Förra året godkände kommunfullmäktige införandet av miljözon klass 3 – som förbjuder bensin och dieselbilar – i ett område innanför Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Det skulle ha trätt i kraft den 31 december 2024.
Zonen väckte starka reaktioner och överklagades av både privatpersoner och företag. De menade att det inte tagits fram på ett lagligt sätt och att staden inte fick fatta beslutet, som dessutom bryter mot lagen.
Men nu avslår alltså förvaltningsrätten alla överklaganden.
– Domstolen har lagt stor vikt vid att beslutet inte haft bindande verkan för enskilda, vilket påverkat vilka lagar och bestämmelser som domstolen har tillämpat vid prövningen. Förvaltningsrätten anser att det inte har kommit fram att kommunfullmäktiges beslut bryter mot lagen. Det saknas därför skäl att upphäva beslutet, säger Eva-Lotta Hedin, lagman, i ett pressmeddelande.
Påverkar inte
Miljözonen prövas även av länsstyrelsen då trafiknämnden i Stockholms stad infört trafikföreskrifter i området. Den här domen påverkar inte den processen.
– Förvaltningsrätten har slagit fast att vi har lagen på vår sida. Det skulle förvåna mig oerhört om Länsstyrelsen gjorde en annan bedömning. Så fort Länsstyrelsen säger ja kommer vi att meddela ett startdatum. Ambitionen är att öppna miljözonen under våren, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad, i ett pressmeddelande.
Rättens besked betyder inte att miljözonen fått grönt ljus, understryker Moderaterna.
– Jag vill se en så lång inhibition som möjligt med kravet att väljarna ska få säga sitt i valet 2026, säger oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M).
Dråpslaget – parkeringshuset hamnar mitt i miljözonen
Parkeringshuset Parkaden hamnar mitt i miljözon 3 efter nyår. När enbart elbilar får köra i delar av city blir garaget halvtomt – och k-märkningen gör det svårare att bygga om.
Stockholms första parkeringshus får det tufft när miljözon klass 3 införs i delar av city den 31 december i år. Stadens syfte är att förbättra miljön och luftkvaliteten, och samtidigt snabba på omställningen till elfordon.
Fin ambition, men det får stora konsekvenser för bland annat näringsidkare och borde införas tidigast om två år, menar fastighetsbolaget Hufvudstaden.
– Vi har argumenterat för att tidsramen för införandet är för snäv. Det hade behövts mer tid att ställa om för verksamhetsutövare i området och dem som behöver ta bilen till city, skriver Karl Palm, chef för affärsutveckling vid Hufvudstaden, i ett mail till Mitt i.
Även laddhybrider som går på el kortare sträckor portas.
– Det är inte rättvist att många drabbas negativt av införandet.
Bygget av Parkaden sett från hörnet av Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan mot Regeringsgatan 1963.
Gösta Bohman, 1963, Stadsmuseet i Stockholm
Tappar kunder
Det finns totalt 665 parkeringsplatser i Parkaden, varav 325 är laddplatser. När zonen införs räknar Hufvudstaden med ett stort tapp av parkerande, men vill inte uppge hur mycket pengar de kan förlora.
I dag är andelen elbilar för låg för att fylla parkeringshuset, men fastighetsbolaget tror att de blir fler med tiden.
– Vi arbetar även med att utveckla andra typer av erbjudanden. Exempelvis har vi installerat åtta snabbladdningsuttag som i dag är dedikerade till Taxi Stockholm. Vi ser även en efterfrågan från andra aktörer att kunna ladda i city.
Läs även: Kameror ska övervaka miljözonerna
Kulturklassat
Garaget, som ligger vid sidan av NK, ritades av arkitekten Hans Asplund, och öppnade 1965. Det var ett modernt bygge med sneda p-platser och ett avantgardistiskt så kallat sloping floor-system – genom att köra ett varv flyttade sig bilisten en våning uppåt. En spiralramp i ena hörnet gjorde utfärden snabbare.
För att folk lättare skulle komma ihåg var de parkerat formades fasaden på varje våning till stora siffror vända mot varandra. I bottenplan gjordes plats för butiker.
2007 blåklassades Parkaden för sina kulturhistoriska värden. Det är den högsta klassen och omfattar miljöer som bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden. Klassningen innebär att förändringar måste godkännas av Stockholms stad. Det översta parkeringsplanet fick för några år sedan grönt ljus att byggas om till den padelanläggning som finns där i dag.
– Det är detaljplanen som styr vilka förändringar som får göras. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det viktigt att garaget kan fortsätta användas till det som det var tänkt, säger Malin Myrin, chef för Stadsmuseet kulturmiljö.
Troligen behövs inget bygglov för att sätta in fler laddstolpar i p-huset om det inte skulle påverka till exempel brandskyddet, enligt stadsbyggnadskontoret.
– Framförallt är detta en fråga för fastighetsägaren som avgör vad de vill göra med sin byggnad. Skulle det innebära att något kräver tillstånd från staden så kopplas vi in i det skedet, säger Joakim Hallander, tillförordnad enhetschef för bygglov Norrmalm Östermalm.
Mäster Samuelsgatan sedd mot Malmskillnadsgatan från Regeringsgatan 1966. I bakgrunden syns tre av de fem Hötorgshusen.
Göran Fredriksson, 1966, Stadsmuseet i Stockholm
Miljözon klass 3
Miljözon klass 3 tillåter som huvudregel bara elfordon och utsläppssnåla gasfordon. För tung trafik tillåts även utsläppssnåla laddhybrider.
Miljözonen i city gäller på gatorna innanför Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen, inklusive in- och utfarterna vid Klaratunneln på Mäster Samuelsgatan.
Flera fordonstyper som är kopplade till vård och omsorg, säkerhet och samhällsservice är undantagna från miljözonens utsläppskrav. Det gäller bland annat polis, ambulans, färdtjänst och fordon där förare eller passagerare har parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
Stockholm blir först i Sverige med att införa miljözon klass 3.
Källa: Stockholms stad
Det här parkeringshuset hamnar inom kort i miljözon 3 som stänger ute bensin- och dieselbilar.
Mattias Ek/Stadsmuseet i Stockholm