Beskedet från EU tidigare i veckan slog ner som en bomb bland alla som oroar sig för det krympande strömmingsbeståndet i Östersjön.
I stället för att kraftigt minska det tillåtna trålfisket, som många svenska experter har krävt, ökas nu strömmingskvoten med 108 procent nästa år.
– Det är illa både för ekosystemen och ur beredskapspersektiv att ha ett så litet strömmingsbestånd som vi har i dag. Man borde ha begränsat trålfisket mycket mer, säger Gustaf Almqvist, fiskeexpert på Länsstyrelsen i Stockholm.
Trålgränsen kan flyttas
Ändå känner han visst hopp, eftersom det finns ett svenskt förslag som i bästa fall kan bli verklighet redan vid årsskiftet. Det handlar om att gränsen för trålfiske flyttas mycket längre ut från kusten, från dagens 4 nautiska mil till 12 nautiska mil.
– Det gäller allt trålfiske, men mindre båtar har möjlighet att söka dispens. Vi ser detta som en viktig åtgärd för att våra fiskbestånd ska återhämta sig och för att vi ska kunna fortsätta fiska regionalt på ett hållbart sätt, säger Gustaf Almqvist.
Den yttre röda linjen visar var den nya trålgränsen skulle gå, om förslaget går igenom. Cirka hälften av trålfisket i skärgården sker i dag innanför den gränsen, bedömer Gustaf Almqvist.
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
Hur mycket av trålfisket får man bort då?
– I runda slängar kan man säga att knappt hälften av trålfisket utanför Stockholms skärgård i dag sker innanför gränsen på 12 nautiska mil. I länets södra delar handlar det om majoriteten av fisket. Det är alltså en kraftfull åtgärd att skjuta ut fisket utanför den gränsen, säger Gustaf Almqvist.
Hur påverkas Stockholms län av det storskaliga strömmingsfisket?
– Vi på Stockholms länsstyrelse var en av de första som reagerade på det storskaliga fiskets påverkan på Östersjön och i vår skärgård specifikt. Fiskare och många andra reagerade på att strömmingen förvann. Och eftersom strömmingen är en nyckelspelare i skärgårdens ekosystem blev det stora förändringar.
Sälar utan mat
En påtaglig effekt är att sälarna går allt längre in i skärgården för att hitta mat och att de har börjat äta gädda och annan kustfisk eftersom de inte längre hittar någon strömming.
Mätningar i Himmersfjärden söder om Nynäshamn har visat på en minskning av andelen småströmmingar från 55 procent till bara 4 procent.
– Vi lägger stora summor på restaureringsprojekt och fiskevårdsåtgärder för att vända Östersjön så att den ska må bra. Och samtidigt pågår ett överfiske som orsakar storskaliga ekosystemförändringar. Det är ganska galet, säger Gustaf Almqvist.
Sista rycket för strömmingsfisket
Veckorna före midsommar brukar Stockholms fjärdar sjuda av liv. I år är strömmingsfesten inställd. "Det är katastrof, strömmingen har försvunnit", säger Andreas Ollinen från organisationen Sportfiskarna.
En liten fläck av strömmingsfjäll glittrar till i morgonsolen på asfalten bredvid de röda sjöbodarna i Nacka Strand.
– Titta, någon har fått upp några stycken iallafall, säger Andreas Ollinen, hängiven fiskare sedan 1990-talet och kommunikationschef för Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund.
Hit brukade han ta sina barn när de var små.
Kajen är tom
Nacka Strand har alltid varit ett av Stockholmsområdets säkraste platser för att rycka strömming. Kajkanten stupar rätt ner i bråddjupt vatten. Täta stim av strömming går tätt intill land. I vanliga fall.
– Det är en oslagbar känsla. Man behöver inte ens kasta ut långt, du släpper i reven och plötsligt sprattlar hela spöet. Det är det man vill att flera ska kunna få uppleva, säger Andreas Ollinen.
Men nu är kajen tom. Andreas kastar och kastar. Inget napp..
– Det är något som inte stämmer. Jag hade trott att vi skulle kunna få ihop till en halv hink iallafall, säger han.
En stund senare, när vi hoppat i Andreas lilla utombordare för att kolla läget med ekolodet, bekräftas farhågan. Det är tomt därnere.
Andreas Ollinen letar efter strömming. "Det är något man gärna vill ha på midsommarbordet"
Pekka Pääkkö
Inte förrän vi flyttat oss några kilometer in mot stan, till vattnet utanför Vikingterminalen, får vi syn på ett litet, litet stim, som en avlång, röd boll på skärmen. Andreas slänger i reven men får inte träff.
– Det är så sorgligt. Att man inte lyssnat på varningssignalerna. För tjugo år sedan lämnade vi in ett förslag om att stoppa det storskaliga trålfisket. Men man har inte gjort någonting. Det är en katastrof, säger han.
Utdöende tradition inte största problemet
Andreas Ollinens bild bekräftas av andra fiskare vi pratar med.
– På 1990-talet fick jag upp 100 kilo strömming på en dag. Nu blir det sällan mer än 3-4 kilo. Jag är riktigt orolig, i värsta fall är det mer än 90 procent som försvunnit, säger Rune Wikström, 81 år, Möja, som fiskat hela sitt liv.
Peter Berggren, fiskeguide i Åkersberga berättar att hans pappa, som bor ute på en ö, inte har tagit fram strömmingshäcklan på fem år.
– Tidigare, på väg ut mot Vaxholm, kunde det vara kilometerlånga sträckor där mitt ekolod inte hittade botten för att det var så stora stim. Nu ser man bara fläckvis. Strömmingen är i princip utslagen, säger han.
Att en gammal tradition håller på att gå i graven är det mindre problemet, menar Peter Berggren.
– Strömmingen är motorn i hela ekosystemet. När den försvinner påverkas allt annat djurliv i skärgården. Det är därför sälarna söker sig in i Stockholms ström, för att de inte hittar någon mat.
Min pappa har inte tagit fram strömmingshäcklan på fem år, det är ingen idé, säger fiskeguiden Peter Berggren.
Privat
Men det kan vara förändring på gång. Den 31 maj presenterade Internationella havsforskningsrådet ICES sina råd om nya fiskekvoter, där strömmingfisket i centrala Östersjön föreslås minska med 40–45 procent. Beslut om kvoterna ska tas i oktober.
– Det vore väldigt glädjande. Då kan det finnas hopp att strömmingen kan återhämta sig, säger Gustaf Almqvist, handläggare för fiskerifrågor på Stockholms länsstyrelse.
Inom kort väntas även ett beslut om att under en provperiod flytta ut trålningsgränsen från 4 till 12 nautiska mil från land, bland annat i Stockholms skärgård.
På kajen vid Nacka Strand har det tidigare år varit rena folkfesten på försomrarna. Bilden är från 2020, tagen av en förbipasserande Nackabo.
Liisa Blomberg
Rycka strömming
Att rycka strömming är det klassiska sättet att fånga strömming under försommaren när strömmingen går in mot grundare vatten i stora stim för att leka.
Redkapet kallas häckla, en rev med 5-6 krokar som man släpper ner och rycker lite lätt upp och ner. Inget bete behövs. I bästa fall nappar en strömming på varje krok eftersom det är så tätt med fisk i de stora stimmen.
Säsongen pågår normalt sett från mitten av maj till midsommar. Men traditionen håller på att dö ut, eftersom strömmingsbeståndet har minskat så kraftigt.
Källa: Mitt i
Drastisk minskning på 20 år
Forskare har mätt beståndet av strömmingsyngel i Himmerfjärden, vid Askö, Landsort och Nämndö. På 20 år har andelen strömming minskat från 55 till 3 procent. Istället har storspiggen ökat från nära noll till 85 procent.
Förändringen får flera negativa kedjeeffekter. Spiggen äter upp de mindre kräftdjur som håller efter skadliga alger. Utan strömming förs inte näring vidare från djurplankton och bottendjur till rovfisk, däggdjur och fåglar.
Enligt Internationella havsforskningsrådet ICES har sill- och strömmingsbeståndet i centrala Östersjön minskat från nästan 2 miljoner ton på 1980-talet till mindre än en halv miljon ton idag.
Källa: ICES, Stockholms länsstyrelse, SLU