Botkyrka kommun går minus nästa år – med många miljoner. I budgeten för 2024 räknar M, C, KD, TuP och Oberoende S med att man gör ett minusresultat på 140 miljoner kronor.

En del av förklaringen till det ligger i att pensionskostnaderna och inflationen fortsätter öka. Men också att man fick ihop budgeten på tio dagar, menar Stina Lundgren (M), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka.

– Vi fick inte tid att titta på de stora tårtbitarna. Vi vill se över verksamheterna i kommunen och att de arbetar på rätt sätt. Om det sedan leder till besparingar får vi se då, säger hon.

För att rädda budgeten väljer man att ta ur kommunens spargris, resultatutjämningsreserven. På så vis kan man nolla resultatet för 2024.

Trygghetspaket möts av ris och ros

Samtidigt tycker det nya styret att det är viktigt att satsa på trygghet. Under 2024 lägger de 30 miljoner på trygghetssatsningar och 120 miljoner över perioden 2024–2027. De ska läggas i en särskilt spargris som kommunen kan använda vid riktade trygghetsåtgärder. Vilka de är vet de inte själva än.

– Vi vill att alla förvaltningar ska arbeta med trygghetsfrågan inom budgeterad ram. Det kan vara att man tittar lite extra på belysningen när man renoverar och rustar upp en park. Men om en förvaltning vill titta på någon specifik fråga eller grotta ned sig i en viss aktivitet kopplat till trygghet så ska de kunna äska pengar från den här potten, säger Stina Lundgren.

Förslaget får både ris och ros av oppositionen.

– Pengar till trygghet är bra och viktigt. Men man måste också veta vad de ska användas till. Att slänga flera miljoner i oklara begrepp hjälper inte, säger oppositionsrådet Emanuel Ksiazkiewicz (S).

Hans parti har tillsammans med L och MP lagt fram en gemensam skuggbudget. I den hade de tre partierna hellre velat se tydligare skolsatsningar.

– Det som gör skillnad på riktigt är att satsa på barn och skola. Vår ambition är att inte bespara på skolan alls fram till år 2030 och det har vi sökt stöd för över blockgränserna men utan gehör från Moderaterna, säger han.

Hur tänker ni att man finansierar noll besparingar i skolan?

– Genom att prioritera och lägga pengarna där de gör störst skillnad. Det finns så klart behov av att effektivisera lokalanvändning och andra bitar inom skolan, men det ska inte vara på eleverna.