda undervisningsgrupper för de här barnen. Då blir det incidenter i matsalen, på skolgården och det är svårt att bevaka överallt om man har ont om personal. Det är en personalfråga och en budgetfråga.

Konkret kan det handla om att elever med diagnos ska få en stödperson även på fritids.

Cecilia Blacker Wallinsson, M, är ordförande i barn- och ungdomsnämnden och känner inte igen sig i den beskrivningen.

Camilla Blacker Wallinsson, M, är ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Pressbild

– Jag har inte fått signaler från rektorerna att det skulle fattas personal på fritids. Kanske behöver man anpassa aktiviteterna och tillgängliggöra fritids även för elever med behov av stöd. Först och främst tror jag att man behöver titta på hur man arbetar med fritidsverksamheten. 

Annars framhåller hon vikten av att lärarna inte slits ner.

– För att kunna erbjuda tillgänglig undervisning behöver man lärare som orkar. Då blir arbetsmiljöarbetet en central del för att ha fungerande skolor.

Senast den 9 maj ska kommunen inkomma med sitt svar på inspektionen.