Ovädret Hans medförde stora problem på många håll i Sverige. Regnet vräkte ner, så också i Upplands-Bro. Men några allvarligare följder av ovädret har kommunen inte drabbats av. Det här berättar VA-chefen Andreas Kreibom.

– Vi har klarat oss bra. Det har inte varit några avvikelser i koppling till ovädret.

Andreas Kreibom står tillsammans med en representant från kommunikationsavdelningen intill en alldeles nybyggd våtmark i Gröna Dalen. Vi befinner oss i de norra delarna av rekreationsområdet, i närheten av Brunna. I dammarna ligger grumliga spår av Hans. Det går nämligen en alldeles rät linje mellan den senaste tidens regn och den nyanlagda våtmarken.

Flera dammar har grävts fram i Gröna dalen, här samlas dagvatten från Brunna.

Stefan Källstigen

Dagvatten vadå?

Det är här som delar av allt de dagvatten som produceras i Upplands-Bro tas om hand. Med dagvatten menar man regn, snö och smältvatten. Hade inte dessa system funnits skulle det vara vardagsmat att gator och torg översvämmades i tid och otid, förklarar Andreas.

Än är det jordiga kullar som böljar runt om dammarna, men planen är att gräs ska växa här lagom till nästa vår. En skylt kommer även sättas upp i området för att berätta mer om vad som händer på platsen.

Andreas Kreibom, VA-chef, Upplands-Bro kommun

Stefan Källstigen

Förhoppningsvis bänkar

Om VA-chefen får som han vill hoppas han på lite bänkar där Upplands-Broborna kan sätta sig ner och ta en paus runt den nyanlagda våtmarken.

– Tidigare så har vattenledningen bara gått så här och sedan vikit av nittio grader och fortsatt i princip ända ner till Mälaren, nu har vi kopplat på den här till våtmarken, säger Andreas och pekar på ett oranget rör där vatten pålar ut med ett blygsamt tryck.

Tidigare gick detta röret hela vägen ner till Mälaren. Nu mera "mellanlandar" dagvattnet i den nya våtmarken.

Stefan Källstigen

Varför är detta viktigt?

– Allt eftersom kommunen expanderar så kommer det att kopplas på fler områden med hårdgjorda ytor som samlar upp dagvatten. Så det här är ju ett förberedande arbete för att vi ska slippa akuta åtgärder framåt.

Samtidigt som löpare, svampplockare och promenerande pensionärer passerar övergår samtalet till skillnader och likheter med att återställa våtmarker. Detta är något som blivit mer och mer känt för gemene man genom den rad aktioner som genomförts framförallt på bilvägar runt om i Stockholm.

Inga likheter med att återställa

Enligt Andreas Kreibom är det inga likheter i att anlägga en våtmark, som kommunen gjort. Han understryker dock att han inte är någon expert på området.

– I dagsläget är det två helt olika saker för det här är ju konstgjorda dammar nu. Det finns ingen naturlig växtlighet här ännu, annat än de här små rötterna vi ser, säger Andreas och pekar.

En miljömässig aspekt som finns redan nu i dagsläget är att dammarna tar hand om sediment, det vill säga smutspartiklar som kommer med dagvattnet.

Andreas Kreibom, VA-chef, Upplands-Bro kommun

Stefan Källstigen

Vad betyder det här projektet i fråga om kapacitet?

– Det är lite roligt. Det är lite experimentellt det här. Vi vet ju att metoden fungerar.

Andreas förklarar engagerat att mycket i den här typen av projekt klarnar då det finns data, alltså i det här fallet vatten. När flödet fått pågå ett tag så kommer han och hans personal bättre kunna analysera dels hur mycket vatten som dammen har hanterat och således också dess kapacitet.

Hur ska det här komma invånarna till glädje?

– Tanken är att det ska växa gräs runt om här. Sen, det här vattnet är ju jättegrumligt nu. Men leran ska sätta sig och täta till sig också. Så när det stabiliserar sig här så kommer man ju kunna se botten. Jag hoppas att det blir lite roligare att titta på vattnet än vad det är nu.

Under Hans värsta dagar så fångade dammen upp 450 kubikmeter vatten. Vilket motsvarar 450 000 liter regnvatten.

– Man kan jämföra med ett badkar, ett badkar tar 300 liter vatten. Under Hans hanterade alltså våtmarken 1500 badkar fulla vatten, säger Andreas Kreibom.