Tvisten rörde arvet efter en man som avled 2021. Han hade bland annat lämnat efter sig en fastighet på Södermalm, som 2019 hade ett taxeringsvärde på 51 miljoner kronor.

Några månader efter mannens bortgång meddelade en kvinna dödsboet att hon hade fått lägenhetshuset i gåva strax innan han dog. Som bevis hade hon ett signerat gåvobrev.

Blev stämd

Dödsboet svarade med att stämma kvinnan och hävdade att de hade bättre rätt till egendomen.

De pekade på att mannen upprättat ett annat gåvobrev till sin partner för en annan fastighet i Gamla stan. Det hade gjorts vid ett bankkontor han hade varit kund hos länge. På banken hade man dock inget minne av att kvinnans gåvobrev hade upprättats.

Ingen i mannens familj hade heller hört talas om kvinnan, som uppgav att hon känt mannen i tio års tid.

Var förfalskat

Ärendet behandlades av tingsrätten. Deras menade att det inte var bevisat att kvinnan och den avlidne mannen hade känt varandra. Tillsammans med oegentligheter gällande hur gåvobrevet såg ut var slutsatsen var att det var förfalskat.

Tingsrätten slog fast att fastigheten därför skulle tillfalla dödsboet. Saken överklagades till hovrätten som nyligen fastställde den tidigare domen. Kvinnan fick även betala dödsboets rättegångskostnader på 70 000 kronor.