Företaget har lämnat in en ansökan till Mark- och miljödomstolen.

– Det är en lång process och det kan ta tid innan tillstånden är på plats. Det är mycket som krävs för att det här ska förverkligas, säger Marcus Wahrgren som ansvarar för Vattenfalls koldioxidinfångningsprogram.

Miljardprojekt

Tekniken som ska användas i Jordbros kraftvärmeverk kallas bio-CCS (bioenergy with Carbon Capture and Storage) och innebär att koldioxid i rökgaserna från kraftverket avskiljs, komprimeras och transporteras till en lagringsplats djupt ner i berggrunden. 

2028 är det tänkt att bygget i Jordbro ska vara klart. Det finns ännu inga CCS-anläggningar i Sverige. Tekniken är dyr. Exakt hur mycket pengar projektet kostar vill Marcus Wahrgren inte gå in på, men det är ett miljardprojekt.

Marcus Wahrgren ansvarar för Vattenfalls koldioxidinfångningsprogram.

Vattenfall

Hur stor chans är det att detta blir av?

– Utmaningen är logistikkedjan för att transportera koldioxiden till slutförvaring. Den finns inte i dag utan ska byggas upp.

För själva förvaringen av koldioxiden sneglar Vattenfall mot Norge, där koldioxiden skulle pumpas ner i exempelvis tömda olje- och gasfyndigheter i Nordsjön.

Upp till 150 000 ton koldioxid är det tänkt att anläggningen ska fånga in.

Kommer det inte ta mer energi att göra sig av med koldioxiden från värmeverket än vad det producerar?

– Vi vet inte hur mycket energi hela kedjan behöver, det är andra leverantörer av dessa tjänster. Fördelen med att fånga in koldioxid på ett kraftvärmeverk är att vi kan återvinna mycket av energin som värme i vår process. Och på sikt kommer det att finnas en marknad för det här sättet att skapa negativa utsläpp.