Den 1 november lades Vinterbron på plats i sundet mellan fastlandet och Vinterbron. Senare i april väntas den tas upp igen.
En gammal fråga har varit om en permanent bro ut till ön kan vara en lösning.
Nyligen togs beslut om att gå vidare med att skapa en medborgardialog. När den kan vara klar är oklart.
– Vi har haft en inledande studie och tittat på flera lösningar. Varje alternativ har sina fördelar och nackdelar och kostnadsbilden ser olika ut, säger Johanna Hornberger (M) kommunstyrelsens ordförande.
"20 miljoner kronor"
Tidigare i maj kom en rapport om möjligheterna kring en fast förbindelse.
Enligt den behövs det en ny anmälan om vattenverksamhet, med dispens mot föreskrifterna om sjötrafiken, till Länsstyrelsen i Stockholms län. Ett företag anlitades och skissat på en bro som är 4 meter bred, 90 meter lång och uppskattningsvis skulle kosta 20 miljoner kronor och ha en livslängd på 120 år.
I rapporten konstateras att en rad frågor behöver utredas. Exempelvis hur trafiken ser ut och behovet av en permanent bro.
"Alla synpunkter viktiga"
Men först ska en medborgardialog alltså göras.
– Där ska vi fråga Tranholmsborna och andra Danderydsbor vad de anser. Jag ser fram emot att höra vad de svarar. Alla synpunkter är viktiga, såväl de från samfälligheten som från enskilda individer, säger Johanna Hornberger.
Är det bestämt när?
– Nej, inte ännu. Men det framskrider och planeras just nu. Inom en hyfsad närtid. Det blir viktigt att den är bra utformad så att alla känner att det är enkelt och bekvämt att delta.
Hon menar att de också utreder hur ansvarsfördelningen, som kring bron och angöringsplatser, mellan kommunen och samfällighetsföreningen ser ut.
– Det finns en del att titta på, säger hon.
Från november till mitten av april ligger Vinterbron på plats.
Stefan Källstigen
Tranholmsbo: Så kan förbindelsen bli bättre
En liten ändring på rutten för SL-båt 80 och en upprustning av två bryggor skulle slå flera flugor i samma smäll. Samtidigt kan man sänka kostnaderna för skolbarnskjutsen för kommunen.
Det menar tranholmsbon Jan Wogel som tar med oss ut på en båtfärd.
Det är lugnt i sundet när tranholmsbon Jan Wogel tar med oss ut på en tur och visar farlederna mellan Tranholmen, Stocksund, Lilla Skuggan på Norra Djurgården och färjeterminalen i Ropsten.
Han pekar, visar och förklarar hur båttrafiken ser ut de olika tiderna på dygnet och hur ö-borna tar sig till och från ön.
– Det tar bara tio minuter till Ropsten. Det är smidigt, får man säga, säger han samtidigt som vi puttrar förbi färjeterminalen där SL-färjan och M/S Hättan, det nya rederiet som skjutsar öns elever till och från skolan, har lagt till.
Höga skolskjutskostnader
Nyligen berättade Mitt i om kommunens kostnader för skolskjutsen till och från Tranholmen. En kort upphandling med ett nytt rederi blev ovanligt dyr, nästan 700 000 för 37 skolskjutsdagar. Då lyfte även Hanna Bocander (M), kommunstyrelsens ordförande, frågan om en permanent förbindelse till ön, som ett alternativ i framtiden.
Något som har skapat diskussioner.
Margareta Bergqvist (och hunden Daisy) tycker det är viktigt att tänka på att bevara karaktären på Tranholmen.
Stefan Källstigen
För- och mot bron
Jan Wogel bor permanent ute på ön med sin familj och har länge varit engagerad i samfälligheten. Han har en idé om hur förbindelsen kan bli bättre. Han är också en av de som sällar sig till gruppen som inte vill ha en permanent bro.
Vi lägger till vid Södra bryggan ute på Tranholmen.
Jan går igenom några av argumenten för och emot en permanent bro:
De som är för menar att det skulle göra öbornas liv mer praktiskt. Sophanteringen. Barnen kan komma och gå som de vill.
De som inte vill ha det menar att ön inte är byggd för en permanent bro. Karaktären skulle förändras för mycket. Det skulle också leda till fler landtransporter ute på ön och den redan ansträngda infrastrukturen skulle bli mer ansträngd.
Åsikterna är lika många som öbor, menar han.
Kan man säga att frågan om en fast bro är en vattendelare?
– Ja, det kan man säga. Det är vanligt att man förespråkar en bro när man är nyinflyttad. Men sedan ändras den åsikten efter att man har bott här i några år, säger han.
Tranholmsbor tycker till
Uppe på Lärkstigen på ön möter vi Carina Nordberg, som påtar i sin lilla trädgård. Hon är här mest under sommarhalvåret.
Bro-frågan är inte jätteviktig för henne.
– Jag har själv inga barn i skolålder längre. Det är lite obekvämt att bo på en ö. Men så har det varit sedan tidernas begynnelse. Det visste man att det skulle bli när man flyttade hit, säger hon.
Vi möter även Margareta Bergqvist, som är ute på promenad med hunden Daisy. Hon är permanent tranholmsbo sedan 1994.
– Jag kan sträcka mig till att det kan vara en bro så länge skolan går. Annars är det bra. Jag skulle nog ha nytta av en permanent bro, men jag vill samtidigt att det bevaras som det är här ute.
M/S Hättan. Det nya rederiet som kör barnen till och från Tranholmen på morgonen och eftermiddagen.
Stefan Källstigen
Jans förslag
Jan Wogels tar med oss in till fastlandet igen.
Han förklarar att det är mångdubbelt fler båtar som passerar genom Tranholmssundet än som korsar det. En permanent bro över farleden i sundet skulle vara tvungen att byggas väldigt högt eller bli en öppningsbar bro. Något som skulle kosta mycket mer än att upphandla rederi för skolskjutsar.
– Det skulle bli enormt dyrt, säger han.
I stället föreslår han en samordning av skolskjutsen med SL:s pendelbåt och två nya bryggor, en i anslutning till Tranholmssundet och en vid Djursholms torg. Dessa platser skulle skapa bättre pendlingsmöjligheter, än anhalten vid Ekudden som båt 80 angör i dag.
– Det skulle också vara bra för Djursholm torgs kommersiella verksamhet och jag tror fler Danderydsbor som vill pendla med båt till stan skulle göra det.
Han menar att det skulle kunna lösa kommunens skolskjutskostnader.
Och göra både Tranholmen, Danderyd och Stockholm mer tillgängligt med båt.
– Det finns många lösningar man kan titta på, för att göra förbindelserna bättre, än att bara bygga en permanent bro, säger han
Det skulle också vara bra för Djursholm torgs kommersiella verksamhet.
Båt- och brokostnader
Mellan 2012 och 2022 landade Danderyd kommuns nota för skolskjuts och vinterbron till Tranholmen på 12,5 miljoner kronor. Den största enskilda kostnaden var 2018 då nya pontoner köptes in för 1,5 miljoner kronor till bron. Skolskjutsen för våren 2023 kostade kommunen strax under 700 000 som är gränsen för direktupphandling.
Källa: Danderyds kommun
Bryggplatser
Många av Tranholmens 195 privata fastigheter har privata bryggor. Utöver det finns sju olika bryggor runt ön: Melins, Birgers, Grovvikens, Edsholmens norra, Midsommarängens, samt Södra- och Norra bryggan.
Källa: SL, Tranholmens samfällighet
Jan Wogel har bott på Tranholmen i över 30 år.
Stefan Källstigen
Därför vill ö-borna inte ha permanent bro
Beslut: En permanent bro ska utredas
Nu gör man ett försök med att gå till botten med frågan om en permanent bro till Tranholmen.
Är det möjligt både rent praktiskt eller ekonomiskt att genomföra?
På kommunstyrelsens ordförandes initiativ, Hanna Bocander (M), ska för- och nackdelar, kostnader samt tidsplan för en permanent bro till Tranholmen utredas. Beslutet klubbades förra veckan.
– Nu utreder vi det här.
Inget beslut
– Men det sagt finns det inget beslut om att bygga en bro, så att det är tydligt, säger Hanna Bocander (M) till Mitt i.
Kostnader: 12,5 miljoner
Mitt i har följt frågan om bron.
I april rapporterade vi en sammanställning över kommunens kostnader kring skolskjuts samt pontonbron till ön. Cirka 12,5 miljoner mellan 2012 och 2022.
Liberalerna har tidigare varit positiva till en utredning. Danderydscentern har också sagt att de ser en möjlighet att utreda frågan, men då i samförstånd med lokalborna på ön.
Förening: Många stora frågor
Ordförande i Tranholmens samfällighetsförening, Andreas Ollinen, lämnar en kommentar via SMS:
– Om en förbindelse ska utredas så utgår vi från att samfällighetsföreningen på Tranholmen informeras och involveras. Ännu har vi inte hört något alls från kommunen om en utredning.
Han tar upp att det främst är öborna som påverkas. Samt att samfällighetsföreningen i dag sköter allt från underhåll av stigar, belysning, vatten och avlopp. Det finns många frågor att reda i, menar han.
– För att inte tala om den helt grundläggande frågan förstås, om vad en permanent förbindelse skulle innebära för Tranholmens unika ö-miljö fri från motorfordon, skriver han.
"Ingen bilbro"
Hanna Bocander (M) ser många fördelar med en permanent bro. Barn som vill komma in till fastlandet – eller för den delen besöka ön. Ökad tillgänglighet för omsorg och räddningstjänst. Utöver det menar hon att många som bor där ute vill ha en permanent förbindelse, men vars röster inte hörs lika mycket.
– De som är mot en permanent bro är väldigt högljudda, säger Hanna Bocander.
Vad de kan tänka sig betala för en bro är oklart.
– Nej, det är det vi ska utreda. Vi behöver få ett underlag som vi kan väga mot de ekonomiska konsekvenserna.
Ett antal saker ska utredas (läs faktaruta).
– Exempelvis vad det kan få för negativa konsekvenser för båtpassager, och annat. Det blir ingen bilbro, utan en bro man ska går på, som den i dag.
Tekniska kontoret på kommunen har fått uppdraget, som ska vara färdigt under andra kvartalet 2024 enligt beslutet.
Detta ska utredas
Referensobjekt inklusive erfarenheter av byggande, drift och underhåll. Vilka formella tillstånd som skulle krävas. Tidplan för ett genomförande. Bedömd kostnad för anläggande och drift av bron. Effekter på lokal båttrafik. Miljökonsekvenser. Barnperspektivet. Uppskattning av det samhällsekonomiska värdet av ökad tillgänglighet till Tranholmen. Annat som kan vara av värde för framtida bedömning av projektet
Källa: Danderyds kommun
Tidslinje
2020. Danderyds kommun tog beslut om att låta bron ligga kvar in på sommaren, med anledning av pandemin och smittspridningen. Något som ledde till en konflikt med samhällighetsföreningen på ön. Förvaltningsrätten gav senare kommunen rätt.
2022. Liberalerna gick ut och föreslog att utreda en permanent bra. Det skulle öka säkerheten och skapa bättre förbindelser, menade partiet. Moderaterna ställde sig positiva till förslaget. Centerpartiet meddelade att det främst är en fråga för ö-borna att bestämma om.
2023, april: Ett gammalt skolskjutsavtal till och från ön upphör. Vinterbron föreslås ligga i längre för att sänka kostnaderna. I stället bekostas 37 skolskjutsdagar för 700 000 kronor.
2023, juli: De kollektiva förbindelserna till ön kan bli bättre. Det skulle sänka kostnaderna kring den tillfälliga bron och skapa bättre förbindelser, menade då tranholmsbon Jan Wogel i en intervju med Mitt i.
Tranholmsbron
Stefan Källstigen