Ett dussin får står tätt intill varandra. Ett stenkast därifrån, i det betade gräset, ligger hunden Jenna. Hela hennes kropp är på helspänn. Hon gör det hon är satt på jorden för att göra.

Mellan fåren och hunden står herden Agneta Norén. Hon gör en signal och Jenna skjuter iväg i en halvbåge runt flocken.

– Det uppstår en symbios mellan mig, hunden och fåren. För att kunna flytta fåren lugnt och försiktigt måste vi utbilda våra hundar hela tiden.

Agneta Norén tillsammans med border collien Jenna.

Erik Lejdelin

En uråldrig instinkt

I dag lyser solen över hagarna. Det är vallhundsgruppen inom föreningen Görvälnlammet som bjudit in instruktören Sven Sognevik från Svenska vallhundsklubben.

– Jag har bara hållit på med det här i 35 år, så jag är väl fortfarande en nybörjare.

Han älskar vallning eftersom det handlar om att få använda hundarna till det de är avlade för.

– Instinkten härstammar från vargarna. Det räcker med att jämföra med hur vargar jagar. De rör sig i grupp och samlar in villebrådet för att sedan gå till attack mot någon ung eller svag.

Men vallhundarna ska ju inte gå till attack?

– Nej exakt. Vi har flera unghundar här och skulle vi släppa ut dem utan lina skulle de gå in och försöka angripa. Vårt jobb är att få bort den instinkten ur hunden.

Hur gör man det?

– Med kroppsspråket. Du ställer dig mellan fåren och hunden och signalerar att det inte är okej.

Det behövs inte heller några godisbitar för att få hunden över på din sida.

– Det enda de här hundarna vill göra är att valla, så vallningen i sig är belöningen. De kan hålla på tills de stupar.

Elisabeth Helgöstam i samspel med border-collien Tim som får stränga order om vad den ska göra.

Erik Lejdelin

Omöjligt utan hundarna

Föreningen Görvälnlammet har 111 får. Att flytta deras fårflockar mellan de olika hagarna skulle vara nästintill ett omöjligt jobb – om de inte vore för hundarna.

– Det skulle krävas femtio människor i ett slags levande stängsel för att flytta den här fårflocken längs vägen till den hagen där borta. Samma jobb kan utföras av en människa och en hund, säger hundägaren Åke Ploghammar.

För kunna styra hunden krävs att det att den kan vänster och höger, framåt och bakåt.

– Men det gäller också att få hunden att gå runt flocken, inte bara att den driver framåt.

Elisabeth Helgöstam försöker få fåren dit hon vill med hjälp av hunden Tim.

Erik Lejdelin

En tävlingssport

Det finns herdar. Och så finns det herdar.

– På brittiska öarna har de hållit på längst med det här. Där tävlar man som herde med flera hundar åt gången. De har då olika kommandon för varje hund, en signal för vänster åt en hund, en annan signal för en annan hund. På så vis kan du styra varje hund som du vill, säger Sven Sognevik.

Border-collien Tim i full fart för att hålla fårflocken samman.

Erik Lejdelin

Ett får sticker iväg, en annan hakar på. Plötsligt har flocken skingrats som agnar för vinden. Jenna studsar upp och springer instinktivt i ett zick-zackmönster. Hon får till slut ihop flocken.

– Det är helt fantastiskt, man blir en fårbonde mitt i stan. Jag är så otroligt glad över att jag hittade den här föreningen en gång i tiden, säger Agneta Norén.

Det gäler att vara snabb i vändningarna när man ska valla får. Och det är border collien Tim.

Erik Lejdelin