Vid den här tiden på året brukar 1500 balar foder från sommarens första skörd fylla varje grusat utrymme runt om på Malma gård. Nu ekar det nästan tomt. Efter den varma inledningen på sommaren blev den första höskörden en stor besvikelse.

Sofia Hansen, som driver gården tillsammans med sina föräldrar, stannar till vid den stora öppna ytan framför ungdjurens stall. Här ligger några mindre högar med vita in­plastade balar längst ner i hörnen.

– Den här ytan skulle vara helt fylld med balar nu, men titta hur det ser ut – det är nästan tomt, säger hon uppgivet.

För att klara en vinter med 150 lamm och tackor, samt 250 nötkreatur på Malma gård behövs mer än dubbelt så mycket foder som man tror sig få in i år. Enligt Sofia Hansen leder det till högre köttpriser, eftersom de tvingas köpa infoder.

Maria Nykvist

Den första skörden gav bara 477 balar, alltså mindre än en tredjedel av den förväntade skörden.

– Det är det värsta året vi har varit med om, till och med värre än krisåret 2018, för då fick vi åtminstone in en bra skörd. I år torkade den första skörden och nu regnar den andra bort. Vi kommer inte ut på åkern, det är för blött och vi riskerar att köra sönder vallar. Nu får vi hoppas att september blir torrare än det brukar, säger hon.

Hur det här slår mot gården, där det finns 150 lamm och tackor samt 240 nötkreatur, är för tidigt att säga. För att klara en vinter behöver de totalt 2500 balar, och kommer därför att behöva köpa in foder från annat håll. Men det kan blir dyrt, vilket i sin tur kommer att påverka köttpriserna till kund.

– Det är stressigt, men vi försöker ha lite is i magen. Jag tror inte att vi kommer att behöva nödslakta för att vi inte har tillräckligt med foder. Vi har ju också eget slakteri, så vi slipper de skräckfyllda köerna till slakterier som andra bönder kan hamna i om det blir som 2018, säger hon.

Åtta stall får inte hö

På Säby gård på Ingarö är Mikael Windahl mitt uppe i att skörda vete – och det är ingen upplyftande sysselsättning. Här blir spannmålsskörden bara runt 40 procent av skörden ett normalår. Även han menar att det är värre än 2018.

Mikael Windahl på Säby gård vet inte hur han ska få ihop ekonomin efter årets katastrofskördar som knappt gett hälften av normalt, samtidigt som kostnader för bränsle och utsäde ökat markant.

Pekka Pääkkö

– Det är katastrofdåligt. I år är det betydlig värre än 2018, för nu är gödningen och utsädet tre gånger så dyrt som då. Det kommer att slå hårt mot mig, men också mot konsumenterna som nog får räkna med högre matpriser senare i höst, säger han. 

Han hoppas att regeringen beslutar om att ge krisstöd för jordbrukare, annars vet han inte hur han ska få det att gå ihop.

För det är minst lika illa med foderskörden. Där har han fått in knappt hälften av en normalskörd. Han har inga egna djur att mätta, men säljer normalt hö till nio stall på Värmdö. Årets skörd räcker bara till Värmdö ridklubb, de åtta övriga stallen kan han inte leverera till.

– Det är väldigt tråkigt, men det räcker inte till. Det ringer också flera andra stall varje vecka nu som är desperata och frågar om jag inte ens har ett par balar att sälja.

Ekbackens gård på Ingarö är ett av stallen som Säby gård inte kan leverera till längre. Men Anki Bromert berättar att de nu lyckats säkra foder till de elva hästarna i vinter.

– Det är hemskt jobbigt för många nu, men vi har haft tur som känner en bonde i Järvsö. Trots att det är brist där också så har han löst det för oss. Men vi måste ligga ute med alla pengar på en gång, vilket är tufft, men vi har i varje fall säkrat foder i vinter.

Luras med dåligt hö

Flera stallägare Mitt i pratat med berättar att det är mycket lurendrejerier just nu, där hästägare betalat i förskott för hö men inte fått leverans eller att det levererats hö av dålig kvalitet. Det finns också en oro att det blir som 2018 då många hästar blev sjuka och magra av dåligt hö.

Anna-Karin Nylander på Gustavsbergs ryttarsällskap, berättar att det nu pågår en stressig jakt efter en ny foderleverantör för att säkra hö så det räcker hela vintern.

– Det finns ett par delar av landet som har klarat sig lite bättre, så vi hoppas hitta där. Vi försöker så långt det går att undvika att importera. Det här kan bli dyrt, vilket kommer att drabba medlemmar och hästägare, och ridskoleavgifterna kan behöva höjas, säger hon.