I somras var planen att asfaltera om Stockholmsvägen från kommungränsen mot Täby till våtmarksparken.

– Men vi fick prioritera de vägsträckor som var sämst. Pengarna i årets budget räckte inte till hela sträckan, säger Bo Landström, M, ordförande i teknik- och fastighetsutskottet.

Äldre vägar är mer ömtåliga för tjälskott. När asfalten får sprickor rinner regn och snö ner under asfalten och fyllningen kan rinna iväg så att det uppstår sättningar.

Äldre vägar är mer ömtåliga för tjälskott. När asfalten får sprickor rinner regn och snö ner under asfalten och fyllningen kan rinna iväg så att det uppstår sättningar.

Mikael Andersson

Med inflationen har underhållet blivit dyrare och inte blev det lättare av att det regnade så mycket i somras.

– Vi hade otur. När det står vatten på vägbanan kan man inte asfaltera. Jag önskar att man skulle hinna mer på ett år, säger kommunens gatuingenjör Niklas Steenberg.

Han bor i Vallentuna och åker regelbundet runt och kollar vägnätet. På sina håll uppstod fler skador den gångna vintern. Den var mild och termometern pendlade upp och ner över nollan. Då blir det tjälskott och asfalten får sprickor och potthål.

När det uppstår hål och sprickor lagas de ofta provisoriskt med bitumen, det svarta bindmedlet i asfalt. Men på längre sikt behöver äldre vägar mer omfattande reparationer.

När det uppstår hål och sprickor lagas de ofta provisoriskt med bitumen, det svarta bindmedlet i asfalt. Men på längre sikt behöver äldre vägar mer omfattande reparationer.

Mikael Andersson

– När vi har såna vintrar med nederbörd och ömsom plus- och minusgrader tränger vattnet ner och fryser sönder vägen. Återkommande frys och tö skadar vägarna mycket. Har vi en äldre vägstandard är de känsligare för den väderlek vi har nuförtiden. Det fryser sönder.

Tjänstemännen har pekat på problemet flera gånger. I årets halvårsuppföljning konstateras att vintervädret gett "många sprickor och hål i slitlagret vilket har inneburit att vissa vägar behöver en mer grundläggande renovering" och att många vägar som skulle behövt renoveras för länge sedan blir ömtåliga. När de väl åtgärdas blir det dyrare än om det hade gjorts direkt.

Erwin Hurtig, Vallentuna – Det är potthål överallt. När de fyller i hålen är det bara till hälften. Då tar det bara några veckor innan det är dåligt igen. Jag skulle vilja att vägarna var fina. Men jag fattar att man behöver prioritera. Jag vill inte höja skatten.

Erwin Hurtig, Vallentuna – Det är potthål överallt. När de fyller i hålen är det bara till hälften. Då tar det bara några veckor innan det är dåligt igen. Jag skulle vilja att vägarna var fina. Men jag fattar att man behöver prioritera. Jag vill inte höja skatten.

Mikael Andersson

De senaste åren har kommunen gått med stora överskott. I fjol blev resultatet 216 miljoner kronor och 2021 landade det på 210 miljoner.

Trots de goda ekonomiska resultaten har det sparats på vägarna.

2019 låg budgeten för väghållning på 35,5 miljoner. Året därpå minskade den till 33,1 miljoner och 2022 till 32,0 miljoner. I årets budget får väghållningen kosta 37,7 miljoner. Det är en ökning med 6 procent mot 2019. Samtidigt holkar inflationen ur anslagen och priset på asfalt steg kraftigt förra året. Niklas Steenberg uppskattar ökningen till runt 50 procent.

Hege Hellström, Frösunda – Det är lite knöligt nere vid Lidl och Sports Club. Och många av landsvägarna är väldigt guppiga och smala. Om man ska säga något positivt har de gjort om vid Gustav Vasaskolan så att det blivit säkrare. De har lagt ny asfalt på parkeringen. Det är viktigt med vägar men ännu viktigare med vård, skola och omsorg. 

Hege Hellström, Frösunda – Det är lite knöligt nere vid Lidl och Sports Club. Och många av landsvägarna är väldigt guppiga och smala. Om man ska säga något positivt har de gjort om vid Gustav Vasaskolan så att det blivit säkrare. De har lagt ny asfalt på parkeringen. Det är viktigt med vägar men ännu viktigare med vård, skola och omsorg. 

Mikael Andersson

Men nu finns mindre pengar i kommunkassan.

Årets överskott beräknas till 35 miljoner, en uppskattning som gjordes innan det stod klart att statsbidragen till kommunerna bara blir 10 miljarder och inte de 28 miljarder som SKR anser skulle behövas.

Hur blir det då med vägunderhållet?

– Jag vet vad jag skulle behöva per år, ungefär 14 miljoner i åtminstone sju år. Sen är kakan begränsad. Vård, omsorg och skola behöver också sitt, säger Niklas Steenberg.

Niklas Wanngård, Påtåker – Det finns potthål lite överallt. Men de har ändå tagit tag i det, borta vid tvätten vid Stockholmsvägen håller de på och asfalterar. Där vi bor är det ganska mycket potthål. Men jag tycker att vägarna är ganska nergångna rent allmänt i Sverige. 

Niklas Wanngård, Påtåker – Det finns potthål lite överallt. Men de har ändå tagit tag i det, borta vid tvätten vid Stockholmsvägen håller de på och asfalterar. Där vi bor är det ganska mycket potthål. Men jag tycker att vägarna är ganska nergångna rent allmänt i Sverige. 

Mikael Andersson

När Bo Landström, ordförande i teknik- och fastighetsutskottet, får frågan om pengarna kommer att räcka till att reparera vägarna grundligt vill han först veta vilka vägar det handlar om. Sedan blir svaret ett indirekt nej.

– Om alla vägar ska vara som i nyskick har vi inte pengar till det. Jag skulle vilja säga att vi inte har några trafikfarliga vägar, däremot kan det finnas behov av att lappa och laga.