Förändringen gick snabbt. För två år sedan klarade sig Karolinska universitetssjukhuset inte en dag utan hyrsjuksköterskor.
– På vissa avdelningar hade vi 70 procents extern bemanning och noll sökande till de fasta tjänsterna, berättar Per Wahlenius, chef för sjukhusets bemanningscentrum.
Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har lyckats få ner hyrbemanningen till nära noll på mindre än två år.
Mikael Andersson
Det var inte bara dyrt. Framförallt blev det en ond spiral.
– Det blir ett jättestort arbetsmiljöproblem för de egenanställda, att hela tiden få nya kollegor som behöver läras upp. Det blir färre som delar på de obekväma passen och färre som som du känner väl och kan luta dig mot, både för kompetens och emotionellt stöd, säger produktionsdirektören Caroline Hällsjö-Sander.
Nära noll
Men så kom vändningen. I dag är andelen hyrsjuksköterskor på Karolinska universitetssjukhuset nära noll – mot tio procent för ett par år sedan.
– Plötsligt såg vi ett helt annat söktryck. I dag går det ofta mer än tio sökande på varje ledig tjänst. Vi tvingas säga nej till kvalificerad personaI, berättar Anna Wiberg, verksamhetschef på Tema cancer.
Anna Wiberg, verksamhetschef Tema cancer på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Mikael Andersson
Samma mönster syns på andra av regionens sjukhus. Totalt har bemanningskostnaderna minskat med över 800 miljoner på två år.
För sjuksköterskan Sofie Sandqvist, som jobbat drygt tre år på en canceravdelning i Huddinge, innebär förändringen en ökad trygghet.
– Först var det stökigt när folk försvann. Vi andra fick jobba extra för att fylla upp luckorna. Men när det väl landat blev det väldigt bra. Vi har fått en starkare personalgrupp med bättre sammanhållning, säger hon.
Så hur gick det till? Fick syrrorna bättre betalt? Nej, säger cheferna vi träffar. Löneutvecklingen har inte varit högre än det avtalade "märket".
Plötsligt såg vi ett helt annat söktryck.
Marknaden krympte
Det som hände var att regionens politiker satte upp ett tydligt mål att hyrbemanningen skulle ner under en procent.
– Samtidigt träffades ett nytt nationellt avtal, där alla regioner hjälps åt att styra mot samma mål, vilket gjorde att marknaden krympte för bemanningsbolagen, berättar Per Wahlenius.
Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor och läkare har minskat med 200 miljoner på ett år inom Karolinska. Besparingen vägs delvis upp av ökade kostnader för anställningar, så netto har sjukhuset "bara" tjänat 40–50 miljoner på omställningen.
Det finns tecken på förbättrad vårdkvalitet, menar verksamhetschefen Anna Wiberg, med färre patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner.
Men den stora förändringen handlar om arbetsmiljö, framhåller hon.
Känner personalen
– När man känner sina kollegor och vet vilken kompetens de har får man en annan tillit och vet vem man kan be om hjälp. Det är jätteviktigt för mig, säger Sofie Sandqvist.
Jim Frölander, som vårdas för canceri bukspottskörteln, ser en förbättring. Kontinuiteten har ökat. Här med sjuksköterskan Sofie Sandqvist.
Mikael Andersson
Jim Frölander vårdas för cancer i bukspottskörteln på hennes avdelning.
– Jag tycker vården har blivit väsentligt mycket bättre jämfört med för ett år sedan. Nu känner man sin personal och man känner att det finns en kontinuitet, säger han.
Allt är inte löst, framhåller Mia Lehtonen, skyddsombud inom Vårdförbundet.
– Det finns fortfarande avdelningar där det är svårt att rekrytera och behålla personal. Men det är ändå en fantastisk förändring. Nu gäller det att hålla i det här så att folk fortsätter att vilja stanna kvar, säger hon.