Slutenvård för ätstörningar och avancerad dagvård ska bara bedrivas i regionens egen regi.

Samtidigt ska specialistpsykiatrin erbjuda öppen ätstörningsvård för vuxna. Barn och ungdomar får gå till Bup, Barn- och ungdomspsykiatrin.

På vårdcentralerna ska personalen få utbildning så att de kan upptäcka ätstörningar och remittera patienterna till den vård de behöver.

Det enligt ett förslag i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Idag bedrivs i princip all ätstörningsvård, såväl slutenvård som öppenvård, vid regionala Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, och hos de privata Mandoleanklinikerna.

Flera diagnoser

Men nu ska alltså mer av öppenvården ske inom specialistpsykiatrin och Bup.

En fördel är att det är vanligt att patienter med ätstörningar har flera diagnoser, till exempel ångest eller depression.

Och när det gäller tvångsvård får den enligt lagen enbart bedrivas i regionens regi, och då är det lämpligt att samla all slutenvård under en vårdgivare. Det blir också effektivare, enligt förslaget.

Slutenvård kommer att finnas vid SCÄ, som finns på Wollmar Yxkullsgatan på Södermalm, och vid Bup på Sachsska barnsjukhuset, medan den upphör på Mandolean vid Karolinska i Huddinge och på Sofiahemmet.

Hur förbättrar detta vården för dem som drabbas av ätstörningar?

– Framför allt genom tidiga insatser, så att de inte hinner bli så svårt sjuka. Nu hamnar de flesta i slutenvården, säger Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i psykiatriutskottet.

Idag är väntan på att få hjälp vid ätstörningar lång. Omkring en tredjedel av dem som köar har fått vänta i mer än tre månader. I början av året handlade det om 532 personer.

Kommer köerna att kortas nu?

– Ja, med största sannolikhet.

Nygammalt sjukhus

Eftersom patienter även kan behöva somatisk akutvård är tanken att slutenvården ska samordnas och placeras vid ett akutsjukhus. Det finns långt gångna planer på ett "Bup-sjukhus" i Gamla Karolinskas lokaler med start hösten 2024.

Nyordningen börjar införas när nuvarande avtal löper ut i november 2024.

Region Stockholm öppnar ett Bup–sjukhus

Maria ungdom, Bup och ätstörningsvården ska samlas under samma tak, på Gamla Karolinska. Fler vårdplatser och samordnad vård är syftet.

Som det är idag bedrivs psykiatrisk heldygnsvård för barn och unga på Södersjukhuset, S:t Görans sjukhus och vid Stockholms centrum för ätstörningar.

Nu blir det ett slags Bup-sjukhus, där Barn och ungdomspsykiatrin, Bup, Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, Maria ungdom och vårdavdelningar från S:t Görans sjukhus samlas under ett tak.

Och det taket finns redan – verksamheterna samlas i Gamla Karolinska i Solna.

Redan för ett par år sedan fattades beslut om att utreda en mer samlad vård. Alternativen, Sös eller S:t Görans, föll.

Kvar finns nu Gamla Karolinska, och det är den gamla huvudbyggnaden och gamla Astrid Lindgrens barnsjukhus som är aktuella.

Byggs om

Ett planeringsbeslut fattas nu i service- och fastighetsnämnden. Den totala investeringen beräknas till 150 miljoner kronor.

– Antalet barn och unga som söker hjälp hos Bup är fler än någonsin. Därför måste det bli enklare att som ung eller förälder söka och få hjälp vid psykisk ohälsa., säger Charlotte Broberg (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, i ett pressmeddelande.

I dagsläget finns 85 vårdplatser för patientgruppen. I det nya sjukhuset planeras för 100 platser, som kan byggas ut till uppemot 130 platser.

Det ska bli ett "bättre samlat omhändertagande för barn och unga med olika specialistkompetenser" och "möjliggöra effektivare utnyttjande av jourlinjer både på primär- och bakjoursnivå" enligt beslutet.

Charlotte Broberg (M)

Charlotte Broberg (M)

Moderaterna

Ny akut

Där kommer också en ny akutmottagning för Bup och Maria ungdom att finnas.

Region Stockholm har också fått i uppdrag att bedriva högspecialiserad vård för patienter med svårt självskadebeteende och svår ätstörning.

Sandra Ivanovic Rubin (MP) är ordförande i psykiatriutskottet:

– Vi är väldigt glada att ha tilldelats den högspecialiserade vården, och den behöver ha samlad kompetens och nära till somatisk vård, säger hon.

Ingen kökapare

Både Bup och ätstörningsvården dras med långa köer. Det nya sjukhuset kommer dock inte att fungera som kökapare.

– Nej, inte i första hand, men det kan bli synergieffekter, som att patienter inte behöver vara inneliggande så länge, säger hon.

Det nya sjukhuset ska stå klart 2026.

Målet med "Ungdomens hus"

Sammanföra ungdomsvård inom barnpsykiatri till en gemensam byggnad.

Skapa vårdplatser med förutsättning för dagliga aktiviteter och utevistelse i anslutning till avdelningarna.

Närhet mellan verksamheternas olika vårdavdelningar. 

Källa: Locum

Här i den gamla sjukhusbyggnaden ska det nya "Bup-sjukhuset" inrymmas.

Här i den gamla sjukhusbyggnaden ska det nya "Bup-sjukhuset" inrymmas.

Arkivfoto

Unga får eget sjukhus – i Gamla Karolinska

Bup, Maria ungdom och ätstörningsvården flyttar in under samma tak, med både akutmottagningar och vårdavdelningar.

Vården för ätstörda får skarp kritik

Väntan är för lång, platserna för få och vårdcentralerna kan inte ta hand om patienterna. Kritiken är inte nådig när vården för ätstörda granskas.

Stockholm

Det är till vårdcentralen de som drabbats av ätstörningar först ska vända sig. Men där anser man sig varken ha kompetens eller resurser för detta.

Och köerna till de specialiserade ätstörningsklinikerna är långa. Många barn och unga vänder sig då till Barn och ungdomspsykiatrin, Bup, men även där får de vänta länge på hjälp. Det konstaterar regionrevisorerna i rapporten ”Vård för barn och unga med ätstörningar”.

Att köerna är långa är väl känt. I höstas satsade regionen 32,5 miljoner på att upphandla mer vård hos Stockholms centrum för ätstörning, SCÄ, och hos privata Mandolean.

Dessutom extraupphandlades ätstörningsvård för vuxna från vårdföretaget Aleris. De tar även emot barn och unga, men då får patienterna betala privat.

”Det är livsfarligt”

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna kräver nu att regionen snabbupphandlar mer ätstörningsvård även för barn och unga.

– Desperata familjer ska inte behöva betala ur egen ficka. Det är livsfarligt för dem som inte får hjälp. Det är inte rimligt att de ska behöva vänta en enda dag, säger Charlotte Broberg (M), gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Målet är att barn och unga inte ska behöva vänta mer än 30 dagar på ett första besök, och max 30 dagar ytterligare på behandling.

När det gäller Bup klarar man att påbörja behandling i tid för hälften av patienterna. Inom ätstörningsvården får bara en av tre vård inom den tiden, enligt rapporten.

Är det rimligt?

– Nej, inte ett dugg. Vi måste styra om till att upptäcka och förebygga ätstörningar tidigare, och det är ett pågående arbete att utbilda på vårdcentralerna, säger Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i psykiatriutskottet.

Sjukdomen förvärras

Men ätstörningsvården har hamnat i ett läge där långa köer gör att patienter hinner bli svårare sjuka innan de får hjälp.

 De kan behöva läggas in, och då räcker inte vårdplatserna till.

Men någon ny extra upphandling planeras inte.

– Nej, vi har en pågående utredning som ska presenteras i juni, och jag vill inte föregå den. Vi måste få hela vårdkedjan att fungera, från skolhälsovård och vårdcentral till psykiatri och slutenvård, säger Ivanovic Rubin.

Här finns vård för barn och unga

Vårdcentraler och husläkare har i uppdrag att ge ”insatser för psykisk hälsa”. En del har ett tilläggsuppdrag avseende barn och unga med mild eller måttlig psykisk ohälsa.

Bup, ger specialiserad psykiatrisk vård för barn och unga.

Specialiserad ätstörningsvård ges på Stockholms centrum för ätstörning (SCÄ) som bedrivs i regionens egen regi och på privata Mandolean, som har avtal med regionen.

Källa: Region Stockholm