JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Medborgardialog om permanent bro väntar

I dag läggs Vinterbron på plats.

I dag läggs Vinterbron på plats.

Stefan Källstigen

20241101080005
20241101134321
2024-11-01
08:00
2024-11-01 13:43

Vinterbron har lagts på plats.

Samtidigt planeras för medborgardialog om en permanent förbindelse ut till ön.

Den 1 november lades Vinterbron på plats i sundet mellan fastlandet och Vinterbron. Senare i april väntas den tas upp igen.

En gammal fråga har varit om en permanent bro ut till ön kan vara en lösning.

Nyligen togs beslut om att gå vidare med att skapa en medborgardialog. När den kan vara klar är oklart.

– Vi har haft en inledande studie och tittat på flera lösningar. Varje alternativ har sina fördelar och nackdelar och kostnadsbilden ser olika ut, säger Johanna Hornberger (M) kommunstyrelsens ordförande.

"20 miljoner kronor"

Tidigare i maj kom en rapport om möjligheterna kring en fast förbindelse.

Enligt den behövs det en ny anmälan om vattenverksamhet, med dispens mot föreskrifterna om sjötrafiken, till Länsstyrelsen i Stockholms län. Ett företag anlitades och skissat på en bro som är 4 meter bred, 90 meter lång och uppskattningsvis skulle kosta 20 miljoner kronor och ha en livslängd på 120 år.

I rapporten konstateras att en rad frågor behöver utredas. Exempelvis hur trafiken ser ut och behovet av en permanent bro.

"Alla synpunkter viktiga"

Men först ska en medborgardialog alltså göras.

– Där ska vi fråga Tranholmsborna och andra Danderydsbor vad de anser. Jag ser fram emot att höra vad de svarar. Alla synpunkter är viktiga, såväl de från samfälligheten som från enskilda individer, säger Johanna Hornberger.

Är det bestämt när?

– Nej, inte ännu. Men det framskrider och planeras just nu. Inom en hyfsad närtid. Det blir viktigt att den är bra utformad så att alla känner att det är enkelt och bekvämt att delta.

Hon menar att de också utreder hur ansvarsfördelningen, som kring bron och angöringsplatser, mellan kommunen och samfällighetsföreningen ser ut.

– Det finns en del att titta på, säger hon.

Från november till mitten av april ligger Vinterbron på plats.

Från november till mitten av april ligger Vinterbron på plats.

Stefan Källstigen

Tranholmsbo: Så kan förbindelsen bli bättre

En liten ändring på rutten för SL-båt 80 och en upprustning av två bryggor skulle slå flera flugor i samma smäll. Samtidigt kan man sänka kostnaderna för skolbarnskjutsen för kommunen.

Det menar tranholmsbon Jan Wogel som tar med oss ut på en båtfärd.

Det är lugnt i sundet när tranholmsbon Jan Wogel tar med oss ut på en tur och visar farlederna mellan Tranholmen, Stocksund, Lilla Skuggan på Norra Djurgården och färjeterminalen i Ropsten.

Han pekar, visar och förklarar hur båttrafiken ser ut de olika tiderna på dygnet och hur ö-borna tar sig till och från ön.

– Det tar bara tio minuter till Ropsten. Det är smidigt, får man säga, säger han samtidigt som vi puttrar förbi färjeterminalen där SL-färjan och M/S Hättan, det nya rederiet som skjutsar öns elever till och från skolan, har lagt till.

Höga skolskjutskostnader

Nyligen berättade Mitt i om kommunens kostnader för skolskjutsen till och från Tranholmen. En kort upphandling med ett nytt rederi blev ovanligt dyr, nästan 700 000 för 37 skolskjutsdagar. Då lyfte även Hanna Bocander (M), kommunstyrelsens ordförande, frågan om en permanent förbindelse till ön, som ett alternativ i framtiden.

Något som har skapat diskussioner.

Margareta Bergqvist (och hunden Daisy) tycker det är viktigt att tänka på att bevara karaktären på Tranholmen.

Margareta Bergqvist (och hunden Daisy) tycker det är viktigt att tänka på att bevara karaktären på Tranholmen.

Stefan Källstigen

För- och mot bron

Jan Wogel bor permanent ute på ön med sin familj och har länge varit engagerad i samfälligheten. Han har en idé om hur förbindelsen kan bli bättre. Han är också en av de som sällar sig till gruppen som inte vill ha en permanent bro.

Vi lägger till vid Södra bryggan ute på Tranholmen.

Jan går igenom några av argumenten för och emot en permanent bro:

De som är för menar att det skulle göra öbornas liv mer praktiskt. Sophanteringen. Barnen kan komma och gå som de vill.

De som inte vill ha det menar att ön inte är byggd för en permanent bro. Karaktären skulle förändras för mycket. Det skulle också leda till fler landtransporter ute på ön och den redan ansträngda infrastrukturen skulle bli mer ansträngd.

Åsikterna är lika många som öbor, menar han.

Kan man säga att frågan om en fast bro är en vattendelare?

– Ja, det kan man säga. Det är vanligt att man förespråkar en bro när man är nyinflyttad. Men sedan ändras den åsikten efter att man har bott här i några år, säger han.

Tranholmsbor tycker till

Uppe på Lärkstigen på ön möter vi Carina Nordberg, som påtar i sin lilla trädgård. Hon är här mest under sommarhalvåret.

Bro-frågan är inte jätteviktig för henne.

– Jag har själv inga barn i skolålder längre. Det är lite obekvämt att bo på en ö. Men så har det varit sedan tidernas begynnelse. Det visste man att det skulle bli när man flyttade hit, säger hon.

Vi möter även Margareta Bergqvist, som är ute på promenad med hunden Daisy. Hon är permanent tranholmsbo sedan 1994.

– Jag kan sträcka mig till att det kan vara en bro så länge skolan går. Annars är det bra. Jag skulle nog ha nytta av en permanent bro, men jag vill samtidigt att det bevaras som det är här ute.

M/S Hättan. Det nya rederiet som kör barnen till och från Tranholmen på morgonen och eftermiddagen.

M/S Hättan. Det nya rederiet som kör barnen till och från Tranholmen på morgonen och eftermiddagen.

Stefan Källstigen

Jans förslag

Jan Wogels tar med oss in till fastlandet igen.

Han förklarar att det är mångdubbelt fler båtar som passerar genom Tranholmssundet än som korsar det. En permanent bro över farleden i sundet skulle vara tvungen att byggas väldigt högt eller bli en öppningsbar bro. Något som skulle kosta mycket mer än att upphandla rederi för skolskjutsar.

– Det skulle bli enormt dyrt, säger han.

I stället föreslår han en samordning av skolskjutsen med SL:s pendelbåt och två nya bryggor, en i anslutning till Tranholmssundet och en vid Djursholms torg. Dessa platser skulle skapa bättre pendlingsmöjligheter, än anhalten vid Ekudden som båt 80 angör i dag.

– Det skulle också vara bra för Djursholm torgs kommersiella verksamhet och jag tror fler Danderydsbor som vill pendla med båt till stan skulle göra det.

Han menar att det skulle kunna lösa kommunens skolskjutskostnader.

Och göra både Tranholmen, Danderyd och Stockholm mer tillgängligt med båt.

– Det finns många lösningar man kan titta på, för att göra förbindelserna bättre, än att bara bygga en permanent bro, säger han

Det skulle också vara bra för Djursholm torgs kommersiella verksamhet.

Båt- och brokostnader

Mellan 2012 och 2022 landade Danderyd kommuns nota för skolskjuts och vinterbron till Tranholmen på 12,5 miljoner kronor. Den största enskilda kostnaden var 2018 då nya pontoner köptes in för 1,5 miljoner kronor till bron. Skolskjutsen för våren 2023 kostade kommunen strax under 700 000 som är gränsen för direktupphandling.

Källa: Danderyds kommun

Bryggplatser

Många av Tranholmens 195 privata fastigheter har privata bryggor. Utöver det finns sju olika bryggor runt ön: Melins, Birgers, Grovvikens, Edsholmens norra, Midsommarängens, samt Södra- och Norra bryggan.

Källa: SL, Tranholmens samfällighet

Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Stefan Källstigen

Därför vill ö-borna inte ha permanent bro

Tranholmen: Jan Wogel om hur förbindelserna kan förbättras.

Beslut: En permanent bro ska utredas

Nu gör man ett försök med att gå till botten med frågan om en permanent bro till Tranholmen.

Är det möjligt både rent praktiskt eller ekonomiskt att genomföra?

På kommunstyrelsens ordförandes initiativ, Hanna Bocander (M), ska för- och nackdelar, kostnader samt tidsplan för en permanent bro till Tranholmen utredas. Beslutet klubbades förra veckan.

– Nu utreder vi det här.

Inget beslut

– Men det sagt finns det inget beslut om att bygga en bro, så att det är tydligt, säger Hanna Bocander (M) till Mitt i.

Kostnader: 12,5 miljoner

Mitt i har följt frågan om bron.

I april rapporterade vi en sammanställning över kommunens kostnader kring skolskjuts samt pontonbron till ön. Cirka 12,5 miljoner mellan 2012 och 2022.

Liberalerna har tidigare varit positiva till en utredning. Danderydscentern har också sagt att de ser en möjlighet att utreda frågan, men då i samförstånd med lokalborna på ön.

Förening: Många stora frågor

Ordförande i Tranholmens samfällighetsförening, Andreas Ollinen, lämnar en kommentar via SMS:

– Om en förbindelse ska utredas så utgår vi från att samfällighetsföreningen på Tranholmen informeras och involveras. Ännu har vi inte hört något alls från kommunen om en utredning.

Han tar upp att det främst är öborna som påverkas. Samt att samfällighetsföreningen i dag sköter allt från underhåll av stigar, belysning, vatten och avlopp. Det finns många frågor att reda i, menar han.

– För att inte tala om den helt grundläggande frågan förstås, om vad en permanent förbindelse skulle innebära för Tranholmens unika ö-miljö fri från motorfordon, skriver han.

"Ingen bilbro"

Hanna Bocander (M) ser många fördelar med en permanent bro. Barn som vill komma in till fastlandet – eller för den delen besöka ön. Ökad tillgänglighet för omsorg och räddningstjänst. Utöver det menar hon att många som bor där ute vill ha en permanent förbindelse, men vars röster inte hörs lika mycket.

– De som är mot en permanent bro är väldigt högljudda, säger Hanna Bocander.

Vad de kan tänka sig betala för en bro är oklart.

– Nej, det är det vi ska utreda. Vi behöver få ett underlag som vi kan väga mot de ekonomiska konsekvenserna.

Ett antal saker ska utredas (läs faktaruta).

– Exempelvis vad det kan få för negativa konsekvenser för båtpassager, och annat. Det blir ingen bilbro, utan en bro man ska går på, som den i dag.

Tekniska kontoret på kommunen har fått uppdraget, som ska vara färdigt under andra kvartalet 2024 enligt beslutet.

Detta ska utredas

Referensobjekt inklusive erfarenheter av byggande, drift och underhåll. Vilka formella tillstånd som skulle krävas. Tidplan för ett genomförande. Bedömd kostnad för anläggande och drift av bron. Effekter på lokal båttrafik. Miljökonsekvenser. Barnperspektivet. Uppskattning av det samhällsekonomiska värdet av ökad tillgänglighet till Tranholmen. Annat som kan vara av värde för framtida bedömning av projektet

Källa: Danderyds kommun

Tidslinje

2020. Danderyds kommun tog beslut om att låta bron ligga kvar in på sommaren, med anledning av pandemin och smittspridningen. Något som ledde till en konflikt med samhällighetsföreningen på ön. Förvaltningsrätten gav senare kommunen rätt.

2022. Liberalerna gick ut och föreslog att utreda en permanent bra. Det skulle öka säkerheten och skapa bättre förbindelser, menade partiet. Moderaterna ställde sig positiva till förslaget. Centerpartiet meddelade att det främst är en fråga för ö-borna att bestämma om.

2023, april: Ett gammalt skolskjutsavtal till och från ön upphör. Vinterbron föreslås ligga i längre för att sänka kostnaderna. I stället bekostas 37 skolskjutsdagar för 700 000 kronor.

2023, juli: De kollektiva förbindelserna till ön kan bli bättre. Det skulle sänka kostnaderna kring den tillfälliga bron och skapa bättre förbindelser, menade då tranholmsbon Jan Wogel i en intervju med Mitt i.

Tranholmsbron

Tranholmsbron

Stefan Källstigen

Beslut: Ska titta på att bygga helt ny bro till stockholmsön

"Nu utreder vi det här" säger kommunstyrelsens ordförande, Hanna Bocander (M).

Båt- och brokostnader

Mellan 2012 och 2022 landade Danderyd kommuns nota för skolskjuts och vinterbron till Tranholmen på 12,5 miljoner kronor. Den största enskilda kostnaden var 2018 då nya pontoner köptes in för 1,5 miljoner kronor till bron.

Källa: Danderyds kommun

AntonKyhlbäck
070-7878707

Beslut: En permanent bro ska utredas

Nyheter

Nu gör man ett försök med att gå till botten med frågan om en permanent bro till Tranholmen.

Är det möjligt både rent praktiskt eller ekonomiskt att genomföra?

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Claudio Britos

Nyheter
Tranholmsbron

Tranholmsbron

Stefan Källstigen

Beslut: Ska titta på att bygga helt ny bro till stockholmsön

"Nu utreder vi det här" säger kommunstyrelsens ordförande, Hanna Bocander (M).

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Claudio Britos

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Claudio Britos

Beslut: En permanent bro ska utredas

Nyheter

Nu gör man ett försök med att gå till botten med frågan om en permanent bro till Tranholmen.

Är det möjligt både rent praktiskt eller ekonomiskt att genomföra?

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Claudio Britos

Nyheter
Tranholmsbron

Tranholmsbron

Stefan Källstigen

Beslut: Ska titta på att bygga helt ny bro till stockholmsön

"Nu utreder vi det här" säger kommunstyrelsens ordförande, Hanna Bocander (M).

Tranholmsbo: Så kan förbindelsen bli bättre

Nyheter

En liten ändring på rutten för SL-båt 80 och en upprustning av två bryggor skulle slå flera flugor i samma smäll. Samtidigt kan man sänka kostnaderna för skolbarnskjutsen för kommunen.

Det menar tranholmsbon Jan Wogel som tar med oss ut på en båtfärd.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Stefan Källstigen

Nyheter
Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Stefan Källstigen

Därför vill ö-borna inte ha permanent bro

Tranholmen: Jan Wogel om hur förbindelserna kan förbättras.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Stefan Källstigen

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Stefan Källstigen

Tranholmsbo: Så kan förbindelsen bli bättre

Nyheter

En liten ändring på rutten för SL-båt 80 och en upprustning av två bryggor skulle slå flera flugor i samma smäll. Samtidigt kan man sänka kostnaderna för skolbarnskjutsen för kommunen.

Det menar tranholmsbon Jan Wogel som tar med oss ut på en båtfärd.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Stefan Källstigen

Nyheter
Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Stefan Källstigen

Därför vill ö-borna inte ha permanent bro

Tranholmen: Jan Wogel om hur förbindelserna kan förbättras.

Senaste nyheterna

"Det är fortfarande väldigt nytt", säger Skarpatorpsskolans Josefin Isleyen vid frukosten som är framställd för eleverna.

"Det är fortfarande väldigt nytt", säger Skarpatorpsskolans Josefin Isleyen vid frukosten som är framställd för eleverna.

Anders Björklund

Ingen rusning till linje 17:s första skolfrukost

Nyheter

Startade i februari ✔ "Vi kommer fortsätta"

Solna har planerat för 1400 bostäder utmed rälsen i hus som kan byggstarta tidigast 2042. Kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S) rasar mot hur projektet är skött – "inte seriöst" – och nu får förseningen fler konsekvenser.

Solna har planerat för 1400 bostäder utmed rälsen i hus som kan byggstarta tidigast 2042. Kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S) rasar mot hur projektet är skött – "inte seriöst" – och nu får förseningen fler konsekvenser.

Mostphotos/Mikael Andersson

Byggherrar drar sig ur kraftigt försenade Mälarbanan

Nyheter

Skanska, Humlegården och Fabege backar ✔ Det händer nu ✔ Kukka-Salam (S) starkt kritisk: "Inte seriöst skött"

Etta.

Etta.

Mikael Andersson

7-årige John fäller allt motstånd

Nyheter

Redan mästare i jiu-jitsu ✔ Planen: "Jag vill bli bäst i världen"

Byggherrar drar sig ur kraftigt försenade Mälarbanan

Solna har planerat för 1400 bostäder utmed rälsen i hus som kan byggstarta tidigast 2042. Kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S) rasar mot hur projektet är skött – "inte seriöst" – och nu får förseningen fler konsekvenser.

Solna har planerat för 1400 bostäder utmed rälsen i hus som kan byggstarta tidigast 2042. Kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S) rasar mot hur projektet är skött – "inte seriöst" – och nu får förseningen fler konsekvenser.

Mostphotos/Mikael Andersson

20250315093722
20250314105155
2025-03-15
09:37

Utbyggnaden av Mälarbanan genom Solna har kraftigt försenats – och nu drar sig byggarna ur.

Till råga på det måste Solna betala för bakslaget.

Mälarbanan ska byggas ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Ekensbergsvägen, ett komplext bygge där tågen växelvis leds på markspår, i tunnel och tråg.

Utmed de nya spåren i Solna planeras för 1 400 bostäder och 85 000 kvadratmeter kontor.

Men alltihop har försenats kraftigt, nu nämns 2042, som tidigast, kunna vara året då rälsen är färdig och husen kan byggstarta. Men det kan dröja till 2045.

I Solna byggs spåren delvis in i en enorm kapsel där en parkgata förläggs. På båda sidor om spåren byggs bostäder. Frågan är när, och av vem.

I Solna byggs spåren delvis in i en enorm kapsel där en parkgata förläggs. På båda sidor om spåren byggs bostäder. Frågan är när, och av vem.

AIX Arkitekter

Förseningen får nu ytterligare konsekvenser.

Samtliga tre exploatörer, Skanska, Fabege och Humlegården, som Solna stad haft principöverenskommelser och detaljplanerat med sedan 2021, drar sig ur projektet på grund av förseningarna.

– Det är svårt för byggföretagen att ha en så lång tidshorisont, konstaterar kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S).

"Inte seriöst"

Kritiken riktas åt annat håll.

– Regeringen och Trafikverket har sjabblat bort Solnas näringsliv genom att prioritera ned projektet och försena Mälarbanan med sexton år. Jag tycker inte det är seriöst skött. Det försenar Solnas och hela stockholmsregionens utveckling.

Är du orolig för att det blir svårt att hitta andra som vill bygga?

– Nej. Det som är planerat och förberett kommer att bli av. Det är ett jätteattraktivt område och ett efterlängtat projekt där vi bygger bort barriärer i stadsmiljön. När vi närmar oss byggstart kommer det finnas flera aktörer som vill bygga.

Regeringen och Trafikverket har sjabblat bort Solnas näringsliv genom att prioritera ned projektet och försena Mälarbanan med sexton år.

Hon säger att Skanska, Fabege och Humlegården kan bli aktuella på nytt. Att de valt att inte förlänga principavtalen med staden betyder att de avsagt sig exklusiviteten till att exploatera och planera ihop med staden.

Sara Kukka-Salam (S) är trots beskedet inte oroad inför att hitta byggherrar till marken utmed Mälarbanans framtida räls.

Sara Kukka-Salam (S) är trots beskedet inte oroad inför att hitta byggherrar till marken utmed Mälarbanans framtida räls.

Mikael Andersson

Splittar notan

Byggföretagen och Solna ska nu splitta notan för detaljplanearbetet jämnt mellan sig. Det betyder cirka 3,4 miljoner kronor för Solna, en kostnad som annars byggherrarna skulle tagit. Men det handlar inte om någon förgäveskostnad för staden, säger Sara Kukka-Salam.

– Det har lagts ned mycket tid och pengar, men vi kommer att använda materialet och utredningarna behövde göras ändå.

Mälarbanans spår byggs ut mellan Tomteboda i Solna och Kallhäll i Järfälla.

Mälarbanans spår byggs ut mellan Tomteboda i Solna och Kallhäll i Järfälla.

Mostphotos

Även Trafikverket beklagar förseningarna.

– Det är allt annat än önskvärt läge, säger Erik Lundman, projektchef för Mälarbanan.

Förseningarna förklaras främst av projektets komplexitet, Trafikverket och kommunerna missbedömde tidsåtgången och underskattade svårigheten att få alla nödvändiga tillstånd på plats, menar han.

Som exempel krävdes 25 dispenser bara för att få plats med spår och tunnel i stadsmiljön, säger Erik Lundman, som inte känner igen bilden av att Mälarbanan skulle ha prioriterats ned – tvärtom.

– Det är ett riksintresse för infrastrukturen, det finns inget som är högre på agendan. 

Så byggs spåren ut i Solna

Vad? Mälarbanan byggs ut från två till fyra spår. En ny pendeltågsstation är tänkt att anläggas intill Huvudstagatan.

Hur? Mellan Ekensbergsvägen och Frösundaleden förläggs järnvägen i så kallade tråg. På sträckan Frösundaleden-korsningen Nybodagatan/Ankdammsgatan omsluts spåren av en 25 meter bred och åtta meter hög kapsel i marknivå.

När? Efter en lång byggpaus återupptas de fysiska arbetena under 2026. Tidsplanen är nu färdiga spår 2042-2045.

Källa: Trafikverket, Solna stad

AnnaWachenfeldt
08-550 551 51