När Anna Mellin Johansson var 19 år, vägde hon 35 kilo. På en så kallad Mandoklinik fick hon hjälp att börja äta och bli frisk.
Numera jobbar hon som "egenerfaren" vid Mando, som stöd för patienterna.
– Jag vet hur det är att vara i deras situation, säger hon.
Men nu är många livrädda, enligt henne, eftersom Region Stockholm stöper om ätstörningsvården och avtalen med privata Mandolean löper ut näst höst.
Ingen privat vård
Slutenvård för ätstörningar och avancerad dagvård ska bara bedrivas i regionens egen regi, och inte som nu både vid regionens centrum för ätstörningar, SCÄ, och Mando.
När det gäller öppenvård ska den finnas inom psykiatrin (vuxna) och Bup (Barn- och ungdomspsykiatrin).
Regionen tar över ätstörningsvård
Den slutna ätstörningsvården ska enbart ske i Region Stockholms regi. De vårdplatser som finns hos privata Mandolean upphör.
Slutenvård för ätstörningar och avancerad dagvård ska bara bedrivas i regionens egen regi.
Samtidigt ska specialistpsykiatrin erbjuda öppen ätstörningsvård för vuxna. Barn och ungdomar får gå till Bup, Barn- och ungdomspsykiatrin.
På vårdcentralerna ska personalen få utbildning så att de kan upptäcka ätstörningar och remittera patienterna till den vård de behöver.
Det enligt ett förslag i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Idag bedrivs i princip all ätstörningsvård, såväl slutenvård som öppenvård, vid regionala Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, och hos de privata Mandoleanklinikerna.
Flera diagnoser
Men nu ska alltså mer av öppenvården ske inom specialistpsykiatrin och Bup.
En fördel är att det är vanligt att patienter med ätstörningar har flera diagnoser, till exempel ångest eller depression.
Och när det gäller tvångsvård får den enligt lagen enbart bedrivas i regionens regi, och då är det lämpligt att samla all slutenvård under en vårdgivare. Det blir också effektivare, enligt förslaget.
Slutenvård kommer att finnas vid SCÄ, som finns på Wollmar Yxkullsgatan på Södermalm, och vid Bup på Sachsska barnsjukhuset, medan den upphör på Mandolean vid Karolinska i Huddinge och på Sofiahemmet.
Hur förbättrar detta vården för dem som drabbas av ätstörningar?
– Framför allt genom tidiga insatser, så att de inte hinner bli så svårt sjuka. Nu hamnar de flesta i slutenvården, säger Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i psykiatriutskottet.
Idag är väntan på att få hjälp vid ätstörningar lång. Omkring en tredjedel av dem som köar har fått vänta i mer än tre månader. I början av året handlade det om 532 personer.
Kommer köerna att kortas nu?
– Ja, med största sannolikhet.
Nygammalt sjukhus
Eftersom patienter även kan behöva somatisk akutvård är tanken att slutenvården ska samordnas och placeras vid ett akutsjukhus. Det finns långt gångna planer på ett "Bup-sjukhus" i Gamla Karolinskas lokaler med start hösten 2024.
Nyordningen börjar införas när nuvarande avtal löper ut i november 2024.
Köerna kommer med största sannolikhet att kortas
Öppen och sluten vård
Slutenvård innebär inläggning på sjukhus. Svårt sjuka kan vårdas mot sin vilja enligt LPT, Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Öppenvård sker vid besök på mottagning eller digitalt och kan vara stödsamtal, KBT-E behandlingar och familjebaserade behandlingar.
Källa: Region Stockholm
Stockholms centrum för ätstörningar drivs av Region Stockholm och får fortsätta med slutenvård för ätstörningspatienter.
Ingrid Johansson
Regionen tar över ätstörningsvård
Regionen kommer att upphandla psykiatrisk öppenvård där behandling av ätstörning är ett av kriterierna för att få uppdraget.
Att Mando kommer att kunna få ett sådant avtal är knappast troligt, eftersom de inte bedriver allmänpsykiatri.
Varnas efter feldebitering
Samtidigt har regionen vid en kontroll sett att Mandolean tagit betalt för tjänster som inte ska ersättas, till exempel när patienter äter och registrerar det digitalt, utan kontakt med personal, och "uppburit en betydande ersättning" skriver de i en varning till företaget.
Cecilia Bergh, VD och en av grundarna, hävdar att beskyllningarna är felaktiga och menar att de är ett försök att få bort fokus från att Mandoklinikerna tvingas stänga:
– Hur ska BUP och SCÄ klara att ensamma ta emot alla svårt sjuka patienter? undrar hon.
Enligt henne har Regionen har inte försökt diskutera tänkbara lösningar med dem.
– De lägger därmed ner de bäst fungerande och kostnadseffektiva klinikerna. Majoriteten av Mandos patienter har tidigare varit behandlade i psykiatrisk vård och nu ska de tillbaka till den vård där de tidigare misslyckats. Köerna kommer att bli längre, säger Cecilia Bergh.
"För snäv metod"
Sandra Ivanovic Rubin (MP) är ansvarig politiker. Hon säger att beslutet att inte förlänga avtalen inte har med feldebiteringarna att göra, utan att det handlar om att Mandos metod är för snäv för patientgruppen och att ätstörningsvården behöver en bredare inriktning.
– Det är för många patienter som hamnar i slutenvård. Vi satsar nu på tidiga insatser inom elevhälsa, primärvård och psykiatri, och ökar kapaciteten i flera led, säger hon.
Ett annat argument för att psykiatrin ska ta hand om ätstörningsvården är att samsjuklighet med psykiatriska diagnoser är vanliga och att man då behöver den kompetensen.
Stor patientgrupp
Vid Mandoklinikerna vårdas i dagsläget hundratals patienter, och kön är lång. De har idag även 41 av de 58 slutenvårdsplatser för ätstörningar som finns i regionen.
– Det här är sköra och utsatta patienter. Nu är de rädda att inte hinna klart sin behandling hos oss, och hamna hos SCÄ eller i psykiatrin. Det är inte alla som passar där, säger Anna Mellin Johansson.
Hon menar att för många fungerar Mandos metod bättre, där patienterna först får lära sig äta, och senare i behandlingen tar itu med eventuella psykiatriska symtom.
– Först måste patienten komma i balans. När man är i svält fungerar inte hjärnan, säger hon.
Region Stockholm öppnar ett Bup–sjukhus
Maria ungdom, Bup och ätstörningsvården ska samlas under samma tak, på Gamla Karolinska. Fler vårdplatser och samordnad vård är syftet.
Som det är idag bedrivs psykiatrisk heldygnsvård för barn och unga på Södersjukhuset, S:t Görans sjukhus och vid Stockholms centrum för ätstörningar.
Nu blir det ett slags Bup-sjukhus, där Barn och ungdomspsykiatrin, Bup, Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, Maria ungdom och vårdavdelningar från S:t Görans sjukhus samlas under ett tak.
Och det taket finns redan – verksamheterna samlas i Gamla Karolinska i Solna.
Redan för ett par år sedan fattades beslut om att utreda en mer samlad vård. Alternativen, Sös eller S:t Görans, föll.
Kvar finns nu Gamla Karolinska, och det är den gamla huvudbyggnaden och gamla Astrid Lindgrens barnsjukhus som är aktuella.
Byggs om
Ett planeringsbeslut fattas nu i service- och fastighetsnämnden. Den totala investeringen beräknas till 150 miljoner kronor.
– Antalet barn och unga som söker hjälp hos Bup är fler än någonsin. Därför måste det bli enklare att som ung eller förälder söka och få hjälp vid psykisk ohälsa., säger Charlotte Broberg (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, i ett pressmeddelande.
I dagsläget finns 85 vårdplatser för patientgruppen. I det nya sjukhuset planeras för 100 platser, som kan byggas ut till uppemot 130 platser.
Det ska bli ett "bättre samlat omhändertagande för barn och unga med olika specialistkompetenser" och "möjliggöra effektivare utnyttjande av jourlinjer både på primär- och bakjoursnivå" enligt beslutet.
Charlotte Broberg (M)
Moderaterna
Ny akut
Där kommer också en ny akutmottagning för Bup och Maria ungdom att finnas.
Region Stockholm har också fått i uppdrag att bedriva högspecialiserad vård för patienter med svårt självskadebeteende och svår ätstörning.
Sandra Ivanovic Rubin (MP) är ordförande i psykiatriutskottet:
– Vi är väldigt glada att ha tilldelats den högspecialiserade vården, och den behöver ha samlad kompetens och nära till somatisk vård, säger hon.
Ingen kökapare
Både Bup och ätstörningsvården dras med långa köer. Det nya sjukhuset kommer dock inte att fungera som kökapare.
– Nej, inte i första hand, men det kan bli synergieffekter, som att patienter inte behöver vara inneliggande så länge, säger hon.
Det nya sjukhuset ska stå klart 2026.
Målet med "Ungdomens hus"
Sammanföra ungdomsvård inom barnpsykiatri till en gemensam byggnad.
Skapa vårdplatser med förutsättning för dagliga aktiviteter och utevistelse i anslutning till avdelningarna.
Närhet mellan verksamheternas olika vårdavdelningar.
Källa: Locum
Här i den gamla sjukhusbyggnaden ska det nya "Bup-sjukhuset" inrymmas.
Arkivfoto