Förra året ökade folkmängden med knappt 14 800 personer. Fram till 2033 väntas ökningen bli bara sex procent, vilket är lägre än man tidigare räknat med. Det visar Region Stockholms befolkningsprognos.

Det beror främst på att barnafödandet väntas fortsätta vara relativt lågt, och att invandringen är lägre än tidigare.

Minskad invandring

Och dessa två faktorer hänger ihop, då utrikes födda kvinnor tidigare hållit barnafödandet uppe i länet. Nu har fruktsamhetstalet sjunkit, till 1,52 barn per kvinna i Region Stockholm, och andelen kvinnor som inte föder barn alls har ökat.

Att invandringen minskar beror enligt prognosen på det höjda försörjningskravet för medborgare utanför EU/EES. För att få arbetstillstånd i Sverige krävs anställning med en inkomst om minst 28 480 kronor. Tidigare var kravet 13 000 kronor.

Flyttar

De senaste åren har regionen dessutom dragits med ett negativt flyttnetto, alltså att fler flyttar från regionen än in från övriga Sverige. De som lämnar Stockholm är framför allt småbarnsfamiljer, vilket antas bero på de höga bostadspriserna.

Men inflyttningen av personer i 25-26-årsåldern har ökat de senaste åren. Stannar de kvar bådar det gott för barnafödandet.

Och det lär behövas, för andelen personer i befolkningen som är 80 år och äldre väntas öka med 44 procent till 2033.

Oro över att unga och barnfamiljer lämnar Stockholm

Oron stiger över utflyttningen från Stockholms län. Flyttnettot har tagit ett skutt, och nu lämnar även många unga stan. "En varningssignal", enligt regionrådet Gustav Hemming (C).

Stockholmarna har fått nog. Nu flytt vi!

Kanske behövs det nu en folkrörelse motsvarande den som under Norrlands avfolkning på 1960- och 70-talet sa: Vi flytt int.

För nu lämnar fler länet än de som flyttar in, 48 390 mot 42 794. Det ger ett flyttnetto på minus 5 596 personer.

Unga drar

Trendbrottet med ett negativt flyttnetto kom 2018, med 197 personer. 2019 var nettot 1 676 personer.

https://www.mitti.se/nyheter/flykten-fran-stan-fortsatter-allt-fler-vantas-lamna-lanet/lmslD!7550965/

Och nu har det alltså tagit fart. Det är framförallt de unga och barnfamiljerna som flyttar, något som oroar politikerna i tillväxt- och regionplanenämnden.

Analyserar varför

De har nu gett regiondirektören i uppdrag att analysera vad som ligger bakom utflyttningen, och vad det får för konsekvenser för "Stockholmsregionens hållbara utveckling, tillväxt och attraktionskraft".

Och inte minst vill de veta vilka insatser som krävs för att få fler att stanna kvar.

– Det här är en varningssignal, som tyder på att unga tycker att det är svårt att bo i Stockholm. I förlängningen leder det till en tråkigare och mindre dynamisk region, säger nämndens ordförande Gustav Hemming (C).

Sugen på att se vad som är på gäng i Stockholm: Vi samlar allt som är på gång i våra nya superguide

https://www.mitti.se/guide/

Dyrt bo i Stockholm

Enligt Handelskammaren, som analyserat siffrorna från SCB, är det höga boendekostnader och trygghetsfrågor som ligger bakom.

– Om det bara är medel- och höginkomsttagare som kan bo här, då blir ju Stockholm ett stort Östermalm, säger Hemming.

Kan inte studenter och låginkomsttagare bo kvar dräneras regionen, menar han. Akademierna kan inte rekrytera de bästa sökande till sina utbildningar, kompetensförsörjningen försvåras för företagen och det finns mindre underlag för kultur- och nöjesliv.

Lägre befolkningstillväxt

Han tror att pandemin har fått många familjer att vilja bo större, och ha en trädgård. Om inte regionen förmår svara upp mot behoven är tillväxten i farozonen.

– Under 2010-talet växte vi med 35 000 personer om året. Det är inte jätteviktigt att nå så högt, jag tror vi får räkna med en lägre befolkningstillväxt framöver. Men om inget görs kan läget bli allvarligt.

https://www.mitti.se/kronika/08-lantisar-vi-vet-att-ni-saknar-oss/repueE!npMcHb@@NFrRZEOpDuUOA/

Då blir ju Stockholm ett stort Östermalm.

Fler flyr storstan

48 390 personer flyttade från Stockholms län 2020.

42 794 flyttade till Stockholms län 2020.

Flyttnettot är minus 5 596 personer, mest i Sverige. Västra Götalands län kommer därnäst, minus 1 799.

Störst inflyttning har Skåne, 3 500 personer, Uppsala län med 2 305 personer och Södermanland med 1 396 personer.

Det är storstäderna som tappar mest: Stockholms stads flyttnetto är minus 8 495 personer, Göteborg går back 2 382 personer och Huddinge 815 personer.

Inflyttningskommuner är Uppsala med 1 021 personer, Västerås 805 personer och Helsingborg 701 personer.

167 fler 20–24-åringar har flyttat från Stockholm än som flyttat hit.

2 540 fler 30–44-åringar med 2 736 barn i åldern 0–9 år har flyttat ut än in.

Källa: Stockholms handelskammare

Efter rekordlåg fruktsamhet – nu ökar barnafödandet

Inte sedan början på 2000-talet har det fötts så få barn i Region Stockholm som under 2023. Nu ser det ut att vända. Men Linda Mosskull Arvidsson, barnmorska, är skeptisk: "För tidigt att säga att det vänt".

2023 skedde 25 767 förlossningar i Region Stockholm, mot 29 038 tio år tidigare.

Fruktsamhetstalet, alltså hur många barn en kvinna väntas få, är nere på 1,52.

– Det är inte alls bra. Andelen äldre blir allt större samtidigt som det blir färre i arbetsför ålder som kan ta hand om oss. Det blir ett glapp där man kommer att få slåss om arbetskraften, säger Linda Mosskull Arvidsson, barnmorska och verksamhetschef vid Mamamia Nacka barnmorskemottagning.

Vändpunkt?

Men 2024 ser barnafödandet ut att öka. Det utifrån antalet inskrivningar i mödravården: drygt 100 fler nu jämfört med samma tid förra året. Håller prognosen i sig väntas omkring 500 fler barn födas i år mot ifjol.

Mamamia Nacka har i dag 425 inskrivna gravida, och växte med 30 procent förra året, till del beroende på att den regiondrivna barnmorskemottagningen i området stängde. Två nya barnmorskor anställdes.

Linda Mosskull Arvidsson tycker dock att det är för tidigt att säga att trenden vänt:

– Det vore ju jättebra. Men de som nu börjar få sitt första barn är födda i slutet av 1990-talet då årskullarna var mindre. Det påverkar också antalet barn som föds.

Många är oroliga

Annat som inverkar är oro för ekonomi, miljöförstöring och världsläget, menar hon.

– Man kanske inte har råd att flytta till större, skaffa större bil för ett tredje barn eller gå ner i tjänst.

Att en större andel unga människor dras med psykisk ohälsa är också något som märks på mottagningen, berättar hon.

– Man undrar hur det kommer att påverka barnafödandet. Fler gravida är numera också oroliga att barnet inte ska vara friskt, och osäkra inför sitt föräldraskap.

Överkapacitet

Något som de dock slipper oroa sig för är brist på förlossningsplatser.

Sedan den nya förlossningskliniken vid S:t Görans sjukhus öppnade ifjol finns fler platser än prognostiserade födslar. I år ska S:t Görans kunna ta emot 3 000 födande, och ytterligare tusen 2025.

Totalt ska det finnas kapacitet för 28 700 födslar i år, medan prognosen pekar på att 26 213 barn kommer att födas.

Ska klara 28 700 förlossningar i år

Kapacitet för 2024 (2023 inom parentes)

Danderyds sjukhus: 5 000 (5 500)

BB Stockholm: 3 800 (4 000)

Karolinska Solna: 3 700 (3 700)

Karolinska Huddinge: 4 000 (4 200)

Södersjukhuset: 6 700 (6 700)

Södertälje sjukhus: 2 500 (2 500)

S:t Görans sjukhus: 3 000 (2 000)

Källa: Region Stockholm

Linda Mosskull Arvidsson är barnmorska och verksamhetschef vid Mamamia Nacka barnmorskemottagning.

Linda Mosskull Arvidsson är barnmorska och verksamhetschef vid Mamamia Nacka barnmorskemottagning.

Johannes Äng

Födelsedippen över – fler inskrivna i mödravården

Det rekordlåga barnafödandet kan vara över. Men barnmorskan Linda Mosskull Arvidsson är skeptisk: "Det är för tidigt att säga att trenden vänt".