JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Medborgardialog om permanent bro väntar

I dag läggs Vinterbron på plats.

I dag läggs Vinterbron på plats.

Stefan Källstigen

20241101080005
20241101134321
2024-11-01
08:00
2024-11-01 13:43

Vinterbron har lagts på plats.

Samtidigt planeras för medborgardialog om en permanent förbindelse ut till ön.

Den 1 november lades Vinterbron på plats i sundet mellan fastlandet och Vinterbron. Senare i april väntas den tas upp igen.

En gammal fråga har varit om en permanent bro ut till ön kan vara en lösning.

Nyligen togs beslut om att gå vidare med att skapa en medborgardialog. När den kan vara klar är oklart.

– Vi har haft en inledande studie och tittat på flera lösningar. Varje alternativ har sina fördelar och nackdelar och kostnadsbilden ser olika ut, säger Johanna Hornberger (M) kommunstyrelsens ordförande.

"20 miljoner kronor"

Tidigare i maj kom en rapport om möjligheterna kring en fast förbindelse.

Enligt den behövs det en ny anmälan om vattenverksamhet, med dispens mot föreskrifterna om sjötrafiken, till Länsstyrelsen i Stockholms län. Ett företag anlitades och skissat på en bro som är 4 meter bred, 90 meter lång och uppskattningsvis skulle kosta 20 miljoner kronor och ha en livslängd på 120 år.

I rapporten konstateras att en rad frågor behöver utredas. Exempelvis hur trafiken ser ut och behovet av en permanent bro.

"Alla synpunkter viktiga"

Men först ska en medborgardialog alltså göras.

– Där ska vi fråga Tranholmsborna och andra Danderydsbor vad de anser. Jag ser fram emot att höra vad de svarar. Alla synpunkter är viktiga, såväl de från samfälligheten som från enskilda individer, säger Johanna Hornberger.

Är det bestämt när?

– Nej, inte ännu. Men det framskrider och planeras just nu. Inom en hyfsad närtid. Det blir viktigt att den är bra utformad så att alla känner att det är enkelt och bekvämt att delta.

Hon menar att de också utreder hur ansvarsfördelningen, som kring bron och angöringsplatser, mellan kommunen och samfällighetsföreningen ser ut.

– Det finns en del att titta på, säger hon.

Från november till mitten av april ligger Vinterbron på plats.

Från november till mitten av april ligger Vinterbron på plats.

Stefan Källstigen

Tranholmsbo: Så kan förbindelsen bli bättre

En liten ändring på rutten för SL-båt 80 och en upprustning av två bryggor skulle slå flera flugor i samma smäll. Samtidigt kan man sänka kostnaderna för skolbarnskjutsen för kommunen.

Det menar tranholmsbon Jan Wogel som tar med oss ut på en båtfärd.

Det är lugnt i sundet när tranholmsbon Jan Wogel tar med oss ut på en tur och visar farlederna mellan Tranholmen, Stocksund, Lilla Skuggan på Norra Djurgården och färjeterminalen i Ropsten.

Han pekar, visar och förklarar hur båttrafiken ser ut de olika tiderna på dygnet och hur ö-borna tar sig till och från ön.

– Det tar bara tio minuter till Ropsten. Det är smidigt, får man säga, säger han samtidigt som vi puttrar förbi färjeterminalen där SL-färjan och M/S Hättan, det nya rederiet som skjutsar öns elever till och från skolan, har lagt till.

Höga skolskjutskostnader

Nyligen berättade Mitt i om kommunens kostnader för skolskjutsen till och från Tranholmen. En kort upphandling med ett nytt rederi blev ovanligt dyr, nästan 700 000 för 37 skolskjutsdagar. Då lyfte även Hanna Bocander (M), kommunstyrelsens ordförande, frågan om en permanent förbindelse till ön, som ett alternativ i framtiden.

Något som har skapat diskussioner.

Margareta Bergqvist (och hunden Daisy) tycker det är viktigt att tänka på att bevara karaktären på Tranholmen.

Margareta Bergqvist (och hunden Daisy) tycker det är viktigt att tänka på att bevara karaktären på Tranholmen.

Stefan Källstigen

För- och mot bron

Jan Wogel bor permanent ute på ön med sin familj och har länge varit engagerad i samfälligheten. Han har en idé om hur förbindelsen kan bli bättre. Han är också en av de som sällar sig till gruppen som inte vill ha en permanent bro.

Vi lägger till vid Södra bryggan ute på Tranholmen.

Jan går igenom några av argumenten för och emot en permanent bro:

De som är för menar att det skulle göra öbornas liv mer praktiskt. Sophanteringen. Barnen kan komma och gå som de vill.

De som inte vill ha det menar att ön inte är byggd för en permanent bro. Karaktären skulle förändras för mycket. Det skulle också leda till fler landtransporter ute på ön och den redan ansträngda infrastrukturen skulle bli mer ansträngd.

Åsikterna är lika många som öbor, menar han.

Kan man säga att frågan om en fast bro är en vattendelare?

– Ja, det kan man säga. Det är vanligt att man förespråkar en bro när man är nyinflyttad. Men sedan ändras den åsikten efter att man har bott här i några år, säger han.

Tranholmsbor tycker till

Uppe på Lärkstigen på ön möter vi Carina Nordberg, som påtar i sin lilla trädgård. Hon är här mest under sommarhalvåret.

Bro-frågan är inte jätteviktig för henne.

– Jag har själv inga barn i skolålder längre. Det är lite obekvämt att bo på en ö. Men så har det varit sedan tidernas begynnelse. Det visste man att det skulle bli när man flyttade hit, säger hon.

Vi möter även Margareta Bergqvist, som är ute på promenad med hunden Daisy. Hon är permanent tranholmsbo sedan 1994.

– Jag kan sträcka mig till att det kan vara en bro så länge skolan går. Annars är det bra. Jag skulle nog ha nytta av en permanent bro, men jag vill samtidigt att det bevaras som det är här ute.

M/S Hättan. Det nya rederiet som kör barnen till och från Tranholmen på morgonen och eftermiddagen.

M/S Hättan. Det nya rederiet som kör barnen till och från Tranholmen på morgonen och eftermiddagen.

Stefan Källstigen

Jans förslag

Jan Wogels tar med oss in till fastlandet igen.

Han förklarar att det är mångdubbelt fler båtar som passerar genom Tranholmssundet än som korsar det. En permanent bro över farleden i sundet skulle vara tvungen att byggas väldigt högt eller bli en öppningsbar bro. Något som skulle kosta mycket mer än att upphandla rederi för skolskjutsar.

– Det skulle bli enormt dyrt, säger han.

I stället föreslår han en samordning av skolskjutsen med SL:s pendelbåt och två nya bryggor, en i anslutning till Tranholmssundet och en vid Djursholms torg. Dessa platser skulle skapa bättre pendlingsmöjligheter, än anhalten vid Ekudden som båt 80 angör i dag.

– Det skulle också vara bra för Djursholm torgs kommersiella verksamhet och jag tror fler Danderydsbor som vill pendla med båt till stan skulle göra det.

Han menar att det skulle kunna lösa kommunens skolskjutskostnader.

Och göra både Tranholmen, Danderyd och Stockholm mer tillgängligt med båt.

– Det finns många lösningar man kan titta på, för att göra förbindelserna bättre, än att bara bygga en permanent bro, säger han

Det skulle också vara bra för Djursholm torgs kommersiella verksamhet.

Båt- och brokostnader

Mellan 2012 och 2022 landade Danderyd kommuns nota för skolskjuts och vinterbron till Tranholmen på 12,5 miljoner kronor. Den största enskilda kostnaden var 2018 då nya pontoner köptes in för 1,5 miljoner kronor till bron. Skolskjutsen för våren 2023 kostade kommunen strax under 700 000 som är gränsen för direktupphandling.

Källa: Danderyds kommun

Bryggplatser

Många av Tranholmens 195 privata fastigheter har privata bryggor. Utöver det finns sju olika bryggor runt ön: Melins, Birgers, Grovvikens, Edsholmens norra, Midsommarängens, samt Södra- och Norra bryggan.

Källa: SL, Tranholmens samfällighet

Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Stefan Källstigen

Därför vill ö-borna inte ha permanent bro

Tranholmen: Jan Wogel om hur förbindelserna kan förbättras.

Beslut: En permanent bro ska utredas

Nu gör man ett försök med att gå till botten med frågan om en permanent bro till Tranholmen.

Är det möjligt både rent praktiskt eller ekonomiskt att genomföra?

På kommunstyrelsens ordförandes initiativ, Hanna Bocander (M), ska för- och nackdelar, kostnader samt tidsplan för en permanent bro till Tranholmen utredas. Beslutet klubbades förra veckan.

– Nu utreder vi det här.

Inget beslut

– Men det sagt finns det inget beslut om att bygga en bro, så att det är tydligt, säger Hanna Bocander (M) till Mitt i.

Kostnader: 12,5 miljoner

Mitt i har följt frågan om bron.

I april rapporterade vi en sammanställning över kommunens kostnader kring skolskjuts samt pontonbron till ön. Cirka 12,5 miljoner mellan 2012 och 2022.

Liberalerna har tidigare varit positiva till en utredning. Danderydscentern har också sagt att de ser en möjlighet att utreda frågan, men då i samförstånd med lokalborna på ön.

Förening: Många stora frågor

Ordförande i Tranholmens samfällighetsförening, Andreas Ollinen, lämnar en kommentar via SMS:

– Om en förbindelse ska utredas så utgår vi från att samfällighetsföreningen på Tranholmen informeras och involveras. Ännu har vi inte hört något alls från kommunen om en utredning.

Han tar upp att det främst är öborna som påverkas. Samt att samfällighetsföreningen i dag sköter allt från underhåll av stigar, belysning, vatten och avlopp. Det finns många frågor att reda i, menar han.

– För att inte tala om den helt grundläggande frågan förstås, om vad en permanent förbindelse skulle innebära för Tranholmens unika ö-miljö fri från motorfordon, skriver han.

"Ingen bilbro"

Hanna Bocander (M) ser många fördelar med en permanent bro. Barn som vill komma in till fastlandet – eller för den delen besöka ön. Ökad tillgänglighet för omsorg och räddningstjänst. Utöver det menar hon att många som bor där ute vill ha en permanent förbindelse, men vars röster inte hörs lika mycket.

– De som är mot en permanent bro är väldigt högljudda, säger Hanna Bocander.

Vad de kan tänka sig betala för en bro är oklart.

– Nej, det är det vi ska utreda. Vi behöver få ett underlag som vi kan väga mot de ekonomiska konsekvenserna.

Ett antal saker ska utredas (läs faktaruta).

– Exempelvis vad det kan få för negativa konsekvenser för båtpassager, och annat. Det blir ingen bilbro, utan en bro man ska går på, som den i dag.

Tekniska kontoret på kommunen har fått uppdraget, som ska vara färdigt under andra kvartalet 2024 enligt beslutet.

Detta ska utredas

Referensobjekt inklusive erfarenheter av byggande, drift och underhåll. Vilka formella tillstånd som skulle krävas. Tidplan för ett genomförande. Bedömd kostnad för anläggande och drift av bron. Effekter på lokal båttrafik. Miljökonsekvenser. Barnperspektivet. Uppskattning av det samhällsekonomiska värdet av ökad tillgänglighet till Tranholmen. Annat som kan vara av värde för framtida bedömning av projektet

Källa: Danderyds kommun

Tidslinje

2020. Danderyds kommun tog beslut om att låta bron ligga kvar in på sommaren, med anledning av pandemin och smittspridningen. Något som ledde till en konflikt med samhällighetsföreningen på ön. Förvaltningsrätten gav senare kommunen rätt.

2022. Liberalerna gick ut och föreslog att utreda en permanent bra. Det skulle öka säkerheten och skapa bättre förbindelser, menade partiet. Moderaterna ställde sig positiva till förslaget. Centerpartiet meddelade att det främst är en fråga för ö-borna att bestämma om.

2023, april: Ett gammalt skolskjutsavtal till och från ön upphör. Vinterbron föreslås ligga i längre för att sänka kostnaderna. I stället bekostas 37 skolskjutsdagar för 700 000 kronor.

2023, juli: De kollektiva förbindelserna till ön kan bli bättre. Det skulle sänka kostnaderna kring den tillfälliga bron och skapa bättre förbindelser, menade då tranholmsbon Jan Wogel i en intervju med Mitt i.

Tranholmsbron

Tranholmsbron

Stefan Källstigen

Beslut: Ska titta på att bygga helt ny bro till stockholmsön

"Nu utreder vi det här" säger kommunstyrelsens ordförande, Hanna Bocander (M).

Båt- och brokostnader

Mellan 2012 och 2022 landade Danderyd kommuns nota för skolskjuts och vinterbron till Tranholmen på 12,5 miljoner kronor. Den största enskilda kostnaden var 2018 då nya pontoner köptes in för 1,5 miljoner kronor till bron.

Källa: Danderyds kommun

AntonKyhlbäck
070-7878707

Beslut: En permanent bro ska utredas

Nyheter

Nu gör man ett försök med att gå till botten med frågan om en permanent bro till Tranholmen.

Är det möjligt både rent praktiskt eller ekonomiskt att genomföra?

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Claudio Britos

Nyheter
Tranholmsbron

Tranholmsbron

Stefan Källstigen

Beslut: Ska titta på att bygga helt ny bro till stockholmsön

"Nu utreder vi det här" säger kommunstyrelsens ordförande, Hanna Bocander (M).

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Claudio Britos

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Claudio Britos

Beslut: En permanent bro ska utredas

Nyheter

Nu gör man ett försök med att gå till botten med frågan om en permanent bro till Tranholmen.

Är det möjligt både rent praktiskt eller ekonomiskt att genomföra?

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Frågan om en permanent bro kan bli en långkörare. Till sommaren väntas kommunen ha kommit fram till om det är en möjlighet att bygga.

Claudio Britos

Nyheter
Tranholmsbron

Tranholmsbron

Stefan Källstigen

Beslut: Ska titta på att bygga helt ny bro till stockholmsön

"Nu utreder vi det här" säger kommunstyrelsens ordförande, Hanna Bocander (M).

Tranholmsbo: Så kan förbindelsen bli bättre

Nyheter

En liten ändring på rutten för SL-båt 80 och en upprustning av två bryggor skulle slå flera flugor i samma smäll. Samtidigt kan man sänka kostnaderna för skolbarnskjutsen för kommunen.

Det menar tranholmsbon Jan Wogel som tar med oss ut på en båtfärd.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Stefan Källstigen

Nyheter
Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Stefan Källstigen

Därför vill ö-borna inte ha permanent bro

Tranholmen: Jan Wogel om hur förbindelserna kan förbättras.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Stefan Källstigen

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Stefan Källstigen

Tranholmsbo: Så kan förbindelsen bli bättre

Nyheter

En liten ändring på rutten för SL-båt 80 och en upprustning av två bryggor skulle slå flera flugor i samma smäll. Samtidigt kan man sänka kostnaderna för skolbarnskjutsen för kommunen.

Det menar tranholmsbon Jan Wogel som tar med oss ut på en båtfärd.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Jan Wogel med Ropstens färgeterminal i bakgrunden där SL:s båt och M/S Hättan ligger till.

Stefan Källstigen

Nyheter
Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.

Stefan Källstigen

Därför vill ö-borna inte ha permanent bro

Tranholmen: Jan Wogel om hur förbindelserna kan förbättras.

Senaste nyheterna

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Mikael Andersson

Hon hjälper kvinnor som utsatts för könsstympning: "Fruktansvärt övergrepp"

Nyheter

Tiotusentals flickor i riskzonen – stort mörkertal ✔ Många anmäler inte av rädsla för att bli kallade rasister

"Tjusigt slott!". Årets säsong av Hotell Romantik spelades in på ett slottshotell i Polen. I slutet av april börjar inspelningen till nästa säsong – i Grekland. Ann-Cathrin Nylund Larsson från Upplands Väsby är gärna med där och försöker övertyga castare Emil Persson att hon är rätt person.

"Tjusigt slott!". Årets säsong av Hotell Romantik spelades in på ett slottshotell i Polen. I slutet av april börjar inspelningen till nästa säsong – i Grekland. Ann-Cathrin Nylund Larsson från Upplands Väsby är gärna med där och försöker övertyga castare Emil Persson att hon är rätt person.

Stefan Källstigen

Ann-Cathrin, 67, vill hitta kärleken på Hotell Romantik

Nyheter

Inte dejtat sedan hon blev änka ✔ "Vet knappt hur man gör" ✔ Familjens reaktion: "Blev eld och lågor"

Åtgärderna från Stockholms stads ordningsvakter fortsätter minska. Såhär ser det ut i varje stadsdel.

Åtgärderna från Stockholms stads ordningsvakter fortsätter minska. Såhär ser det ut i varje stadsdel.

Sacharias Källdén

Så många insatser gjorde ordningsvakterna vid dig

Nyheter

Antalet åtgärder fortsätter minska ✔ Stora skillnader mellan stadsdelarna: Knappt 900 i Farsta – 18 000 på Södermalm

Hon arbetar mot könsstympning i Järva

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Mikael Andersson

20250315153552
20250314120729
2025-03-15
15:35

Tiotusentals kvinnor i Sverige har utsatts för könsstympning, ytterligare tiotusentals riskerar att utsättas. Trots det finns det alldeles för lite kunskap och dialog kring problemet, menar Luul Jama och föreningen Existera – som arbetar dagligen för att ändra på det.

När Luul Jama började i högstadiet i en skola i Västerås märkte hon efter ett tag att vissa av tjejerna hon lärt känna, som precis som hon själv kom från Somalia, alltid var borta några dagar varje månad.

Hon började fundera, och till slut ställde hon frågan rakt ut till sin kompis: varför?

– Då tittade hon lite frågande på mig, som att det var självklart. Svarade "men du vet, jag är ju helt hopsydd och har jätteont, mensen kommer inte ut". Det var en chock för mig, precis som det kom som en chock för henne att jag knappt visste vad hon pratade om, säger Luul Jama.

Tiotusentals utsatta

2021 uppskattade Socialstyrelsen att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas – men mörkertalet kan vara stort.

I Somalia genomgår 98 procent av alla flickor könsstympning, enligt Rädda Barnen. Luul Jama tillhör de två procent som klarade sig; hennes mamma stod emot trycket, vägrade låta sin dotter utsättas.

Det var med mamman som förebild och med den stora frustration som uppstod när hon såg vad klasskompisarna gick igenom som Luul Jamas engagemang för frågan väcktes.

– Min kompis hade länge haft hög frånvaro men ingen hade reagerat, förutom på det faktum att hon fått skitdåliga betyg. Ingen frågade varför hon var sängliggande en gång i månaden, varför hon inte kunde simma eller cykla.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Mikael Andersson

Gruppträffar i Järva

2015 grundade Luul Jama den ideella föreningen Existera. De arbetar för att stötta kvinnor som blivit utsatta, och för att utbilda yrkesverksamma som möter målgruppen.

– Trots att vi i Sverige är eniga om att det här är ett fruktansvärt övergrepp är det många som inte vågar ta i frågan. Eftersom det är något som drabbar flickor med utländsk bakgrund verkar många rädda för att bli kallade för rasister. Det gör att många låter bli att anmäla, säger hon.

I Järva har man gruppträffar i Folkets Husby två gånger i veckan, där kvinnor som utsatts får ett tryggt rum att mötas i. Målet är att utvidga även till Tensta och Rinkeby.

– Vi gör dels kroppsövningar, och så pratar vi otroligt mycket. Det är viktigt att våga sätta ord på det, bearbeta tillsammans. Många beskriver könsstympningen som det värsta trauma de varit med om.

Olagligt i Sverige

Att utsätta någon för könsstympning är olagligt i Sverige, men sker ändå. Själva tanken bakom är att väldigt tidigt försöka kontrollera en kvinnas sexualitet genom att garantera hennes oskuld, berättar Luul Jama.

– De som genomför ingreppen kan vara läkare som gör det i smyg, eller andra som tagit på sig rollen. Vissa skickar även sina barn till länder där ingreppet utförs, säger hon.

Ibland används kniv, ibland rakblad eller glasskärvor. Ibland sker det hela utan bedövning.

– Ibland vet man inte ens att det är olagligt i Sverige, man ser det inte som ett brott utan som en kulturell grej som görs lite på sidan av, säger Luul Jama.

"Vår vulva är fantastisk"

Genom att upplysa och höja röster kring ämnet hoppas Luul Jama att fler ska få upp ögonen för problemet, våga lyfta frågan och våga anmäla om man misstänker att någon i ens närhets riskerar att utsättas.

Är man kvinna och har utsatts är det viktigt att veta att det finns hjälp att få.

– Vi har sett många exempel på kvinnor vars trauma läkts lite av att få dela det, bearbeta. Dessutom går det att få fysisk hjälp, med öppenoperationer till exempel.

För många av kvinnorna som kommer till gruppträffarna blir det första insikten i att de fortfarande kan få orgasm, och äga sin egen sexualitet.

– Många tror att kvinnans lust sitter i den lilla delen av klitoris som är utanpå könsorganet, men det man ser är bara en liten del, det mesta är inne i kroppen – vår vulva är helt fantastisk. I många fall har kvinnorna varit avstängda när det kommer till intimitet, eftersom beröring av könsorganet varit kopplat till fruktansvärd smärta och dödsångest. De får chans att lära känna sin kropp igen, ta makten.

Vad är kvinnlig könsstympning?

Begreppet kvinnlig könsstympning kan innebära flera olika former av övergrepp.

De som utsätts är oftast flickor mellan fyra och fjorton år.

I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort. En annan variant är att klitoris prickas med ett vasst eller spetsigt föremål. Den grövsta formen av könsstympning är så kallad infibulation, vilket innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska kunna passera.

Socialstyrelsen uppskattar att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas.

Källa: Existera.org/Socialstyrelsen

Existera

Politiskt och religiöst obunden förening som ger stöd till flickor och kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning.

Två gånger i veckan är det gruppträff i Folkets Husby. Man kan komma dit och delta, få telefonrådgivning eller individuella stödsamtal, både fysiskt eller via telefon. Existera nås på 070-418 71 22 eller via mejl, info@existera.org.

Det går även att få hjälp med tolk och medföljning på läkarbesök.

Existera erbjuder även utbildning och rådgivning till yrkesverksamma som möter målgruppen, till exempel personal inom förskola, skola, vården och socialtjänsten.

Källa: Existera.org

EmmaLöf Hagström
08-550 550 65