P-husen är hem till bilar nu. Men om husägarna Green Park och Stockholms stads planer går igenom finns om några år nya våningsplan med cirka 190 bostäder i parkeringshusen som byggdes på 80-talet.

Planarbetet har pågått i sju år. Ett omarbetat förslag med lägre byggnader har nu ställts ut för granskning.

– För att minska skuggning så mycket som möjligt. Men det går inte att undvika viss skuggning, säger Johanna Rosvall som är stadsplanerare på stadsbyggnadskontoret.

Horisontvägens p-hus, med portalen mot Pilotgatan i mitten, såsom det är tänkt påbyggt med bostäder. P-huset går från dagens 14 meter till 18-21 meter i höjd.

Horisontvägens p-hus, med portalen mot Pilotgatan i mitten, såsom det är tänkt påbyggt med bostäder. P-huset går från dagens 14 meter till 18-21 meter i höjd.

Axeloth Arkitekter

Mer skugga

Mest påverkas de som bor på lägre våningar när dagens p-hus blir högre. När Mitt i träffar Annelie och Marja, som inte vill ha sina efternamn i tidningen, vid kvarteret Horisonten 3 intill Horisontvägen/Pilotgatan är det mindre än en månad kvar till årets ljusaste dag. Solen delar frikostigt med sig till innergården där en förskola också finns. De två ingår i en arbetsgrupp som försöker få politikerna att tänka om.

– Underlaget som finns gör att politikerna som ska fatta beslut inte får upp ögonen för hur påbyggnaderna påverkar under det mörka halvåret. Skuggstudien visar midsommar och vårdagjämningen, men inte det mörka halvåret, säger Marja.

Hon och Annelie visar runt i kvarteret med hus vars varierande höjd gör att solljus träffar fasader som annars skulle skuggas. Liknande vandringar har de gjort med politiker, men tidigt på året när solen varit snålare.

– Först då förstår man hur påbyggnaderna drabbar oss, säger Annelie.

Husen i kvarteren är byggda i varierande höjd.

Husen i kvarteren är byggda i varierande höjd.

Anders Björklund

Uppmärksammad arkitektur

Annelie och Marja menar att Skarpnäcks arkitektur kommer att förvanskas. Arkitekturen i den så kallade Skarpnäcksstaden har i dag ingen kulturhistorisk klassificering, men sådan kan bli aktuell i framtiden. Skarpnäcksstaden finns med i guider, men också i ett översiktsverk över nordisk 1900-talsarkitektur. 1983 fick arkitektkontoret Arken och byggbolaget BGB som byggt i området Sveriges mest prestigefyllda pris; Kasper Salin-priset.

Plaketten för Salinpriset vid Kvarteret Varmfronten.

Plaketten för Salinpriset vid Kvarteret Varmfronten.

Anders Björklund

Enligt staden ska de nya byggnaderna ge samma intryck som de befintliga och uppföras i ett material som lirar med Skarpnäcks tegel. Förändringarna beskrivs som godtagbara. Marja och Annelie håller inte med.

– Det är klart att det blir en massiv skillnad för oss som ska se detta, säger Marja.

Bostadsbrist

Staden framhåller tillskottet av bostäder nära kollektivtrafik. Bostadsbristen är påtaglig och enligt Stockholmsöverenskommelsen har staden förbundit sig att bygga 40 000 bostäder i söderort.

I lokala Facebookgruppen Levande Skarpnäck är debatten lång. Här finns också påhejare.

"Det gör ju att våra och andras barn kanske får en chans att bo i vår stad", skriver en Skarpnäcksbo.