Huset skakade och fönstret där hon sov gick i stora bitar. Så beskriver Stella den kraftiga explosion som drabbade Johanneshov i januari.

– Jag minns att jag tänkte: varför går inte krigslarmet?

Drygt en vecka senare fick Pär, 61, i Farsta träflisor i benen och flög in i köket av tryckvågen från en bomb som briserade utanför hans dörr. Nu kämpar han mot smärtan.

– Jag ska lära mig gå igen.

Många fönster krossades i explosionen i Johanneshov den 18 januari.

Stella Torsson Sparring

”Göra samhället hårdare”

Mitt i:s kartläggning av sprängdåden från början av 2023 till i dag visar att över 2 000 personer direkt berörts av de 82 explosionerna som skett under perioden genom att vara bosatta på en drabbad adress. Då har vi inte räknat de dåd där man riktat sig mot affärsverksamheter, eller räknat barn under 16 år.

Med så många drabbade, och så stor spridning på brotten kan sprängningsvågen skapa uppgivenhet och göra att samhället i stort får behov av att hitta syndabockar, enligt kriminologen Sven Granath vid Stockholms universitet.

– Då kan det få politiska konsekvenser till slut. Många börjar tänka ”vilka grupper är det som står för det här”?

Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet.

Lise-Lotte van der Mejs

Granath menar att det även blir lättare att skriva upp straffsatser och på så sätt göra samhället hårdare.

Det kan räcka med att bo i samma port – eller kvarter – som någon som delar efternamn med en utpekad kriminell. Att en explosion kan inträffa på i princip vilken adress som helst visar att våldet är hela samhällets angelägenhet.

– Att det synliggörs kan ju på ett sätt vara bra, resonerar Granath.

I områden där det skjuts mycket har forskare på KTH och kriminologen Manne Gerell konstaterat att elevers skolgång kan påverkas negativt.

– Detsamma gäller förmodligen sprängningarna: Att elever i drabbade områden kan få svårare att koncentrera sig, säger Sven Granath.

Inte bara bostadshus drabbas. Den älskade pizzerian Tarantella blev nästintill totalförstörd i ett sprängdåd i januari.

Anton Kyhlbäck

Tio år att besegra gängen?

Regeringen har sagt att det kommer ta tio år efter deras tillträde att besegra gängen. En ”ganska rimlig” tidsplan enligt Sven Granath.

– Nu har polisen börjat bli bättre på att klara upp skjutningarna. Samtidigt är det under hälften av sprängdåden som blir lösta, men jag skulle nog säga att man de senaste två åren kan se en tendens till viss ökning även där.

Även om våldsvågen ­berör hela samhället är det viktigt att veta att det bara är de allra grövsta våldsbrotten som ökar. All annan form av våld minskar alltjämt – och därmed risken att drabbas personligen, poängterar Sven Granath. Det är färre personer i dag som har erfarenhet av att bli misshandlade eller av grovt våld i nära relationer än för 20–30 år sedan.

– Rädslan för sprängdåden kan handla mer om utvecklingen i hela samhället, än att vara personlig.