Bakom uppsättningen av holkar ligger utbyggnaden av Hamnbanan som ska få dubbelspår för att underlätta godstransporter till och från Göteborg.

– Vi har tagit ner runt 200 träd under arbetet och som kompensation för de här intrången skapar vi nya naturvärden, säger Otto Graffner, delprojektledare för miljö på Trafikverket.

Just Krokängsparken har särskilt stor naturvärde eftersom den hör till stadens mest art- och individrika fladdermusmiljöerna, inte mindre än fyra fladdermusarter har sitt hem i här.

Tillsammans med scouterna sätter Trafikverket under dagen upp fyra holkar, men i slutändan ska det bli totalt 15 stycken – nio fladdermusholkar och sex stycken så kallade mulmholkar för parkens insekter.

Dessutom kommer flera av de avverkade träden ligga kvar på olika platser i parken. 

– Det är ju för att möta de insekter som gillar just död ved, berättar Otto Graffner.

– Det kan ju se lite stökigt ut, men vissa av de här träden är uppskyltade för att hjälpa allmänheten att förstå det stora naturvärdet. 

Mulmholkar och fladdermusholkar skiljer sig från den vanliga fågelholken. Fladdermusholken är ungefär dubbelt så stor som en vanlig och har en springa istället för ett hål.

Mulmholken är är ännu större och i botten av den ligger murket, mjöligt trä som gör att den liknar insekters vanliga boplatser inne i håligheterna i gamla träd.

Av de 15 holkarna som ska upp har scoutföreningen byggt tolv, och det är inte bara för insekternas och fladdermössens skull som man har tagit hjälp av ungdomarna.

– Det är ju inte bara det att de förstår nyttan av naturvärden utan de får också bygga och sätta upp något i sin närmiljö, säger Otto Graffner:

– Och jag tänker ju att om tio år så kan de fortfarande gå i parken och peka och säga "den där har jag satt upp". Det skapar ju ett engagemang.

Hugo Hellman