Det är onsdag och klockan är halv sju på kvällen. Termometern visar strax under tio grader och gårdsplanen utanför Kyrkettan, församlingshuset i Gustavsberg, fylls sakta på med människor.
Det är par i olika åldrar, ensamma personer och ett en handfull familjer med barn, många rejält påpälsade. Alla är där av samma anledning – om en timme är det utdelning av gratis matkassar och det gäller att få en biljett.
– Det är tredje veckan vi är här nu. Allt har ju blivit så dyrt, bara sådant som frukostmat och pålägg, det är stor skillnad mot tidigare. Vi har fått så mycket extra kostnader, säger en av två unga mammor som vill vara anonyma.
– Det brukar vara mycket bröd i påsarna och det är jättebra, det räcker till frukost och mellanmål till sonen i flera dagar, säger en av dem, och tillägger, leende, att ibland kan man ha tur, då ligger någon delikatess i påsen.
Kraftig ökning av hjälpsökande
På frågan om de skulle klara veckans matbehov även om de inte gick och hämtade en kasse, blir svaret – efter en stunds tystnad – ”ja, men det skulle bli tajt”. De tycker samtidigt att de gör en insats för miljön genom att ta emot mat som kanske annars skulle slängas.
En av volontärerna går runt och serverar kaffe på en liten bricka, och varma piroger som en av de stora matbutikerna har skänkt.
– Så dom får i sig något medan de väntar, säger diakon Elisabeth Westerberg från Gustavsbergs församling, som håller i matkassehjälpen.
Mitt i folksamlingen står en grupp ukrainska kvinnor i olika åldrar och väntar på sin tur.
– Vi är väldigt glada för det här initiativet. För mig kan en kasse mat räcka en hel vecka, men jag är själv, säger Tetiana.
För en av de andra kvinnorna, som har sina två barn i skolålder med sig, går maten åt på ett par dagar. Men det är ändå en extra hjälp varje vecka, säger hon.
Nya grupper söker hjälp
Så här ser det ut varje onsdag och det ökar i antal. Sedan augusti har antalet personer som kommer dit för att hämta en påse nästan fördubblats jämfört med tidigare. De ser också att en annan typ av personer och familjer har börjat söka sig dit.
– Det är personer som tidigare inte varit tvungna att söka denna typ av hjälp, säger Elisabeth.
När Mitt i Värmdö var där stod 70 personer och väntade på sin tur.
– Krisen slår hårdast mot de som redan har små marginaler. Det här som sker nu, med höjda el- och matpriser och allt annat som blivit dyrare, kan räcka för att det ska tippa över för en familj, säger Elisabeth Westerberg, medan hon fördelar kexpaket och konserver i kassarna som står uppställda på golvet.
"Försörjningsstödet måste höjas"
En skåpbil med "Svenska kyrkan" tryckt på sidan kör runt och hämtar mat från flera av de stora matbutikerna i Värmdö och från konditorier. Den här kvällen har även en matproducent i Nacka varit med och bidragit.
Det som skänks är varor med kort datum, förpackningar som skadats och mat som av andra skäl är osäljbart, men fortfarande ätbart.
På senare tid har givarna inte haft så mycket att bidra med, då har det blivit glesare i kassarna, berättar Emma Norling, enhetschef för diakonin hos Gustavsbergs församling.
– Butikerna har själva blivit bättre på att ta hand om svinn, och kunderna bättre på att handla det, till sänkt pris. Det gör att det blir mindre över till oss, säger hon.
Hon menar att nivån på försörjningsstödet måste höjas nu, och det kommer behövas mer hjälp från kommunen närmaste året.
– Det måste anpassas efter rådande förhållanden, med höga matpriser, elpriser, drivmedel och räntehöjningar, för att människor ska ha råd att leva. Det har inte hängt med, säger hon.
Församlingen tittar nu på andra former av hjälp, där man mer kan vara en hjälp till självhjälp.
– Men det blir svårt när antalet hjälpsökande ökar och vi har begränsade resurser att möta alla människor som kommer. Vi kommer fortfarande att skänka mat, men kanske i en annan form.
Nivån på försörjningsstöd ligger hos staten att besluta om, inte på kommunerna, enligt Miranda Ahlers (C), ordförande i vuxenutbildnings- och arbetslivsnämnden i Värmdö, som ansvarar för ekonomiskt bistånd i Värmdö.
– Men vi stödjer att man bör ligga på för att se över, och kanske höja, nivån nu, säger hon.
Dock kan de bevilja tillfälligt, extra stöd lokalt om det krisar.
– Vi hoppas att vi inte hamnar i ett läge där vi måste besluta om akut bistånd. Den möjligheten har vi om det till exempel är en familj som inte längre har pengar till mat, säger hon.
Kommunen kompenserar i dag hushåll för höga elräkningar.
– Alla som har rätt till bistånd kan få ersättning för den faktiska elkostnaden, förutsatt att man har en rimlig förbrukning utifrån hushållets storlek, säger Miranda Ahlers.
– Vi betalar den del av kostnaden som har ökat, eller hela fakturan, tillägger hon.
De erbjuder också gratis budget- och skuldrådgivning, enligt Miranda, och där märker de en ökning av ärenden senaste tiden.
Stöd genom julklappar
När det gäller beredskap inför 2023, om det blir så att fler hushåll behöver hjälp ekonomiskt, säger både Miranda Ahlers, och Marie Bladholm (M), ordförande i socialnämnden, att de måste invänta budgeten för nästa år innan de kan uttala sig mer.
En insats i år är att kommunen har gett bidrag till Julklappshjälpen som delar ut klappar till barn i familjer som har det tufft, enligt Marie Bladholm.