En mörk vinterkväll för drygt ett år sedan. Julia, som egentligen heter något annat, sitter i underkläderna i lägenheten i Farstaområdet och pratar i telefon med en vän. Hennes ettåring sover i rummet intill.

När hon hör ljud från ytterdörren går hon för att kolla, och ser dörrhandtaget röra sig.

– Jag tror först att det är någon som har druckit för mycket som har gått fel, berättar hon.

När en mansröst skriker ”öppna” och börjar banka på dörren befarar hon något mycket värre.

– Jag springer in och ber min vän ringa polisen. Sen ställer jag mig och håller i dörren. Om de bara hade sagt att de var från polisen hade jag öppnat.

Män med hjälmar och pistoler

När hon hör ljudet av en såg börjar hon frukta för sitt liv.

– Jag tror att det är en galning som ska massakrera mig och min son, berättar hon.

Sedan går allt fort. Dörren bryts upp, och män med hjälmar och pistoler stormar in. Julia blir inföst på toaletten medan männen söker igenom bostaden. Först efter en stund ser hon att det står ”polis” på deras kläder.

Varför polisens insatsstyrka stormat in i lägenheten får hon inget svar på. I stället måste hon be om lov att ta på sig ett par byxor och hämta sin chockade son. Hon tvingas svara på frågor och får sin telefon genomsökt.

Till sist får hon en ursäkt och en polis erkänner: De har tagit fel bostad.

Insatsstyrkans besök lämnade skador på både dörr, karm och vägg.

Privat

Bröt mot Europakonventionen

Nu har Justitiekanslern beslutat att Julia och hennes son ska få 10 000 kronor var i skadestånd från polisen, vilket Aftonbladet var först att berätta. Enligt JK stred polisens ingripande mot både rättegångsbalken och Europakonventionens bestämmelser om rätten till respekt för privatliv och hem.

En husrannsakan i en bostad är ”en mycket ingripande åtgärd”, konstaterar JK.

”Uppgifterna kring en eventuell narkotikaförsäljning från den aktuella lägenheten var osäkra”.

Valdes ut på grund av låg inkomst

Så vad var det för uppgifter polisen hade? Av JK:s handlingar framgår att de hade sett en misstänkt narkotikaaffär utanför huset, och misstänkte ett tillhåll för nätverkskriminella på den våning där Julia bor.

Men varför just hennes lägenhet? Svaret: En sökning visade att hon hade låg taxerad inkomst. Enligt polisen händer det att personer med dålig ekonomi utnyttjas av nätverkskriminella för att förvara vapen och narkotika.

– Det är absurt och diskriminerande att gå på en människa endast på grund av dålig ekonomi. Polisens jobb är att skydda, i stället har de orsakat trauma för mig och min son. Jag har aldrig blivit så chockad och aldrig känt mig så utpekad i hela mitt liv, säger Julia.

Hon är glad över JK:s beslut men tycker att summan är för låg.

– Jag är fortfarande rädd i min bostad, går upp och kollar i titthålet och vaknar med panikångest. Länge kunde jag inte ens starta dammsugaren för min son blev rädd och började gråta.

Polisen medger fel

I ett yttrande till JK medger polisen att de överträtt Julias rättigheter enligt Europakonventionen.

”Det är olyckligt när vi på grund av omständigheter där vi fått felaktig information vidtar åtgärder som blir till men för tredje part, det är så klart något vi i största möjliga mån försöker undvika", svarar Kajsa Johansson, biträdande lokalpolisområdeschef i Farsta, i mejl när Mitt i frågar om insatsen.

Hur är det möjligt att besluta om en så ingripande åtgärd i någons hem, grundat på vad en person har för inkomst?

”Utan att gå in på detaljer i enskilda ärenden så grundar sig en tvångsåtgärd aldrig på vad en person har för inkomst. Det kan dock vara en viktig detalj i en större kedja av omständigheter som bygger upp en misstanke.”

Åklagare: ”En polis kan göra fel”

En anmälan om tjänstefel gjordes, men ärendet lades ner.

”En polis kan göra fel, uppträda olämpligt eller göra ett dåligt jobb utan att det är att betrakta som brottsligt. Poliser har ett ganska stort utrymme att göra bedömningar om det ska vidtas åtgärder eller ingripanden och på vilket sätt innan det blir så fel att det närmar sig tjänstefel”, skrev åklagaren i sitt beslut.