Alla utom två av de kommunala skolorna har förbättrat närvaron under de senaste tre höstterminerna.

Den största förbättringen skedde på Kårstaskolan, tätt följd av Hagaskolan. På Kårsta har frånvaron minskat med 2,6 procentenheter sedan hösten 2022, från 9,8 procent till 7,2 procent i höstas. Kårsta var i höstas den kommunala grundskola som redovisade lägst frånvaro. Där fanns inte en enda elev med så hög frånvaro.

Samtidigt är det en liten skola, vilket kan förklara att förändringarna slår så hårt.

Nu syns effekten

På Hagaskolan gick frånvaron ner med 2,5 procentenheter på två år, från 12,2 procent till 9,7 procent i höstas.

Susanna Falk betonar att individuella förhållanden ligger bakom varje siffra.

– Men vi har både skolsociala team och skolsocionomer som arbetar med frånvaron. Att ändra beteenden och få tillbaka barnen i skolan tar tid. Så jag skulle säga att vi nu ser effekten av ett strukturellt och långsiktigt arbete.

Två av de kommunala skolorna går emot trenden och ökar frånvaron. Men att rakt av jämföra dem med de andra skolorna blir inte rättvist.

– Olympiaskolan har en annan skolform och alla elever har intellektuell funktionsnedsättning. Då har man ofta stor samsjuklighet med andra sjukdomar. 

Även på Karlslund är villkoren annorlunda.

– Det är inte en jättestor enhet. Där finns vår särskilda undervisningsgrupp för elever med autism, Clavis, och det slår igenom i statistiken.

Mer ströfrånvaro

Ett mönster är att ströfrånvaron med elever som är borta upp till 10 procent har ökat samtidigt som andelen som är borta mer än 30 procent har minskat. 

När det gäller friskolorna är bilden oklar. De ska enligt skollagen rapportera problematisk frånvaro till kommunen. Men hur den definieras är inte fastställt och därför finns ett mörkertal.

– I kommunen har vi koll på all frånvaro och kan se när en elev närmar sig problematisk frånvaro. Vi sorterar in i olika intervall. Men när det gäller de lägre nivåerna och mellannivån har vi ingen möjlighet till insyn som skollagen ser ut nu.