– Det är naturligtvis en fasansfull siffra, samtidigt är det lågt räknat, det är långt fler än de som bor i fastigheterna som påverkas av bombdåden. Jag har kallat den inhemsk terrorism – som har väldigt stor inverkan på hela samhället, säger, justitieminister Gunnar Strömmer (M) efter att ha läst Mitt i:s kartläggning.
Ni har fått kritik för att stifta repressiva lagar som inte stöds i forskning. Hur ska ni se till att upprätthålla tilltron i samhället?
– Vår plan har tre ben: Slå hårt mot gängvåldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen. Jag är övertygad om att människors tillit till vårt rättsväsende och vår demokrati handlar mycket om hur väl vi lyckas med den uppgiften.
Regeringens mål är att ha näckt gängen tio år efter den tillträdde.
Preventiv avlyssning, stärkt kontroll av tillgång på sprängmedel och dubbelt så långa straff för personer som hanterar vapen och sprängmedel. Det ska råda bot även på sprängningarna, menar Gunnar Strömmer.
– Det dödliga skjutvapenvåldet har gått ner med 30 procent sedan 2022. Det är en följd av nya resurser, verktyg och arbetssätt inom polisen.
Offensiv mot rekrytering
Häromveckan presenterade regeringen förslag för att polisen lättare ska kunna stoppa gängrekrytering, genom att bland annat kunna ta bort olagligt material online.
– Det finns möjlighet att ta bort terroristinnehåll på plattformar i dag. Men när det gäller annan brottslighet har inte polisen den möjligheten, sade civilminister Erik Slottner (KD) på en pressträff.
Utredningen ska vara klar i maj nästa år.
Över 2 000 stockholmare drabbade av sprängningarna
Över 2 000 stockholmare har drabbats direkt av sprängningarna, enligt Mitt i:s kartläggning. Men våldsvågen påverkar hela Stockholmsregionen.
Nu varnar kriminologen Sven Granath för ett mer slutet samhälle.
Huset skakade och fönstret där hon sov gick i stora bitar. Så beskriver Stella den kraftiga explosion som drabbade Johanneshov i januari.
– Jag minns att jag tänkte: varför går inte krigslarmet?
Drygt en vecka senare fick Pär, 61, i Farsta träflisor i benen och flög in i köket av tryckvågen från en bomb som briserade utanför hans dörr. Nu kämpar han mot smärtan.
– Jag ska lära mig gå igen.
Många fönster krossades i explosionen i Johanneshov den 18 januari.
Stella Torsson Sparring
”Göra samhället hårdare”
Mitt i:s kartläggning av sprängdåden från början av 2023 till i dag visar att över 2 000 personer direkt berörts av de 82 explosionerna som skett under perioden genom att vara bosatta på en drabbad adress. Då har vi inte räknat de dåd där man riktat sig mot affärsverksamheter, eller räknat barn under 16 år.
Med så många drabbade, och så stor spridning på brotten kan sprängningsvågen skapa uppgivenhet och göra att samhället i stort får behov av att hitta syndabockar, enligt kriminologen Sven Granath vid Stockholms universitet.
– Då kan det få politiska konsekvenser till slut. Många börjar tänka ”vilka grupper är det som står för det här”?
Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet.
Lise-Lotte van der Mejs
Granath menar att det även blir lättare att skriva upp straffsatser och på så sätt göra samhället hårdare.
Det kan räcka med att bo i samma port – eller kvarter – som någon som delar efternamn med en utpekad kriminell. Att en explosion kan inträffa på i princip vilken adress som helst visar att våldet är hela samhällets angelägenhet.
– Att det synliggörs kan ju på ett sätt vara bra, resonerar Granath.
I områden där det skjuts mycket har forskare på KTH och kriminologen Manne Gerell konstaterat att elevers skolgång kan påverkas negativt.
– Detsamma gäller förmodligen sprängningarna: Att elever i drabbade områden kan få svårare att koncentrera sig, säger Sven Granath.
Inte bara bostadshus drabbas. Den älskade pizzerian Tarantella blev nästintill totalförstörd i ett sprängdåd i januari.
Anton Kyhlbäck
Tio år att besegra gängen?
Regeringen har sagt att det kommer ta tio år efter deras tillträde att besegra gängen. En ”ganska rimlig” tidsplan enligt Sven Granath.
– Nu har polisen börjat bli bättre på att klara upp skjutningarna. Samtidigt är det under hälften av sprängdåden som blir lösta, men jag skulle nog säga att man de senaste två åren kan se en tendens till viss ökning även där.
Även om våldsvågen berör hela samhället är det viktigt att veta att det bara är de allra grövsta våldsbrotten som ökar. All annan form av våld minskar alltjämt – och därmed risken att drabbas personligen, poängterar Sven Granath. Det är färre personer i dag som har erfarenhet av att bli misshandlade eller av grovt våld i nära relationer än för 20–30 år sedan.
– Rädslan för sprängdåden kan handla mer om utvecklingen i hela samhället, än att vara personlig.
Varför går inte krigslarmet?
Så räknade vi
En person som i dag är skriven på en adress där en explosion har inträffat räknar vi som drabbad.
I de flesta fall ingår endast personer skrivna på en drabbad adress. I de fall där vi däremot vet att fler drabbats – till exempel boende i ett hus mittemot explosionsplatsen – räknar vi med dem.
Ägare eller anställda på drabbade företag räknas inte med.
Antalet drabbade är egentligen högre, då personer under 16 år inte ingår i underlaget.
Källa: Mitt i
Kriminologen Sven Granath är inte förvånad över Mitt i:s sammanställning.
Henrik Montgomery/TT/Mikael Andersson/Lise-Lotte van der Mejs